Denna studie berör pedagogers och barns syn på elevinflytande i fritidsverksamheten med fokus på samlingen. Detta diskuteras och problematiseras med hjälp av teorin samt tidigare forskning kring samling och elevinflytande. Metodvalen som användes för att få fram resultatet var observation under samling, intervju med pedagoger samt gruppintervju med barn. I analysen framkommer det att samling är ett brett begrepp och mycket pedagogstyrt eftersom det används på olika sätt och med olika syften. Vi kommer även fram till att samlingen inte används särskilt mycket som tillfälle för elevinflytande men att det däremot yttrar sig i andra former så som fritidsråd, önskelåda, aktivitetstavla och spontana samtal mellan pedagoger och barn.

In the curriculum for the Swedish compulsory school, Lgr11, student influence have been given a high priority. Yet, Lgr11 is ambiguous in its discussion about how student influence should be practiced in reality. Students are therefore subjects to each school’s particular interpretation of what student influence is and how it should be implemented. Given the discrepancy, the aim of the study is to investigate students’ and principals’ understanding of student influence in a Swedish school. To analyze student influence in relation to knowledge and power we use Michel Foucault’s conceptions of power and Iris Marion Young’s work on democracy and inclusion. Our empirical data has been collected through a semi-structured interview with a principal and focus groups with five students. We find that the responsibility for implementing student influence is delegated to the teachers, even though the principals have primary responsibility according to the law. The students do not think that all students are capable of making good decisions, even if they were given more influence. In light of our findings we draw two main conclusions. First, from a democracy perspective, students’ perception of other students’ abilities, as well as their own interest and knowledge, can affect on the influence in schools. Further from a power-perspective, surveillance and knowledge could also have an affect on student influence. This study is significant to further developing our understanding of how students’ influence is affected by power and democracy factors since the curriculum offers an ambiguous discussion on student influence.

Syftet med den här undersökningen har varit att utgå från Skolinspektionens tillsynsrapport över Malmö kommun från 2011 och bredda den bilden genom att intervjua de som direkt berörs av skolan, nämligen eleverna. Skolinspektionens rapport har visat att resultat och måluppfyllelse sjunker i vissa delar av kommunen samtidigt som skillnader mellan skolor och olika områden inom kommunen ökar. Jag har intervjuat fem elever för den här undersökningen som alla går i samma klass i ett område som beskrivs som socio-ekonomiskt svagt och där skolresultaten försämrats. Syftet har vidare varit att öka förståelsen kring hur ett mindre antal elever upplever att det är gå på en mångkulturell skola och hur de upplever bemötandet från lärare. Min undersökning har visat att lärarnas bemötande gentemot elever ibland bygger på förutbestämda förväntningar som grundar sig på elevers tidigare resultat. Skolinspektionens tillsynsrapport redogör för att elevinflytande är ett område som ska prioriteras. Undersökningen har dock visat att de tillfrågade eleverna inte upplever det som att de har ett nämnvärt inflytande i skolan och att de upplever undervisningen som förhållandevis enformig. Trots detta efterfrågar eleverna inte nödvändigtvis mer inflytande.

I skolans styrdokument står det att elever har rätt till inflytande och att undervisningen ska utgå från elevers erfarenhet samt i de lägre åren även vara elevnära. Syftet med denna studie är att undersöka elevers inflytande över sin utbildning samt hur elevers erfarenheter återspeglas i undervisningen genom att besvara följande frågor: Har elever i åk F-3 inflytande över valet av högläsningsböcker i skolan? Hur återspeglas elevers erfarenheter i valet av högläsningsböcker?  Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elever och pedagoger i en förskoleklass samt i en åk 2. Resultatet visade att eleverna inte hade ett direkt elevinflytande på valet av högläsningsböcker då pedagogerna valde böckerna själva eller i samråd med andra kollegor. Det fanns inte heller någon organisation, i form av till exempel en förslagslåda i klassrummet, kring elevers eventuella önskemål av böcker. Resultatet visade däremot att många av böckerna som lästes vid högläsningen kunde knytas an till elevernas egna erfarenheter.  Slutsatsen som kunde dras av studien var att eleverna inte hade något direkt inflytande på valet av högläsningsböcker men genom ett indirekt inflytande, det vill säga genom att pedagogerna hade eleverna i åtanke vid valet av högläsningsböckerna, kunde många elever knyta an till sina egna erfarenheter genom de olika böckerna.

Syftet med denna studie är att undersöka, belysa och diskutera hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med elevinflytande i gymnasieskolan. Genom studien vill jag utforska vad eleverna kan och får påverka av undervisningen i idrott och hälsa och om det finns några delar av ämnet som lärare uppfattar som enklare eller svårare att ge eleverna inflytande över. Dessutom utforskar studien vilka problem respektive möjligheter som kan uppstå vid arbetet med elevinflytande samt de positiva faktorer som finns när elever får påverka undervisningen. Det teoretiska perspektivet som ligger till grund för denna studie är Bernsteins teori om makt och kontroll. De begrepp som är centrala i studien är elevinflytande, klassifikation och inramning. Metoden som använts är kvalitativ och insamlingen av empiri är gjord genomintervjuer med sex lärare. Resultat från studien är att lärare ofta sätter upp ramar för undervisningen och inom ramarna får eleverna möjlighet att bestämma med vad och hur de vill arbeta. Ett vanligt problem är att elever kan få för mycket inflytande och att det tar tid att uppfylla allas önskemål. För elevinflytande är viktiga egenskaper hos läraren lyhördhet och tydlighet. Slutsatser är att elever får påverka olika delar av undervisningen beroende på lärarens arbetssätt och tolkning av kursplanen. Den del av undervisningen där lärarna är samstämmiga att ha kontroll över är studietakten. Starka ramar bidrar till minskade påverkansmöjligheter. Elevinflytande är en levande fråga och ett ständigt utvecklingsområde i svenska skolor. Det är viktigt att lärare skaffar sig en bra förståelse av elevinflytande och hur elevinflytande kan användas då det visat sig vara viktigt för att motivera och göra eleverna mer delaktiga i ämnets undervisning.

Leken är en omfattande del av fritidshemmets verksamhet, i kapitel fyra i läroplanen beskrivs att leken behöver ges stort utrymme (Skolverket, 2019). Därför är det av betydelse att bidra med ny kunskap om lek och lärande. Syftet med studien var att genom intervjuer ta reda på fritidspersonals uppfattningar om lärandet som sker i den fria leken. Med utgångspunkt i Vygotskjis (1978) och Deweys (1980) teorier om det sociala samspelet och lärandet med utgångspunkt i demokrati och elevernas intressen har vi analyserat datamaterialet, vilket bestod av åtta intervjuer utifrån tematisk innehållsanalys. Studien utfördes i två kommuner i Sverige där åtta fritidspersonal deltog i studien. Resultatet visar att det sociala lärandet är en stor del i den fria leken enligt fritidspersonalen i studien. Genom bearbetning av insamlat datamaterial och tidigare forskning är slutsatsen att den fria leken ger eleverna en möjlighet att bearbeta tidigare erfarenheter, upplevelser och den bidrar även till elevernas lärande och utveckling. I studien framgår att det finns organisatoriska frågor vilka komplicerar fritidspersonalens möjligheter att interagera med eleverna i leken. Ytterligare en slutsats är att fritidspersonal behöver ha en balans när det gäller deltagande i den fria leken, detta för att ge eleverna möjlighet till inflytande och för att stötta eleverna när det behövs. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

The aim of this study is to understand how students who are involved in student councils at upper secondary schools in a municipality in northern Sweden experience their opportunity for formal student influence. This is done on the basis that the school in regulatory documents has a democratic responsibility to educate citizens who should be able to be active in society when they have completed a Swedish school education. The study was conducted through qualitative group interviews with students who have either been or are active on the board of each student council. Results from the interviews show that students experience different conditions for conducting work at different schools. The students' experience may indicate that the school leadership acts both in accordance with and in violation of the school's democratic mission. Furthermore, students believe that they gain valuable knowledge from their involvement in student councils, which according to democracy theories can bring increased participatory democratic knowledge for them, which in turn can lead to a stronger democratic society.

Uppsatsens syfte är att belysa hur de intervjuade pedagogerna arbetar med elevinflytande i deras olika verksamheter. Intresset ligger i att undersöka pedagogernas olika synsätt samt de eventuella pedagogiska redskap som de har att tillgå, det vill säga hur de gör när de införlivar elevinflytande. För att kunna ta reda på hur pedagogerna arbetar med detta genomfördes sex kvalitativa intervjuer med pedagoger från förskolan, förskoleklassen, grundskolan, fritids och specialpedagogisk verksamhet. Det är viktigt att lyfta fram dessa etablerade pedagogers synpunkter och kunskaper, då de besitter olika erfarenheter. Delar av resultaten visar att det deliberativa samtalet (det samtalsdemokratiska samtalet), är ett av de pedagogiska redskap som pedagogerna använder sig av för att kunna införliva elevinflytande i förskolan och skolan.

"Läraren har alltid sista ordet. Om elevers uppfattningar av hur deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck." är ett examensarbete på 10 poäng på lärarhögskolan i Malmö av Jenny Rosengren. Det som föranlett arbetet är i första hand Rosengrens upplevelse av styrdokumenten som vaga beträffande hur elever kan utöva inflytande i skolan samt vad de kan få vara med och bestämma om. Arbetets syfte är att konkretisera elevinflytande genom att förtydliga demokratins gränser och möjligheter i klassrummet. Arbetet svarar på följande frågeställning: Hur upplever elever att deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck? Arbetet utgår från enskilda intervjuer med sex elever. Resultatet av intervjuerna visar att eleverna upplever att de i hög grad kan påverka undervisningen i skolan men att läraren alltid har sista ordet. Resultatet visar också på en oroande tendens hos eleverna att se skolan mer som en arbetsplats präglad av effektivitet än som en demokratisk mötesplats. / "The final word is always the teacher’s. About pubils’ experiences of how pupils’ influence in school can be expressed."

Eleverna och lärarna vid Teknikprogrammet på Västerviks Gymnasium har under en försöksperiod höstterminen-01 till vårterminen %u201302, bildat en programstyrelse med elevmajoritet, i syfte att stärka elevinflytandet inom programmet.