• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 406
  • 6
  • Tagged with
  • 416
  • 121
  • 119
  • 109
  • 109
  • 105
  • 76
  • 64
  • 54
  • 53
  • 47
  • 45
  • 39
  • 39
  • 37
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
221

Demokratibegreppet ur olika perspektiv inom Ekonomiprogrammet

NAZIRI MOGHADDAM, ELNAZ January 2017 (has links)
Denna studie syftar till att belysa hur demokrati och dess värdering kommer till uttryck bland gymnasieelever som går Ekonomiprogrammet, deras lärare och rektor. Studien har sina utgångspunkter i Englunds (2007) samtalsdemokrati begrepp. I ett sådant perspektiv samtalar parter med varandra och försöker att komma överens även temporärt. Respekt och tolerans finns bland parter. Samtalen är dessutom lärarstyrda. Läraren initierar, leder samtalet och avslutar det när det blir behövligt.En kombination av enkät- och intervjustudie valdes för denna studie. Enkäter möjliggjorde att jag samlat mer än 50 ekonomi- och handelselevers åsikter om elevinflytande. Dessutom svarade femton lärare som undervisade dessa elever på lärarenkäten. Intervju med rektorn på Ekonomiprogrammet och två förstelärare som har arbetat med elevinflytande har bidragit till en djupare analys hur demokrati uttrycks på skolan.Analys av resultaten visar bland annat att demokratiska arbetsformer är tidskrävande för lärare som är ansvariga för både överföring av ämneskunskaper och demokratiska värderingar. Dessutom finns olika verktyg, kursvärderingar exempelvis, i skolan som underlättar för skolledningen att öka demokrati i skolan. Återkoppling som ett viktigt element för elevernas demokratiska upplevelse presenteras som en kompletterande parameter till Englunds fyra kännetecken på samtalsdemokrati.
222

Postkolonialism och nationalism i skolan : Hispanoamerikanska elever reflekterar om undervisningen i ämnet historia / Postcolonialism and nationalism in the school : Hispanic students reflect on the content of their history lessons

Hernandez, Beatrice January 2014 (has links)
Den här uppsatsen har som syfte att undersöka, utifrån ett elevperspektiv och en postkolonial teori, förekomsten och representationen av Hispanoamerika och hispanoamerikaner i historieundervisningen i klassrummet på gymnasienivå. Beteckning Hispanoamerika omfattar Spanien, Nordamerika, Central-och Sydamerika. Undersökningen är kvalitativ och utgår helt från ett elevperspektiv där fyra elever med anknytning till Hispanoamerika intervjuas. Huvudfrågan gäller i vilken mån hispanoamerikansk historia tas upp i undervisningen inom gymnasieämnet historia, något som direkt går att koppla till elevernas identitetsuppfattning. I samband med det undersöks även det utrymme dessa elever får att vara delaktiga och bidra med sin flerspråkighet och mångkulturalitet. Resultatet visar att dessa elever, trots att de i detta sammanhang har ett svagt tolkningsföreträde, känner tilltro till en mer globaliserad framtid där de kan bidra till och vara en länk mellan olika kulturer. För det andra talar eleverna om behovet av en mer internationell historieundervisning vilket kräver att lärarna har bredare kunskaper i utomeuropeisk historia, postkoloniala studier och mångkulturalitet.
223

Elevskyddsombud i skolan : En fråga om arbetsmiljö

Ulander, Christian January 2020 (has links)
Syftet med uppsatsen var att få ökad kunskap om elevskyddsombud på skolan. Samt att få kunskap om elevernas inställning till att påverka sin arbetsmiljö. Men även att synliggöra elevernas kunskaper om arbetsmiljöarbetet på skolan samt deras kunskaper om elevskyddsombud. Även att hitta förbättringar inom dessa områden. Frågeställningen behandlade elevernas möjlighet att påverka sin egen arbetsmiljö samt förbättringar i det arbetet. Metoden var intervjuer men även observationer under tiden jag arbetat som lärare. Under intervjuerna använde jag mig av en metod som kallas ”fyra hörn”. Metoden går ut på att alla deltagare har en del av ett papper att skriva ner stödord på. Det som deltagarna har gemensamt skrivs i mitten eller om det är något informanterna anser vara extra viktigt. Deltagarna var fyra flickor årskurs 7, fyra pojkar årskurs 7 som intervjuades i varsin grupp. Det var även en blandgrupp med tre flickor årskurs 9 och två pojkar årskurs 9. Resultat visar att eleverna hade dålig kunskap om hur de kan påverka sin arbetsmiljö. Det kom även fram att de hade lite kunskap om vilka rättigheter de har att delta i arbetsmiljöarbetet på skolan. Det fanns ett intresse hos eleverna att kunna påverka sin egen arbetsmiljö i vissa frågor, men inte alla. Ett förslag är att skolor behöver utbilda elever och elevskyddsombud i arbetsmiljöarbete. Organisatoriskt måste skolan se till att möten som elevskyddsombuden har rätt att delta på ligger på tider som gör det möjligt för elevskyddsombuden att delta. Eleverna behöver hjälp och stöd av vuxna på skolan i deras arbetsmiljöarbete. / The purpose of the paper is to increase knowledge of the Pupils safty representatives at school. In addition to that getting knowledge of the pupils’ attitude of affecting their working conditions. But also to make the students’ knowledge of working conditions in school visible as well their awareness of Pupils safty representatives. Also to find aspects of improvement in these areas. The issue concerned the possibilities of the students’ abilities to affect their own working conditions not to mention making improvements of that work. The Method were interviews but also observations made during the time I have been working as a teacher. During the interviews I used a method called ‘four corners’. The method aim to all of the participants have a paper to write supportive words on. The words that are mutual are written in the middle or if it is a word that the informants consider more important. The participants were four girls in grade 7 and four boys in grade 7 they were interviewed in two groups. There were also a mixed group with three girls from grade nine and two boys from grade nine. The Result show that students had poor knowledge of how to affect their working conditions. It is also apparent that they had little knowledge of what rights they have to participate in the work to improve working conditions at school. A suggestion is that schools need to educate pupils and Pupils safty representatives of improvement of working conditions. At a level of organization school need to make sure that meetings that students have a right to take part in are scheduled at a time of day that is possible for them to attend. Students need help and support from staff in their job to improve working conditions.
224

Grunden för våra demokratiska medborgare genom deliberativa samtal / The Foundation for Our Democratic Citizens Through Deliberative Conversations

Hellström, Josefin, Isabella, Jovanovska January 2021 (has links)
Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskningen säger om hur skolor i Sverige kan arbeta med att fostra eleverna till demokratiska medborgare, detta i relation till styrdokumenten. I dag lever vi i ett demokratiskt samhälle där samhällets uppbyggnad vilar på demokratins grunder som alla svenska medborgare ska ha kunskap om. Vi utgår därför från frågeställningen “Hur ser aktuell forskning på hur skolan bör arbeta med att utveckla elever till demokratiska medborgare i de lägre årskurserna, förskoleklass till årskurs 3?”. Genom sökningar på olika databaser och med hjälp av sökord uttagna från frågeställningen har vi funnit relevanta vetenskapliga artiklar och böcker. Dessa sökningar har mynnat ut i fyra centrala begrepp som ger förståelse i arbetets betydelse vid användningen av dessa: demokratibegreppet, deliberativa samtal, medborgarskapsbegreppet och medborgarfostran. Forskningen poängterar kommunikationens betydelse genom deliberativa samtal. Den demokratiska grunden framkommer och kan appliceras till de lägre årskurserna genom att skapa klassrumsregler via diskussion, att undervisa med hjälp av pedagogiska spel och drama samt att ha klassråd som är anpassade efter elevernas ålder och nivå. Aktiviteterna ger en grund för det deliberativa samtalet där eleverna fostras till demokratiska. I slutdiskussionen för vi fram argument som berör arbetets resultat där en varierad demokratisk undervisning ger alla möjlighet att komma till tals oavsett värderingar. Med kunskapsöversikten hoppas vi kunna medverka till en större medvetenhet för en medborgarfostran av eleverna.
225

Elevinflytande i fritidshemmet : Fritidslärares uppfattningar kring elevinflytande och hur de möjliggör det i fritidshemmet.

Ingemarsson, Sofie, Holter, Kent January 2021 (has links)
Syftet med studien är att beskriva pedagogers uppfattningar kring begreppet elevinflytande och hur de möjliggör detta i fritidshemmet. Elevinflytandet utgör en central del av fritidshemmets tradition, likväl finns forskning som visar på att demokratiuppdraget inte förekommer i den omfattningen som det borde. Kausaliteten till fenomenet kan vara en följd av de nya kraven som infördes i fritidshemmet, vilket omfattar mer målinriktade och mätbara aktiviteter än tidigare. Läroplanens måluppfyllelser för fritidshemmets del innebär ett elevinflytande som också ska synliggöras, däremellan finns krav på att pedagoger också ska stimulera elevers utveckling och lärande genom att de utmanas till nya upptäckter. Utmaningar som okunskap och osäkerhet hos pedagoger i vad eleverna kan och ska ha inflytande över, samt stora elevgrupper framkommer också i tidigare forskning. Begränsningar kring elevinflytandet kan även handla om elevers önskningar, transportmedel, materiella och personella resurser. I studien har det genomförts kvalitativa intervjuer med sju fritidspedagoger som arbetar på olika fritidshem i Sverige. Utifrån vårt resultat kan vi tolka att fritidslärarnas delar gemensamma uppfattningar kring begreppet elevinflytande och de möjliggör detta i verksamheten, samt att det handlar om flera olika faktorer. Fritidslärarna beskriver även olika slags utmaningar och begränsningar i arbetet med elevinflytande. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06</p>
226

”Vi fick komma med förslag ganska tidigt, men läraren fick avgöra om det var något vi kunde spela.” : En kvalitativ studie om elevinflytande i ensembleundervisningen ur ett elevperspektiv. / "We were able to make suggestions quite early, but the teacher had to decide if it was something we could play." : A qualitative study of student influence in ensemble teaching from a student perspective.

Ekberg, Jan January 2020 (has links)
Syftet med denna uppsats är att belysa elevinflytandet ur ett elevperspektiv i ensemblekurserna på ett musikestetiskt gymnasium, samt se vilka effekter det sociala samspelet har på eleverna ur ett sociokulturellt perspektiv. Den data som behövdes för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades genom ett sociokulturellt perspektiv. Det visar sig att elevernas upplevelser som berör inflytande liknar varandra på många sätt, men det framkommer vissa skillnader. Inflytandet som framkommer tenderar till att framförallt vara av en positiv karaktär men det förekommer även negativa aspekter som påverkar eleverna. Det sociala samspelets inflytande på eleverna visar sig ha en stor påverkan på fler plan än den musikaliska utvecklingen. Eleverna lär sig att fungera som grupp, ta beslut och utvecklas som musiker.
227

En god relation : En kvalitativ undersökning om hur lärare i samhällskunskap reflekterar över differentieringen i klassrummet när elevinflytandet realiseras

Valström, Jesper January 2021 (has links)
The aim of this study is to examine how teachers in social study reflect on the differentiation in theclassroom when pupils can influence their education. The method used in this study is a qualitativesemi structured interview with teachers in upper secondary school who teach social study. The resultshows that teachers' relationship skills is a key fragment for a functional pupil's influence in theclassroom with a differentiated group. / <p>21-01-20</p>
228

Arbetet med elevinflytande på fritidshemmet / Work on student influence at the leisure home

Ramgren, Lucas, Tunmats, Julius January 2020 (has links)
Studien handlar om de arbetssätt fritidslärare väljer att använda när de applicerar elevinflytande på fritidshemmet. Syftet är att undersöka fritidslärares upplevelse av elevinflytandet på fritidshemmet. För att ta reda på hur fritidshemmet förbereder elever för delaktighet och det medansvar som krävs för att bli demokratiska medborgare (Skolverket, 2019), intervjuades fyra fritidslärarna från två olika skolor.
229

Elevers upplevelse av rekreation på fritidshemmet : En kvalitativ studie om elevers upplevelse av rekreation på fritidshemmet / Students' experience of recreation at the after-school center : A qualitative study of students' experience of recreation at the after-school center

Hjälmeby, Ottilia January 2022 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur elever upplever deras möjligheter till rekreation i fritidshem. Forskningsfrågor som ställs i studien är:   -Vilka platser i fritidshemsmiljön upplever eleverna ger dem avkoppling och återhämtning?   -Vilka aktiviteter upplever eleverna ger dem avkoppling och återhämtning i fritidshem?     Studien är kvalitativ och samtalspromenader har genomförts med fem elever på ett fritidshem. I resultatet framgår att eleverna har olika upplevelser om vad rekreation är för dem. Samtliga elever tycker rekreation är kopplat till tystnad och ensamhet. När eleverna har bråkat med sina vänner vill de gärna vara själva och tänka genom saker. De vill lugna ner sig och det kan de bara göra när de är ensamma.    Eleverna upplever rekreation när de är i biblioteket, ute på skolgården eller på deras egen plats som bara de vet om för där kan de vara ensamma. Att läsa bok, spela spel, måla, kicka en boll och dansa är aktiviteter som eleverna anser ger dem ett lugn. De behöver då inte koncentrera sig och dessa aktiviteter är elevstyrda. Några elever ger även förslag på vad som skulle kan förbättras. De tycker att korridoren är högljudd och där kan de inte ta det lugnt. Därför vill de ha en soffa som är placerad inne på fritidshemmet, för där kan de ta det lugnt. Till soffan önskar de många kuddar och filtar som även kan användas till koja för att eleverna ska kunna återhämta sig i fred. Detta för att de ska kunna finna rekreation närmare på fritidshemmet.
230

Elevinflytande i kursen religionskunskap : Examensarbete i fördjupningsämnet religion / Student influence in the course Religious Studies

Ahmadi, Mohamad January 2022 (has links)
Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare förstår begreppet elevinflytande, samt vilka arbetssätt de använder sig utav för att ge elever inflytande. Vidare är syftet att ta reda på vilka uppfattningar lärare har kring att elever involveras i undervisningen. Undersökningen riktar sig mot lärare som undervisar i ämnet religionskunskap. Undersökningen vilar på tre frågeställningar:  ●  Hur förstår lärare som undervisar i ämnet religion begreppet elevinflytande?  ●  Hur ser lärare på att elever involveras i undervisningen?  ●  Vilka arbetssätt använder lärare för att ge elever elevinflytande i undervisningen?  Teorin som undersökningen utgår ifrån är ett fenomenologiskt perspektiv med inslag av demokratiska, feministiska och didaktiska perspektiv på inflytande och elevdelaktighet. Resultat visar på att majoriteten av lärarna som deltog i undersökningen ställer sig positiva till att elever involveras i undervisningen. Samtidigt visar resultatet att det råder skilda uppfattningar när det kommer till hur lärare förstår begreppet elevinflytande. Vidare visar resultaten på att majoriteten av lärarna som undervisar i ämnet religion arbetar med elevinflytande på ett informellt sätt. Dessutom associerar majoriteten av lärarna begreppet elevinflytande med att elever får inflytande över examinationsformer, medan endast en lärare arbetar på ett mer formellt sätt. Dessutom visar resultatet på att faktorer som påverkar lärarens arbete med elevinflytande hänger ihop med stress, tid och mognad hos elevgruppen.

Page generated in 0.0831 seconds