AbstractMed Språkliga bilder av elevinflytande – En studie av makt och inflytande i skolan vill vi, Ina Holm och Staffan Olsson synliggöra och problematisera begreppet elevinflytande och dess definition i en social praktik. Frågeställningarna vi utgått ifrån är: Finns det en samsyn eller diskrepans mellan de olika diskurserna rörande begreppet? Vad säger eleverna om möjlighet till inflytande? Hur förhåller sig elevernas utsagor till sociala maktförhållanden? Metoden vi har valt att tillämpa är diskursanalys inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. I vår studie har vi fokuserat på officiella dokument som skolans styrdokument, Barnkonventionen, ministerutsagor och elevers röster om inflytande. Elevutsagorna är hämtade från diskussionsforum på Internet. Vi har valt att sätta vår studie av elevinflytande i en social kontext och gjort vår analys utifrån ett maktperspektiv. Ur detta har tre teman framträtt som illustrerar tendenser till generella uppfattningar. Ett berör åldershierarkiska strukturer som ger den äldre tolkningsföreträde i fråga om kunskap och i förlängningen överordnar denne gentemot den yngre. Det visar sig också att formaliserade kanaler för elevinflytande, som elevrådet, uppfattas som det huvudsakliga verktyget för inflytande även om åsikterna går isär vad det gäller möjligheter till konkreta resultat. Det tredje och sista temat visar på skillnaden när det gäller motiven för elevinflytande. Från skolan och samhällets position syftar inflytande till att socialisera eleverna och skola dem demokratiskt för framtiden. Eleverna själva däremot uttalar en önskan och strävan att få påverka sin sociala skolsituation i nuet.

Enligt de styrdokument som finns skall elever på gymnasieskolan ha inflytande över sitt eget lärande. De skall även ha inflytande över de olika lärandesituationer som finns. Jag har valt att ta reda på hur elevinflytande är ur ett lärarperspektiv. Syftet med min undersökning har varit att undersöka lärarnas synsätt gällande elevinflytande och hur de ger sina elever inflytande över sitt lärande och sin lärandesituation. I undersökningen har jag granskat styrdokument, litteratur och olika rapporter gällande elevinflytande. Jag har också gjort sex intervjuer av både kärn- och karaktärsämneslärare på Barn- och Fritidsprogrammet på en skola i östra Skåne. I den undersökta litteraturen finns en del exempel på hur lärarna kan öka elevernas inflytande över sitt lärande och sin lärandesituation. Det kan till exempel vara elevers deltagande i arbetslagsträffar eller på hur skolan skall organiseras för att underlätta arbetet med elevinflytande. Intervjuerna visar att de flesta av lärarna har samma synsätt på elevinflytande. De följer de styrdokument som styr arbetet i skolan. Det finns en del mindre skillnader mellan kärn- och karaktärsämneslärare, men lärarna behöver mer stöd och fler redskap för att utvecklas och kunna söka nya vägar för sitt arbete med elevinflytande. Det var till exempel inte många av de jag intervjuade som reflekterat över elevers deltagande i arbetslagsmöten. Slutsatsen är att de som arbetar i skolan måste våga ta steget framåt och på ett modernt sätt arbeta vidare med elevinflytande. För att lyckas med detta behövs utbildning i elevinflytande, bra samarbete i arbetslaget och en aktivt stödjande skolledning. Nyckelord: Arbetslag, Barn- och fritidsprogrammet, elevinflytande, gymnasiet, lärarperspektiv

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om klassråd och elevråd är fungerande demokratiska fora. Arbetet innehåller en enkätundersökning på tre skolor där vi vänt oss till elever i årskurs fem. Vi har även intervjuat klasslärarna i respektive klass. Resultatet av undersökningen visar att elever och lärare upplever klassråd och elevråd som bra demokratiska fora, men att den demokratiska processen upplevs som enklare i klassråd än i elevråd.

Uppsatsens syfte är att belysa hur teaterlärare på kulturskolan resonerar kring att skapadelaktighet och inkludering i teatergrupper. För att uppnå detta har semistrukturerade intervjueranvänts, med hjälp av öppna observationer som endast används för att skapa en gemensamgrund för intervjuerna. Resultatet har visat att lärarna kan se sina lärarroller som guider ellertydliga ledare. Det visar även att lärarna skapar delaktighet och inkludering genom att balanseramellan att acceptera elevernas olikheter och att utmana dem. Att acceptera eleverna och se tillatt alla har en plats kan exempelvis göras genom att möta eleverna i deras utveckling ochtillstånd, undvika att pressa eleverna, bjuda in eleverna och vara ett stöd, samt anpassa val avlekar och instruktioner. Lärarna kan också skapa forum som är anpassade för att alla elever skaha en plats, exempelvis genom att arbeta med rundor och ge deltagarna möjlighet att uttryckasig i olika former. Lärarna kan också se till att eleverna känner att de har en plats genom attläraren visar att hen ser eleverna. Resultatet visar också att lärarna kan utmana eleverna för attskapa förutsättningar för delaktighet, exempelvis genom övningar, anpassad rollsättning, attsamtala med elever och genom att öva eleverna i samarbete, att se och lyssna på varandra.Slutligen visar resultatet att lärarna och eleverna ofta har inflytande i samråd med varandra närde skapar material, där lärarens kompetens kan användas för att pussla ihop elevernas idéereller hjälpa eleverna att utveckla ny kunskap. Upplägget för teatergruppernas arbete beslutarofta läraren om, även om eleverna kan få påverka i vissa fall. På lektionerna tar lärarna inelevernas impulser i väldigt olika grad, från att lärarna bestämmer mest själva i regiarbetet, attregi läggs i samråd med läraren, till att eleverna får bestämma mest själva.

Sverige är ett demokratiskt land med en grund i demokratiska värderingar. Skolan ska följa samma anda, och ses som en medproducent av elever som förstår och kan använda sig av demokratiska synsätt. Demokrati i skolans värld yttrar sig som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lärande. Problematiseringen består i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten, samtidigt som den inte erbjuder några riktlinjer i hur inflytandet ska utföras.Detta innebär att det finns en variation i hur elevinflytande tolkas och praktiseras, vilket gör frågan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen elevinflytande? Syftet med studien är att undersöka hur fem pedagoger i årskurserna ett till sex resonerar och berättar om elevinflytande utifrån ett lärarperspektiv. Undersökningen utfördes som en kvalitativ studie för ta reda på hur de fem pedagogerna arbetar med elevinflytande i sin undervisning och hur de tolkar uppdraget utifrån den nya läroplanen 2011. Resultatet i studien visar att det finns skillnader i hur pedagogerna i studien förstår och tolkar elevinflytandets betydelse. Vidare konstaterar vi att pedagogerna tolkar uppdraget i varierade former då styrdokumenten inte guidar pedagogen ska utföras. Samtliga pedagoger problematiserar elevinflytandet. Ett mönster finns i att alla anser att elevinflytandet kommer till sin rätt i en genomtänkt organisation.Dock menar pedagogerna att beroende på elevernas ålder och mognad blir deras möjligheter till inflytande olika stor. De menar att en yngre elever som inte kommit lika långt i sin mognads utveckling kanske inte kan ta lika stort ansvar för inflytandet i sin utbildning som de äldre eleverna.

The followig paper is about students views of idividual development plans and how the individual student thinks that she or he can influence their own education. / Som ett hjälpmedel för den individuella elevens utveckling ska enligt skolförordningen individuella utvecklingsplaner upprättas för alla elever. Arbetet med detta är redan långt framskridit i vissa kommuner. Föreliggande undersökning handlar om elevers syn på individuella utvecklingsplaner. Arbetet kan ses som ett komplement till en tidigare undersökning i samma kommun om föräldrars och skolpersonals syn på utvecklingsplanen, och är baserat på en enkätundersökning och på observationer. Resultaten visar att eleverna har en ganska positiv syn på sina individuella utvecklingsplaner och att deras tankar och åsikter kring den sammanfaller förvånansvärt väl med resultatet av motsvarande föräldraundersökning. Undersökningen svarar på de frågor som ställts, men väcker också nya angående hur de individuella utvecklingsplanerna ska utformas och användas i framtiden.

Tanken bakom detta arbete var våra funderingar över hur demokratins grundläggande värden kommer till uttryck i praktisk vardaglig handling i skolans värld. Dessa värden består av människors åsikter, aktning och respekt för andra samt förmåga att ta ansvar för sig själv och andra. Ett sätt för skolan att aktiv och medvetet påverka och stimulera eleverna i demokratiska värden är att låta dem få ett reellt inflytande för verksamheten i skolan.Med dessa grundtankar ville vi undersöka hur väl de demokratiska värdena är förankrade hos eleverna i årskurs 4-6. Vi valde att påbörja vår undersökning med enkäter för att få ett begrepp om var eleverna stod inom detta område. Utifrån våra enkätsvar sammanställde vi intervjufrågor för att kunna få en djupare insikt i elevernas tankar och synpunkter. För att få en helhetsbild av elevinflytandet i elevernas vardag intervjuade vi även deras lärare. Slutligen fick vi även ta del av rektorernas syn på läroplanens intentioner om elevinflytande.Som resultat av vår fördjupning tyckte eleverna att de hade elevinflytande, men de kunde inte precisera detta förrän vi hade förklarat vad elevinflytande innebar. De flesta av de tillfrågade tyckte att det räckte med det inflytande som de redan hade i skrivande stund, det vill säga klassråd, elevråd och andra råd. / Democarcy and students influence in their learning experience

Undersökningens resultat följer inte riktlinjerna i Lpf 94. Detta baseras på att det är endast ungefär 50 % i medeltal av eleverna som inte anser sig ha någon form av elevinflytande. De frågor som ligger till grund för detta antagande är elevinflytande rörande kursers upplägg och innehåll, betygssättning, utvärdering av avslutad kurs, möten i programråd, påverkan genom elevrepresentanter och skolans miljö. Detta resultat ligger i linje med Gun Wiklunds studie från 1996 som presenteras i kapitel 3. Det är också en klar majoritet av eleverna som önskar mer elevinflytande inom olika områden. När det gäller elevernas kännedom om vilka rättigheter de har enligt läroplanen Lpf 94 när det gäller elevinflytande svarade majoriteten (87,6%) av eleverna att de inte känner till sina rättigheter i läroplanen Lpf 94 rörande elevinflytande. Min slutsats blir att det är en alldeles för stor andel av elever på gymnasieskolan som tycker att de inte har något elevinflytande på olika områden. Enligt Lpf 94 är de berättigade till detta. Givetvis måste dock en balans mellan vad eleverna och lärarna tycker uppnås. Man kan inte tillfredsställa alla krav som önskas från elevernas sida.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka under vilka förutsättningar som elevinflytande över engelskundervisningens innehåll och form fungerar. Jag har gjort halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola i södra Sverige som undervisar eller nyligen har undervisat på kursen Engelska A, och därefter analyserat vad de säger om förutsättningarna för lyckat elevinflytande utifrån den litteratur jag läst i ämnet. Tre teman som för mig har framträtt i intervjuerna och som kan ses som förbundna med lyckat elevinflytande är att man inte ska abdikera från den styrande position som man har i egenskap av att vara lärare, att man måste träna eleverna i att ta ansvar för att de ska klara av att ha inflytande över sin inlärning, och att lärarens attityd är avgörande för om elevinflytande ska fungera.Arbetet är, för att sammanfatta, en kvalitativ studie, som syftar till att beskriva lyckat elevinflytande såsom det definieras av fem aktiva engelsklärare. Det går därför inte att dra några generaliserade slutsatser om vad som utmärker lyckat elevinflytande och studien gör inte heller anspråk på att vara uttömmande.

Syftet med vårt examensarbete är att få syn på elevinflytandets eventuella betydelse för arbetsro och ordning i klassrummet utifrån tio elevers subjektiva upplevelser kring elevinflytande och ordning. Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande med teorier av bland andra John Dewey, Olga Dysthe, Gunvor Selberg och Christer Stensmo. För att få en inblick i elevernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har en kvalitativ metod använts i form av halvstrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Vi har tolkat elevernas utsagor som att det både finns ordningsproblem i deras klassrum samt brist på elevinflytande i undervisningens innehåll. Vi har också uppmärksammat och påpekat att följden av det kan vara att eleverna tar mindre ansvar, tappar tilltron på sin egen förmåga och inte blir motiverade att delta i undervisningen. Vår slutsats är att elevinflytande i undervisningen är ett viktigt verktyg för att uppnå arbetsro och ordning i klassrummet.