Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka på hur elever upplever elevinflytande och elevansvar under rasten och hur lärare kan skapa förutsättningar för elevers deltagande i rastverksamheten. Vid den årliga utvärderingen av rastverksamheten vid den skolan där studien har genomförts upptäcktes att elevinflytande och elevansvar inte uppnådde de mål som satts upp. Undersökningen utgörs av en kvantitativ enkätundersökning om elevinflytande och elevansvar under rasten. Sammanlagt deltog 113 elever i undersökningen. Resultatet visar att eleverna upplever de lärarledda rastaktiviteterna som något positivt, men att de inte får påverka innehållet i den grad de önskar. Resultatet visar också att eleverna är intresserade av att ta ett större ansvar när det gäller delaktighet och ledarskap än de tidigare tagit under rasten.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare och elever kan uppfatta och tolka begreppetelevinflytande. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur uppfattar lärare och elever begreppetelevinflytande? Hur beskriver lärare och elever elevinflytande i klassrummet? Hur ser lärare ochelever på eventuella kopplingar mellan elevinflytande och studiemotivation?De teoretiska perspektiv vi använt oss av är John Deweys Reformpedagogik och Edward DecisSelf-Determination Theory. Som undersökningsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuerpå en grundskola i södra sverige. Respondenterna består av totalt trettio elever från enlågstadieklass och en mellanstadieklass. Samt deras tre lärare.Resultatet i undersökningen visar att det inte finns en entydig uppfattning eller någonarbetsbeskrivning gällande begreppet elevinflytande. Ingen av eleverna vet vad begreppetinnebär. Två av lärarna beskriver elevinflytande som en övning i demokratiskt beslutsfattande.Den tredje läraren använder elevinflytande som ett verktyg i undervisningen för att ökastudieresultatet. Både elever och lärare beskriver att det finns ett samband mellan den upplevdagraden av elevinflytande och studiemotivation. Tidigare forskning visar och vår undersökningbekräftar att det finns ett tydligt samband mellan elevens inflytande i undervisningen ochstudiemotivation.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 förhåller sig till elevinflytande och demokratiuppdraget i SO-undervisningen, och med utgångspunkt i lärarnas praktik skapa förståelse för hur de arbetar med detta. Att utveckla elevernas demokratiska kompetens är en stor del av SO-lärares uppdrag och ett område som ställer stora krav på deras egen kompetens. Eftersom det är en så stor del av lärarens uppdrag ville vi undersöka detta forskningsområde närmare för att få en tydligare bild av lärares förhållningssätt och praktik. Studien var av kvalitativ karaktär och genomfördes i form av intervjuer av fem lärare i de samhällsorienterande ämnena. Till stöd vid intervjuerna användes en intervjuguide och intervjuerna spelades in samt transkriberades. Därefter sammanställde och kategoriserade vi det empiriska materialet för att sedan analysera det med hjälp av de teoretiska perspektiv vi utgick ifrån i studien. Resultatet av studien sammanfattades i en slutsats och diskussion med tidigare forskning som stöd. Genom studien kunde vi dra slutsatsen att lärarna överlag har en positiv och tydlig bild av vad elevinflytande och demokratiuppdraget innebär, men att deras agerande i praktiken kan skilja sig från varandra. De är också medvetna om möjligheter och begränsningar som existerar. Vi kunde även dra slutsatsen att det finns yttre faktorer som påverkar hur lärare förhåller sig och agerar i relation till dessa begrepp i sin SO-undervisning. Vi har även kommit fram till att dessa yttre faktorer möjliggör och omöjliggör olika aspekter i undervisningen, och styr därmed lärarens agerande i praktiken.

Detta examensarbete handlar om vilka olika innebörder fritidslärares lägger i deras demokratiska uppdrag och hur de sedan utför det. Vi ville också undersöka om det finns några bakomliggande orsaker till att de olika fritidslärarna tolkar uppdragen annorlunda och vilka likheter samt skillnader det kan finnas mellan de olika fritidslärarnas svar. Ämnet är valt eftersom vi själva upplever att det funnits väldigt lite elevinflytande på de fritidshemmen vi själva arbetat på. Pragmatismen är den lärandeteori som vi kommer förhålla oss till under studiens gång. Vi använder oss också av hermeneutiken som metod under arbetets gång för att tolka den insamlade empirin. Den insamlade empirin var våra intervjuer, böcker, andra uppsatser och tidigare forskning. I detta arbete har vi har förhållit oss till John Deweys och pragmatismens definition av vad demokrati är. Vi har använt oss av tidigare forskning inom elevinflytande, demokrati och försökt se ifall den tidigare forskningen stämmer överens med vårt resultat, vilket det till stor del gjorde. Fritidslärarna befinner sig på tre olika skolor i Malmö. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer för att ta reda på deras metoder och arbetssätt. Fritidslärarna verkar tolka begreppet ”demokrati” och arbeta med deras demokratiska uppdrag genom elevinflytande där de försöker undvika att skapa en skendemokrati. Det visade sig vara väldigt svårt att förstå ifall faktorer som kön, etnicitet eller ålder kan påverka en persons tolkning av ett uppdrag när vi använt oss av så pass få fritidslärare. Vi kommer också fram till är att läroplanen är relativt välskriven då fritidslärarna tolkar demokratiuppdraget relativt lika varandra. Vissa delar i läroplanen skulle dock behövas förtydligas såsom uppfostringsuppdraget.

Skolan är en plats för elever att utvecklas och att bli uppfostrade till demokratiska medborgare. En av många aspekter i skolan är att eleverna själva ska få vara delaktiga och kunna påverka sin egen utbildning och framtid. Ett begrepp som används för benämning av detta är elevinflytande, dock finns det frihet för tolkning inom begreppet. Detta konstaterande ledde oss fram till syftet med vår studie, att undersöka hur begreppet elevinflytande tillämpas och konkretiseras i undervisning av kommunanställda lärare i årskurs F-3 på tre skolor i Sverige. Syftet har behandlats med hjälp av frågeställningarna ”Hur tolkar lärarna, på de utvalda skolorna begreppet elevinflytande?”, ”Hur bedrivs arbetet med elevinflytande på de utvalda skolorna?”, samt ”Hur kan lärarnas arbete med elevinflytande förstås på de utvalda skolorna?”. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod och den baseras på fyra deltagande lärare, tre klasslärare och en ämneslärare. Lärarna som deltagit i undersökningen har intervjuats enskilt vid ett tillfälle och observerats en i taget under ett lektionstillfälle. Studien har lett fram till resultat som påvisar att begreppet elevinflytande kan tolkas olika och att det är många olika aspekter som kan vägas in i arbetet med begreppet. Lärarna som deltog i undersökningen förklarade begreppet som svåröverskådligt främst i planering, lärarna har belyst att elevinflytande är något som sker fortlöpande i undervisningen. Elevinflytande ses som ännu en aspekt som lärare ska konkretisera i sin undervisning för att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna att utvecklas som individer.

Forskning kring hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med elevinflytande i sin undervisning och deras ställning till elevinflytande är begränsad och med tanke på fördelar som finns för eleverna som motivation är det av intresse att studera närmre hur idrottslärare arbetar med elevers inflytande. Syftet med arbetet är att beskriva hur idrottslärare på Högstadiet arbetar med elevinflytande. Pragmatiskt samt hermeneutiskt perspektiv användes i studien och metoden blev kvalitativ metod där åtta idrottslärare intervjuades antingen digitalt eller fysiskt. Intervjuerna transkriberades sedan till text för att hitta mönster och beskriva dessa. Resultatet delades sedan in i fyra rubriker med tillhörande underrubriker. Lärarna beskrev hur de tänkte kring elevinflytande, att eleverna skulle få påverka undervisningen och vara delaktiga i kursplanen, även att de såg ett större engagemang och positivitet bland eleverna vid inflytande men uttryckte ändå en oro att ge eleverna för mycket inflytande. Lärarna berättade att eleverna fick inflytande genom omröstning under lektionerna, främst inom centrala innehållet Rörelse i kursplanen och att en god relation med eleverna är viktigt. Hur mycket inflytande de kunde ge eleverna berodde delvis på klassammansättning och ålder. Slutsatsen för arbetet är, att hellre bjuda in elever till inflytande än att begränsa. Fördelar med elevinflytande, så som lärarna uttrycker sig och tidigare forskning, är motivation och engagemang för eleverna. Men även att eleverna får öva på ett demokratiskt förhållningssätt i ämnet Idrott och hälsa.

Tidigare forskning belyser att arbetet med inkludering i praktiken behöver granskas, då det förefaller svårt att hitta verktyg för att utveckla inkluderande praktiker. Arbetet med inkludering försvåras av otydlighet inom skolans styrdokument, vilket får konsekvenser i hur pedagoger tolkar och implementerar inkludering i praktiken. Syftet med studien är att bidra med kunskap om främjande faktorer för inkludering av alla elever i grundskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit ett sociokulturellt perspektiv, där lärande anses ske i en gemenskap. Studiens datainsamlingsmetod har utgjorts av fokusgruppssamtal där pedagoger har samlats för att gemensamt diskutera arbetet med inkludering i praktiken. Den insamlade empirin har sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet synliggör att inkluderingsarbetet är beroende av pedagogers förhållningssätt till inkludering, artefakter, samhandling och goda relationer. Relationen mellan pedagog och elev framträder i resultatet som något som kan påverka hur elever ges inflytande över undervisningens utformning och implementering. Eleven framträder i resultatet som den mer kompetente individen, som kan vägleda pedagogen i arbetet med att utforma en inkluderande undervisning som möter elevens förutsättningar och behov. Genom att utgå från elevens kompetens kan arbetet med inkludering utvecklas vidare och arbetssätt som Inclusive Inquiry Approach kan med fördel användas som en systematisk metod för att främja elevens delaktighet i inkluderingsarbetet. I diskussionen problematiseras pedagogersförhållningssätt och arbetssätt i relation till inkludering, samt hur den specialpedagogiska kompetensen kan verka för att främja arbetet med inkludering i praktiken.

Syftet med följande arbete är att belysa och förklara orsakerna till en enskild gymnasieskolas så kallat ”dåliga” resultat vad gäller elevinflytande i Malmö stads gymnasieenkät 2005. Utgångspunkten är begreppet ”elevinflytande” och hur detta tolkas av skolans olika intressenter.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring elevinflytande, samt presenterar resultatet från 2005 års gymnasieenkät i Malmö. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och elever vid en gymnasieskola i Malmö ville vi se om det finns någon skillnad mellan de båda gruppernas tolkning av ”elevinflytande”, och om denna skillnad i så fall kan förklara enkätresultatet.Sammanfattningsvis kan konstateras att elevinflytande inte är något enhetligt begrepp utan skiljer sig mellan och inom de intervjuade grupperna. Detta tyder på att resultatet i gymnasieenkäten 2005 inte är helt tillförlitligt, då elevernas enkätsvar inte nödvändigtvis handlar om samma sak som frågorna. / The purpose of the following study is to illuminate and explain the causes for the so called "poor" results of one high school regarding students' influence, as measured by the Malmö City High School Survey of 2005. The study's foundation lies in the term "students' influence" and how it is interpreted by the school's various interest groups. The report provides an overview of previously conducted research in the field of students' influence, as well as the results of the Malmö City High School Survey of 2005. By means of qualitative interviews with teachers and students of a Malmö High School, we wanted to investigate if there are any differences between the various groups' interpretations of the term "students' influence", and if such a difference could explain the survey results. As a summary, it can be safely stated that students' influence is not a unanimous term, but is very differently interpreted between and within the groups interviewed. This is indicative of the survey results of 2005 not being completely reliable, since the students' survey answers do not necessarily correspond to the intentions of the questionnaire.

Syftet med vår studie är att skapa förståelse för barns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets verksamhet samt att få en förståelse för hur pedagoger anser att de arbetar med elevinflytande i deras verksamhet. Vi besökte två olika skolor på två olika platser i Skåne. De pedagoger och elever som vi hade med i vår undersökning arbetar och studerar i årskurserna tre till fem. Genom att använda oss av metoder som observationer och intervjuer har pedagoger och elever gett oss svar på hur elevinflytande fungerar i deras fritidsverksamheter. De teoretiska utgångspunkter vi kommer att utgå från är elevinflytande, informellt och formellt elevinflytande, makt och inflytande samt Deweys ”learning by doing” och Vygotskijs ”proximala utvecklingszon”. Resultaten visade att pedagoger arbetar aktivt med att låta eleverna få påverka innehållet i verksamheten. Vad som tydde på elevinflytande var att pedagoger justerade olika aktiviteter efter elevers intresse. Vi märkte tydligt att elever/barn inte kräver att få bestämma, utan att de tyckte om när de vuxna tog initiativ och ansvar över vad som skulle ske på fritids.