<p>Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars vilja och syn på sin egenmöjlighet att påverka undervisning i samhällskunskap samt området skolmat, och attundersöka eventuella skillnader mellan olika elevgrupper. Som metod för datainsamling harjag valt att utforma en enkät som sammanlagt 123 elever i 7 olika klasser har besvarat.Resultatet i enkätundersökningen diskuteras sedan emot viss tidigare forskning och vadgymnasieskolans styrdokument säger i ämnet elevinflytande.Resultatet visar att majoriteten av eleverna upplever sig ha störst inflytande över periferaundervisningsfrågor. En knapp majoritet menar också att de har mycket eller ganska stormöjlighet att påverka lektionsinnehåll och arbetsform, medan de övriga områdena somundersökts endast upplevs gå att påverka i mycket stor eller ganska stor omfattning av enminoritet av eleverna. Skillnaderna är dock stora redan mellan olika klasser.Generellt för de elever som deltagit i studien är viljan att påverka större än deras upplevdamöjlighet. Trots detta säger sig en klar majoritet vara ganska eller mycket nöjda med detinflytande de har.</p> / <p>The purpose with this study is to investigate how high school students will and view of his orher own possibility to affect school food and education in social science, and to investigatepossible differences between various groups of students. As method to collect data I’vedecided to do surveys that 123 students of 7 different school classes have answered.The results is then discussed and compared to what some earlier studies has shown, and towhat the curriculum says.The result shows that the students experience highest ability to affect peripheral questions ofeducation. A small majority of the students also say that they got very or quite high possibilityto affect form of work and what the lessons contain, while only a minority of the studentsexperience very high or quite high ability to affect the other questions in the study. However,the differences between classes are big.In general, the students who participated in the study express a higher will than possibilityto affect. Even though they do, a big majority are very happy or quite happy with theirpossibility to affect.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars vilja och syn på sin egenmöjlighet att påverka undervisning i samhällskunskap samt området skolmat, och attundersöka eventuella skillnader mellan olika elevgrupper. Som metod för datainsamling harjag valt att utforma en enkät som sammanlagt 123 elever i 7 olika klasser har besvarat.Resultatet i enkätundersökningen diskuteras sedan emot viss tidigare forskning och vadgymnasieskolans styrdokument säger i ämnet elevinflytande.Resultatet visar att majoriteten av eleverna upplever sig ha störst inflytande över periferaundervisningsfrågor. En knapp majoritet menar också att de har mycket eller ganska stormöjlighet att påverka lektionsinnehåll och arbetsform, medan de övriga områdena somundersökts endast upplevs gå att påverka i mycket stor eller ganska stor omfattning av enminoritet av eleverna. Skillnaderna är dock stora redan mellan olika klasser.Generellt för de elever som deltagit i studien är viljan att påverka större än deras upplevdamöjlighet. Trots detta säger sig en klar majoritet vara ganska eller mycket nöjda med detinflytande de har. / The purpose with this study is to investigate how high school students will and view of his orher own possibility to affect school food and education in social science, and to investigatepossible differences between various groups of students. As method to collect data I’vedecided to do surveys that 123 students of 7 different school classes have answered.The results is then discussed and compared to what some earlier studies has shown, and towhat the curriculum says.The result shows that the students experience highest ability to affect peripheral questions ofeducation. A small majority of the students also say that they got very or quite high possibilityto affect form of work and what the lessons contain, while only a minority of the studentsexperience very high or quite high ability to affect the other questions in the study. However,the differences between classes are big.In general, the students who participated in the study express a higher will than possibilityto affect. Even though they do, a big majority are very happy or quite happy with theirpossibility to affect.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur nyanlända elever tänker kring sina möjligheter att påverka i skolan med fokus på elevens eget lärande. Undersökningen är utförd på en högstadieskolan och baseras på kvalitativa intervjuer av åtta nyanlända elever i åldrarna 13 till 15 år. De nyanlända eleverna som jag intervjuade har varit i Sverige mellan sex månader och två år, och har påbörjat sina studier i den ordinarie undervisningen. Resultatet av undersökningen visar att de nyanlända elevernas kunskap om sina möjligheter att påverka i skolan varierande. Många av eleverna tycker att de kan påverka sin skolgång genom att prata med lärare och rektor och ge önskemål om studiestöd på modersmålet, tekniska hjälpmedel och läxhjälp. Däremot visar resultatet att samtliga elever tycker att det är svårt att påverka själva undervisningen. Några troliga orsaker till detta är svårigheter att uttrycka sig på svenska och en känsla av att det inte går att påverka. Något som tydligt framträder i denna studie är att det finns behov av ett utvecklat språkstöd för de nyanlända eleverna, som ger utvecklade möjligheter att påverka i skolan.

<p>Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrån ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrån en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhållanden till delaktighet, ansvar och demokrati på 2000-talet. Resultaten visar på att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor stad i Sverige när det gäller ungdomsfrågor. Flera ungdomar upplevde ansvaret inom Ungdomens hus som ett låtsasansvar. Det viktigaste hos dessa informanter var att få ta eget ansvar i deras vardag. För att unga ska kunna påverka bör vuxna lyssna, i annat fall mists intresset. Överlag ses demokrati som otydlig, intresset för politik i denna studie ses både positivt och negativt. I en demokrati upplever informanterna nya sätt för sitt samhällsengagemang. Den största brist på delaktighet upplever de informanter som inte var aktiva i ungdomsrådet eftersom det saknades information. Dessa resultat stöds av Bourdieus teorier och begrepp.</p>

Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrån ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrån en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhållanden till delaktighet, ansvar och demokrati på 2000-talet. Resultaten visar på att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor stad i Sverige när det gäller ungdomsfrågor. Flera ungdomar upplevde ansvaret inom Ungdomens hus som ett låtsasansvar. Det viktigaste hos dessa informanter var att få ta eget ansvar i deras vardag. För att unga ska kunna påverka bör vuxna lyssna, i annat fall mists intresset. Överlag ses demokrati som otydlig, intresset för politik i denna studie ses både positivt och negativt. I en demokrati upplever informanterna nya sätt för sitt samhällsengagemang. Den största brist på delaktighet upplever de informanter som inte var aktiva i ungdomsrådet eftersom det saknades information. Dessa resultat stöds av Bourdieus teorier och begrepp.

Bakgrund: Skollunchen har stor betydelse för eleverna i svenska skolor, den tillför näring, energi och följer rekommendationerna från Livsmedelsverket. Tidigare forskning har visat att begreppen ansvar, identitet och bekvämlighet ligger bakom matvalen som görs, även sociala och sensoriska aspekter var viktigt när det kommer till valet av skollunch. I denna studie undersöks vilka faktorer som ligger bakom elevernas val av skollunch.   Syfte: Syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av skollunch för elever i årskurs nio samt i vilken utsträckning eleverna väljer att äta skollunchen under en skolvecka. Metod: I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Det har samlats in underlag från sju enskilda intervjuer 300 enkätsvar under en femdagarsperiod. Respondenterna var elever ur årskurs nio. Intervjumaterialet transkriberades, bröts ner i meningsenheter och kodades. Sedan delades materialet in i kategorier och subkategorier vilka använts i resultatet. Även enkäten har analyserats på ett kvalitativt vis, där det insamlade underlaget använts tillsammans med det insamlade intervjumaterialet i resultatdelen. Resultat: Resultatdelen var indelad i två större rubriker. Första delen handlar om maten, där eleverna tyckte att näringsrik mat, sensoriska aspekter och hygien var viktigt. Den vegetariska kosten gav delade meningar bland eleverna. Den andra stora rubriken behandlar övriga aspekter runt skollunchen, som för eleverna var viktiga. Bland annat var den sociala aspekten stor när de gör sina matval, men även andra aspekter kan påverka, till exempel friheten att få välja själv.  Slutsats: Slutsatsen av arbetet var att eleverna ofta väljer maten ur näringssynpunkt, social gemenskap samt sensoriska aspekter. Identitet spelar en stor roll var vilket var en viktig del av slutsatsen då alla har olika bakgrund, minnen och kultur som påverkar matvalen.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lärare till elever som var mottagna i grundsärskolan årskurs 7-9 (och som läste ämnen eller ämnesområden) definierade begreppet delaktighet och hur de arbetade för att göra eleverna delaktiga i sin skolvardag, vad de ansåg utgöra förutsättningar respektive hinder för delaktighet samt hur de försökte avgöra om huruvida eleverna upplevde delaktighet. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod, där vi genomförde 20 intervjuer med lika många lärare. Analys av data gjordes med utgångspunkt i såväl det sociokulturella som det relationella perspektivet, vilka vi ansåg var närbesläktade och utgjorde en grundläggande referensram för denna studie. Resultatet visade att merparten av respondenterna menade att elevernas möjlighet att påverka det som skedde i skolvardagen till stor del kunde definiera begreppet delaktighet. De framhöll även vikten av att förutsättningarna inom undervisningen och i skolmiljön anpassades efter elevernas individuella förutsättningar. Lärarna fann tre områden som kunde innebära hinder för delaktighet varav det första var strukturella/organisatoriska hinder, det andra området var lärarna själva, deras roll, ansvar och förhållningssätt och det tredje hindret var elevernas funktionsnedsättning i sig som medförde hinder som lärarna hade i uppgift att överbrygga. Respondenterna angav lyhördhet som en central egenskap som lärare bör ha för att kunna uppfatta och tolka elevernas kommunikativa uttryck och för att kunna reagera, agera och ge adekvat respons utifrån dessa. Samtliga faktorer var tätt förbundna med tidsaspekten då både tillgång på tid och brist på tid hade stor betydelse för resultatet av lärarnas möjligheter att göra sina elever delaktiga i sin skolvardag. Studien bidrar till forskningsfältet genom att belysa undervisande lärares perspektiv på elevers delaktighet i sin skolvardag och arbetet för att främja densamma. / <p> </p><p> </p><p> </p>

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar 10–15 procent av alla fertila kvinnor. De vanligaste symtomen är bäckensmärta, menssmärta, samlagssmärta, kraftiga blödningar, infertilitet, förstoppning och diarré. Då symtomen oftast är diffusa och kunskapen om endometrios inom sjukvården är bristfällig tar det mellan 8–11 år från det att kvinnan sökt vård för sin smärta till att diagnosen är fastställd. Syftet med studien var att beskriva livslidande hos kvinnor med endometrios. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie, vilket ger en djupare förståelse och en mer heltäckande bild av ett visst fenomen. Kvinnorna beskrev sitt livslidande genom att det är bristande förståelse och kunskap om sjukdomen. Detta upplevde de särskilt ifrån vården, familj, vänner, kollegor och partners. Kvinnornas livssituation och fysiska funktioner var begränsade på grund av sjukdomen, detta påverkade det dagliga livet. Utanförskapet var framträdande och att fungera i ett socialt sammanhang var svårt vilket blev till ett livslidande. Det innebar också ett livslidande att leva med ovisshet och oro inför framtiden, där det största bekymret handlade om svårigheter med att bli gravid och att få behålla barnet. En slutsats var att distriktsköterskor bör bli bättre på att uppmärksamma kvinnor med endometrios och tro på deras sjukdomsupplevelser. Mer forskning behövs för att belysa livslidandet hos kvinnor med endometrios och därmed öka kunskapen om hur distriktsköterskor kan bemöta dessa kvinnor. / Endometriosis is a chronic disease that affects 10-15 percent of all women of childbearing potential. The most common symptoms are pelvic pain, menstrual pain, intercourse pain, heavy bleeding, infertility, constipation, and diarrhea. Where symptoms are often diffuse and the knowledge of endometriosis in health care is poor, it takes between 8-11 years from the woman sought treatment for their pain at diagnosis is confirmed. The aim of the study was to describe life-suffering in women with endometriosis. The study was conducted as an integrative literature review, which provides a deeper understanding and a more complete picture of a phenomenon. The women described their life-suffering by it´s lack of understanding and knowledge about the disease. They experienced it particularly from the health care, family, friends, colleagues, and partners. Women's lives and physical functions were limited because of the disease, which affected the daily life. Many women experienced exclusion, having a social life was difficult which lead to a life-suffering. To live with uncertainty and anxiety about the future was also life-suffering, where the main concern was about the difficulties in becoming pregnant and to keep the baby. One conclusion was that district nurses should be better able to pay attention to women with endometriosis and belief in their illness experiences. More research is needed to elucidate the life-suffering of women with endometriosis and thereby improve knowledge about how district nurses best can meet these women.

<p>During the years 1950-75 was the construction of building apartments in high speed. A rapidly growing reconstruction<strong> </strong>requirement is the consequence of the rapid construction speed in these years. The technical lifetime of the different parts of the buildings is about to end and the needs for reconstruction is huge. One of Sweden's national environmental objectives is to reduce the urge of energy in buildings. This calls for radical measures to implement energy efficiency of existing assistance particularly in the assistance that is now facing reconstruction. Most of the apartments that are in need of reconstruction is leased and residents. No matter what kind of measures as deems most appropriate in a reconstruction project, it brings the different types of disturbances that affect the residents. The major disturbances that are perceived as most disturbing of the tenants are dust, noise and difficult accessibility. Temporary electricity, water and ventilation failure are other types of disturbances that often occur at a reconstruction project. In this thesis, most of the disturbances are identified and also some approaches to achieve the best possible way to reduce them. A reconstruction project in Karlskrona was visited, where participants as the property owner, contractor, professional men and tenants were interviewed. It is important to both the property owner and the contractor to ensure the reduction of disturbances as much as possible. It is obviously not easy to eliminate some of the disturbances but through good planning, sufficient information and to set requirements to the contractor in the form of legal framework for procurement and restrictions which should be register in the AF part (General Regulations), the effect of disturbances will successfully being reduced. The key to a successful reconstruction project with minimal disturbances to residents is primarily depended on the property owner's ambition, empathy and commitment to their tenants.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p>

<p>Studiens syfte var att beskriva om ett rehabiliteringsprogram påverkade patienter med långvarig smärta. Data insamlad från patienter analyserades. Beskrivande och jämförande analys av kvantitativ design har använts. Patienterna som deltog i rehabiliteringsprogrammet bestod av 43 personer alla i arbetsför ålder (18- 65 år) helt/delvis sjukskrivna eller var i fullt arbete där risk för sjukskrivning förelåg. Deltagarna besvarade enkäter före rehabiliteringsprogrammet och tre veckor efter avslutat program. Instrument som användes för att bedöma hur smärtan påverkade patienten handlade om depression och ångest, hur smärtan påverkar det dagliga livet psykiskt, fysiskt och socialt. Data bearbetades statistiskt. Resultatet visade en statistisk signifikant skillnad i (1) smärta som avsåg graden av smärtintensiteten och inverkan på patientens liv, (2) fysisk funktionsinskränkning som gällde motion/sport och tunga lyft och (3) livstillfredställelse som gällde den kroppsliga hälsan och ekonomin. Detta visade att rehabiliteringsprogrammet hade påverkat till en förbättring inom dessa områden, förutom ekonomin som hade försämrats.</p>