Abstract.   Vad spelar roll ?   ( What matters ? )   Vad spelar, enligt några elever i åk 9, roll för att musikundervisningen i grundskolans senare år  ska fungera?   (What matters in the teaching of music, according to some students in the 9th grade?)       Jag har märkt att det råder ganska olika traditioner eller förutsättningar på olika skolor avseende en hel del ämnen, inklusive musikämnet. Trots att det är samma styrdokument som ligger till grund så är det stor skillnad på tillämpningen av ämnet. Dessa skillnader har väckt intresset för frågeställningen i denna uppsats där jag särskilt undersökt vilka faktorer som, ur ett elevperspektiv, spelar roll för att en musikundervisning i grundskolans senare år ska fungera. I undersökningen använde jag mig av fokusgrupper med elever i årkurs 9 från tre olika grundskolor. Utifrån respondenternas svar kan konstateras att elevinflytande, relevans, sammanhang och lärarens förhållningssätt till både elever och ämne spelar stor roll. Kanske spelar dessa faktorer större roll för en framgångrik undervisning än vad som oftast kommer fram i olika forum och diskussioner om skolan.     Nyckelord: musicerande i grundskolan, delaktighet, elevinflytande, sammanhang, relevans, meningsfullhet, musikundervisning.

Med stöd i aktionsforskning genomfördes utvecklingsarbetet på ett fritidshem som vände sig till F-klass och årskurs- 1 och 2. Utvecklingsarbetets fokus var att sätta elevinflytande och delaktighet i centrum, främst genom gruppsamtal och samlingar tillsammans med elever. Förändringsarbetet dokumenterades via loggbok, fotografier och film. Intervjuer och gruppsamtal var också instrument som användes för att synliggöra resultatet av aktionen. I utvecklingsarbetets nulägesanalys framhävs avsaknaden av pedagogledda aktiviteter och elevers inflytande och delaktighet. Den tidigare verksamheten utgick i stora delar från fri lek och resulterade ofta i en oro i elevgruppen. Med hjälp av framförallt dagliga samlingar och teman, strävades det efter en tydligare struktur i verksamheten. Resultatet visar att samtliga elever var nöjda med något av de teman som erbjöds och framhåller att de idag vet vad de ska göra när de kommer till fritidshemmet. Utifrån elevernas agerande går att utläsa att den nya strukturen i fritidshemmets inomhusmiljö har blivit lugnare. Flera av eleverna upplever inflytande och delaktighet i verksamhetens utformning, till skillnad från före detta utvecklingsarbete påbörjades.

<p>Parents and students opportunity to influence school affiliation between special school and school</p>

Med stöd i aktionsforskning genomfördes utvecklingsarbetet på ett fritidshem som vände sig till förskoleklass och årskurs 1. Utvecklingsarbetets syfte var att få barnen att känna att de fick mer inflytande och känna sig mer delaktiga på fritidshemmet genom att ha samtal och samlingar tillsammans med barnen och även skapa en förslagslåda och ett veckoschema. Förändringsarbetet dokumenterades via loggbok, bilder och film. I utvecklingsarbetets nulägesanalys framhävdes bristen i att inte ha en samling där barnen blev delaktiga och att de också borde fått ha mer inflytande över vad som händer på fritidshemmet. Den tidigare verksamheten hade en gemensam samling tillsammans vid mellanmålet i matsalen där barnen varken hörde eller satt stilla och lyssnade på vad personalen hade att berätta, vilket resulterade i en orolig situation. Med hjälp av, framför allt mindre, dagliga samlingar och veckoschema strävades det efter en tydligare struktur i verksamheten. När veckoscheman infördes i verksamheten blev barnen mer delaktiga i vad som personalen hade planerat för den veckan. Resultatet visar att samtliga elever blev nöjda med att ha en mindre samling på fritidshemmet. Flera av barnen som går på fritidshemmet upplever nu mer inflytande och delaktighet i verksamhetens utformning, till skillnad från innan det här utvecklingsarbete startade.

Syftet är att undersöka hur demokrati kan skapas i skolmiljön, vad som styr demokratisynen i den svenska skolan och hur dokument och lagar påverkar lärares och elevers demokratiska möten i skolan. Detta belyses genom kvalitativa studier av litteratur kring styrdokument och lagar, den progressiva pedagogikens demokratisyn, djupintervjuer med lärare som anser att demokrati i skolmiljön är avgörande för skolans roll i samhället, samt tidigare forskning och kompletterande källor. Läsning av en omfattande mängd pedagogisk och filosofisk litteratur författad under 1900- talet av så kallade progressiva pedagoger ger en fördjupad bild av det demokratibegrepp som många lagstiftare, forskare, författare och debattörer använder utan att definiera vad de menar. Demokrati som västerländskt styrelseskick är inte detsamma som demokrati, eller demokratiska värderingar. Den här undersökningen ifrågasätter skolverkets och skollagens otydliga definition av de "demokratiska värderingar" som är tänkta att utgöra grundvalen för hela utbildningen. Den försöker förstå demokratibegreppet ur ett progressivt pedagogiskt perspektiv och ger lärare utrymme att berätta om sin demokratisyn och de metoder som gestaltar denna, samt upplevelsen av hur styrdokumenten kan hjälpa eller stjälpa. I belysning av allt detta, samt tidigare forskning som även den tampas med svårigheterna att tolka styrdokumenten, diskuteras de praktiker som skapar förutsättningar för eller förhindrar demokratiska möten i skolan. I mitt gestaltande arbete ville jag låta barns egna yttryck ta plats och det resulterade i en film där barns berättelser får framträda, varvade med citat ur lagar, dokument och litteratur. Bilderna visar organiskt växande. På väggen mitt emot ernjuds besökarna att skapa sitt eget uttryck med tavelkritor. Väggern är delad i två halvor och den ena sidan markerad som förbjuden att skriva och rita på. Vid ett seminarium 2016-05-26 kl. 15:30 bjöds besökarna in till ett öppet samtal om barn, yttrandefrihet och demokrati tillsammans med mig och Pernilla Glaser. Samtalsledare var Zelda Bingert, 13 år.

Syftet med studien är att undersöka fritidslärares uppfattningar om elevinflytande i fritidsverksamheten och hur de beskriver att de arbetar med elevernas inflytande. De forskningsfrågor som framkom är följande: - Vilka uppfattningar har fritidslärare av elevinflytande? - Hur arbetar fritidslärare med elevernas inflytande i fritidsverksamheten? - Vilka svårigheter och möjligheter finns det med elevinflytande? En kvalitativ metod har använts för att få svar på undersökningens syfte och intervjuer har använts där sex verksamma fritidslärare från olika skolor deltagit. Resultatet visar att samtliga lärare har en gemensam uppfattning av vad elevinflytande innebär, deras uppfattning är att verksamheten ska vara uppbyggd och formad så gott det går utefter elevernas egna tankar och önskningar. Det vanligaste arbetssättet hos lärarna är att arbeta med hjälp av fritidsråd och andra demokratiska former.  Enligt lärarna finns det olika svårigheter med elevinflytandet i verksamheten. Till exempel handlar det om för stora elevgrupper vilket gör det svårt att ge varje individ möjligheten till elevinflytande. De handlar också om personalbristen. Mer personal hade skapat fler möjligheter till ett fungerande elevinflytande och möjlighet att uppnå elevernas önskningar inom verksamheten.

I denna vetenskapliga essä har jag som blivande pedagog på fritidshem undersökt huruvida mitt agerande i ett dilemma kunde gjorts annorlunda eller om mitt agerande var rätt utifrån ett antal teorier och perspektiv. Dilemmat utgår från att jag lyfter två frågor på ett arbetslagsmöte, dels om eleverna verkligen behöver vara tysta i fem minuter när de ska äta mat för att sedan prata, dels om eleverna måste ta av sig kepsen inomhus då det uppkommer heta diskussioner mellan lärare och elever om kepsen vara eller inte vara inomhus. Dessa två frågor ställde mig i en situation som jag inte kunde ana, framförallt beroende på reaktionerna från lärarnas sida. Efter en lång diskussion så accepterar personalen på skolan att prova ta bort de fem tysta minuterna. Men när jag lyfte frågan om att låta elever bära keps på sig inomhus så tystades jag ner, snabbt och högt, utan diskussion eller åtanke om vad eleverna önskar. Ställer jag mig på elevernas sida så får jag lärarna emot mig då det verkar som om det är de som bestämmer i skolan av tradition. Jag använder mig av ett antal etablerade akademikers skrifter, bland annat av Björn Haglund och Inge Johansson för att reda ut hur makten mellan fritidshemmet och skolans personalgrupper ser ut. Vidare så behandlar jag dilemmat utifrån perspektiven om elevers delaktighet och inflytande beaktat skolan demokratiska uppdrag som stadgas i skolans läroplan. I den sista delen av litteraturdiskussionen har jag valt att se dilemmat ur ett etiskt perspektiv med hjälp av framförallt filosoferna Jan-Olov Henriksens och Arne Johan Vetlesens bok Etik i arbete med människor. I slutordet visar jag på att mitt dilemma inte har ett givet svar. Beroende på ur vilken synvinkel jag ser på dilemmat så blir resultatet olika.

Syftet med denna studie är att utifrån ett religionsdidaktiskt perspektiv undersöka vad religionslärare på högstadiet anser om att ge elever inflytande i religionsundervisningens planering och genomförande. Samt ta del av hur lärare väljer att tolka begreppet elevinflytande. Frågorna som ligger till grund i undersökningen är följande: Vad anser lärare om att involvera elever i kursens planering? Hur tolkar lärare begreppet elevinflytande? Hur arbetar lärare med att involvera elever i undervisningen? Studien avgränsar sig till fyra högstadieskolor i Mellansverige. Metoden som har används för att få fram det empiriska materialet utgår från semistrukturerade intervjuer med fyra religionslärare. Det empiriska materialet analyserats med stöd av teorin Sociokulturella perspektivet. I resultatet får vi ta del av att det råder delade meningar om hur lärare tolkar begreppet elevinflytande samt att de väljer att arbeta olika med att involvera sina elever i religionsundervisningen och dess planering.

Enligt Lgr11 är det varje elevs aktiva deltagande i undervisningen möjliggöras, för att därigenom lära sig att utveckla sin förmåga att ta ansvar i sin personliga utveckling och att leva i ett demokratiskt samhälle. Elevernas deltagande i skolan kan vara av olika former, men i denna studie undersöks hur eleverna upplever att de deltar i planeringen av ämnet samhällskunskap i åk 9. Enligt Skolverket (2011) är planeringen ett läraransvar, men samtidigt måste läraren ge tillfälle till eleverna att delta i planeringen. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka graden av elevers upplevda elevinflytande i planeringen av ämnet samhällskunskap i åk 9 samt hur eleverna tänker att deras möjlighet till deltagande i planeringen av ämnet samhällskunskap i åk 9 kan förbättras. Genom en enkät har elever fått möjlighet att svara på frågor om det deltagande de upplever att de har i planeringen av ämnet. Resultaten visar att: 1. eleverna upplever att de deltar i måttlig grad av ämnesplaneringen; 2. eleverna upplever att de ibland deltar i de olika delarna av planeringen; 3.eleverna upplever deras deltagande i beslutsfattandet av planeringen av ämnet samhällskunskap som lågt eller mycket lågt, och 4. eleverna upplever att det finns tillfällen där de kan delta i planeringen, men samtidigt vill de delta mer aktivt i planeringen och de önskar en balans mellan lärarnas och elevernas deltagande i planeringen av ämnet samhällskunskap. Slutligen har jag problematiserat fyra saker: 1. Elevernas betydelse för att uppnå verklig kunskap om påverkan i planeringen. 2. Betydelsen av att eleverna uttrycker att de saknas individuella möjligheter till inflytande, 3. Det indirekta inflytandet råder över direkt inflytande. 4. Deltar eleverna för att förbättra deltagandet i planeringen?

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare upplever att arbeta enligt modellen Universal Design for Learning och hur det blir synligt i deras klassrum. Vi vill utforska vilka förtjänster och fallgropar lärarna kan se med UDL som modell för en tillgängliggörande lärmiljö som gynnar elever med olika förutsättningar, däribland elever i läs- och skrivsvårigheter. I studien nämns också hur arbetet med UDL påverkar tankesättet för lärare och på vilket sätt deras arbete förändrats i och med UDL. Studien är en kvalitativ undersökning. Den utgår ifrån sex intervjuer med erfarna lärare som associeras och arbetar med metoden UDL för tillgängliggörande av lärmiljö i sitt arbete. Resultatet visar att alla de lärare som deltagit i undersökningen över lag anser att UDL är en fungerande väg till tillgänglig lärmiljö. Lärarna menar att ramverket i UDL uppmanar till engagemang, tydliga målbilder, strukturer, olika representationsformer och ett elevanpassat uttrycksätt och att detta gynnar elever med olika förutsättningar och bakgrund. Studien kan påvisa att lärarna upplever många förtjänster med modellen men också mer utmanande punkter som man behöver vara medveten om och arbeta kring. En av dessa utmanande punkter är formen för lästräning med elever i läs- och skrivsvårigheter. Studiens resultat analyseras och diskuteras med basen i ett relationellt perspektiv samt med utgångspunkt i tidigare forskning om inkluderande lärmiljöer och UDL.