Flera svenska storstadsregioner har börjat nå taket för nätkapacitet i elnäten, ett problem som även kallas kapacitetsbrist. Problemet med kapacitetsbrist grundar sig i de förändringar som sker för elproduktionen, med exempelvis en ökande grad av förnyelsebar, intermittent elproduktion, och förändringar i efterfrågan i och med samhällets ökande grad av elektrifiering. För att hantera och överkomma kapacitetsbrist har elnätsbolag traditionellt sett byggt ut elnätet för att därmed har möjlighet att leverera effekt under årets alla dagar, en metod som har långa ledtider och har höga investeringskostnader. Den accelererade problematiken kring kapacitetsbrist sätter ett förändringstryck på elsystemet och i synnerhet elnätsbolagen att hantera problemet. Ett alternativ till att hantera kapacitetsbrist är för elnätsbolag att upphandla flexibilitetstjänster. Det är en lösning som anses som resurseffektiv och samhällsekonomisk i förhållande till konventionell nätutbyggnad. Flexibilitet i elsystemet innebär aktörers medvetna förändring i elproduktion eller efterfrågan av effekt som avser att stabilisera elsystemet. Genom en flexibilitetsmarknad kan elnätsbolag ge aktörer incitament att erbjuda sin flexibilitet mot betalning och därmed hantera kapacitetsbrist när det behövs.  I det här examensarbetet har syftet varit att studera flexibilitetsmarknaders roll i att överkomma kapacitetsbrist i lokala elnät och vad konceptet innebär för möjligheter och utmaningar på aktörsnivå och övergripande marknadsnivå. Genom kvalitativa forskningsmetoder, semi-strukturerade intervjuer, litteratur- och dokumentstudier, har författarna kartlagt kunskapsläget om flexibilitetsmarknader och konceptets innebörd för enskilda aktörer. Examensarbetet presenterar även ett teoretiskt ramverk av ekonomisk teori som syftar till att ge större förståelse för marknadens etableringsprocess och vilka eventuella marknadsmisslyckanden som riskerar att ske. En förstudie har genomförts där två aktiva projekt, CoordiNet och Sthlmflex, av flexibilitetsmarknader i Sverige har studerats för att identifiera insikter om flexibilitetsmarknaders möjligheter och utmaningar. Vidare utfördes en semi-strukturerad intervjustudie med 15 olika företag i Göteborg, en region som ännu inte har en flexibilitetsmarknad, för att studera olika aktörers drivkrafter och hinder för att medverka på en flexibilitetsmarknad. Företagen var kategoriserade i fem olika segment; industrier, hamnindustrier, fastighetsbolag, elnätsbolag och aggregatorer. Resultatet från förstudien visar på att de existerande flexibilitetmarknaderna har varit viktiga för deltagande aktörer att lära sig förstå hur de bör arbeta med en flexibilitetsmarknad som en del av verksamheten. Det har visat sig existera ett antal utmaningar i projekten som exempelvis bristfällig kommunikation, avsaknad av automatiserade processer och låg likviditet på marknaderna. I intervjustudien kunde det urskiljas att de flesta industrier, hamnindustrier och fastighetsbolag har flexibilitetsresurser och potential för att medverka som leverantörer på en flexibilitetsmarknad. Hos samma segment identifierades dock hinder gällande bristen på teknisk utrustning för att kunna erbjuda flexibilitet och en osäkerhet kring ersättningsnivån som kan väntas från flexibilitetmarknaden för flexibilitetsleverantörer. Elnätsbolag ser flexibilitetsmarknader som ett bra alternativ till att hantera kapacitetsbrist och att potentialen är stor för framtiden. Aggregatorer tros ha en betydande roll på flexibilitetsmarknader och vara en möjliggörare för aktörer med mindre resurser och begränsad kunskap. Totalt var 12 av 15 tillfrågade företagen intresserade av att delta på en flexibilitets-marknad i Göteborg. Utifrån teori kan flexibilitetsmarknader ses som en innovativ marknad och att etableringsprocessen innebär olika marknadsstabiliserande aktioner. Flexibilitetsmarknader innebär även ett behov av innovativa affärsmodeller för marknadsaktörerna. Med hänsyn till hinder och utmaningar som identifierats hos flexibilitetsmarknaderna under examensarbetet existerar risker för eventuella marknadsmisslyckanden, orsakade av asymmetrisk information, transaktionskostnader, begränsad rationalitet och externaliteter. / Several Swedish metropolitan regions have begun facing issues regarding the capacity in the power grid, a problem that is also known as capacity shortage. The problem of capacity shortage is based on several changes within the power system, for example, an increasing degree of renewable, intermittent electricity production, and society's increasing degree of electrification. In order to manage capacity shortages, power grid companies have traditionally expanded the power grid to be able to deliver power during all hours of the year, a method that has long lead times and high investment costs. The accelerated problem of capacity shortages puts pressure for change in the power system, and in particular the power grid companies to deal with the problem. An alternative in managing capacity shortages is for power grid companies to purchase flexibility services. It is a solution that is referred to as a more sustainable, resource efficient and socio-economic in relation to conventional power grid expansion. Flexibility in the power system can be seen as changes in the electricity production or the demand for power that intends to stabilize the power system. In a flexibility market, power grid companies can give companies incentives to offer their flexibility against payment and thus handle capacity shortages when needed. The purpose of the thesis has been to study the role of flexibility markets in overcoming capacity shortages in local power grids, and the concept’s opportunities and challenges for different actors and from a market perspective. Through qualitative research methods, semi-structured interviews, literature- and document studies, the authors have mapped the state of knowledge about flexibility markets and the concept's meaning for the power system. The thesis also presents a theoretical framework of economic theory that aims to provide a greater understanding of the market's establishment process and what possible market failures that are likely to occur. A pre-study has been carried out where two projects, CoordiNet and Sthlmflex, of flexibility markets in Sweden have been studied to identify insights into the concept’s opportunities and challenges. Furthermore, a semi-structured interview study was conducted with 15 different companies in Gothenburg, a region that does not yet have a flexibility market, to study companies’ drivers and obstacles to participate in a flexibility market. The companies were categorized into five different segments: industries, port industries, real estate companies, power grid companies and aggregators. The results from the pre-study show that the existing flexibility markets have been important for participating players to understand how they should integrate a flexibility market as a part of their businesses. It has been shown that there are several challenges in the flexibility projects, such as inadequate communication, lack of automated processes and low liquidity on the markets. In the interview study, it could be discerned that most industries, port industries and real estate companies have flexibility resources and potential to participate as flexibility providers in a flexibility market. In the same segments, obstacles were identified regarding the lack of technical equipment to be able to offer flexibility and an uncertainty about the level of remuneration that can be expected from the flexibility market for flexibility providers. Power grid companies sees flexibility markets as a good alternative for managing capacity shortages and that the potential is great for the future. Aggregators are believed to play a significant role in flexibility markets and be an enabler for companies with smaller flexibility resources and limited knowledge. In total, 12 of the 15 companies surveyed were interested in participating in a flexibility market in Gothenburg. Based on theory, a flexibility market can be seen as an innovative market and that the establishment process involves various market stabilizing actions. Flexibility markets also imply a need for innovative business models for market participants. Regarding the obstacles and challenges identified in the flexibility markets during the thesis, there are risks of market failure caused by asymmetric information, high transaction costs, bounded rationality, and externalities.

The electrical transmission and distribution grid play a vital role in reaching the Paris agreement by electrification of society. Although the climate impact of electricity production is well documented, the climate impact of the distribution of electricity has only been investigated in a few previous studies. Therefore, this study aims to present the carbon footprint of the distribution grid in Sweden. The study has developed a tool to map the carbon footprint by applying a case study of an electrical grid company in Sweden. The tool includes activities in the company’s value chain associated with material production, installation, usage, maintenance, transportation of the electrical grid and office activities during one year in an electrical grid company. The tool was developed in excel by implementing the theoretical framework of the Greenhouse Gas protocol and life cycle assessment. According to the guidelines of the Greenhouse Gas protocol the CO2 emissions were allocated in scope 1, scope 2 and scope 3. Scope 1 includes direct emissions controlled or owned by the company. Scope 2 are emissions from purchased heat and electricity consumed by the company, and scope 3 includes other indirect emissions from the company's activities throughout the value chain. The result shows the carbon footprint of the electrical distribution grid during 2020 was 2,02 kg CO2e per distributed MWh. The total carbon footprint of the distribution company was 54 329 ton CO2e. A majority, 97 % of the CO2e emissions originated from indirect emissions within scope 3, where capital goods stand for 76 % of the company’s total emissions followed by 12 % from fuel and energy rated activities. This result indicates the importance of including indirect emissions when analyzing the carbon footprint of a company’s value chain. Our study also indicates, in line with previous studies, that a majority of the emissions originate from the manufacturing of cables.

Under de senaste åren har blockkedjans popularitet blivit alltmer känd och dess popularitet har ökat. Aspekten av att använda en blockkedja i olika delar av samhället har diskuterats och testats. Smarta elnät är också ett brett ämne som har undersökts djupt, idén fortsätter att utvecklas och dess implementation i ett större samhälle. Slutligen är intelligenta agenter ett mål som används och diskuteras i stor utsträckning idag. Användningen av intelligenta agenter sträcker sig till områden som datautvinning, dataanalys och andra olika tjänster. Denna studie har börjat med ett föreställt scenario, men med avseende på olika områden blev det ett avskalat scenario där det förverkligade scenariot utvecklade ett bevis på koncept. Visionen med avhandlingen var att ta fram ett nytt sätt att köpa mindre mängder elektricitet, vilket framtar en ny metod för att köpa el från andra privatpersoner som har lagrat ström från olika källor där det inte kommer till användning. Undersökning av olika blockkedjealternativ slutade med alternativet Ganache som fungerar med kryptovalutan Ethereum. Scenariot började med att en person A hade en önskan att göra ett köp med beloppsgränsen 100 SEK. Därefter utfördes implementationen för att uppfylla önskemålen hos Person A. När det gäller data och tidmätningar resulterade det i bättre än förväntade resultat. Studien har visat att genomförandet av detta bevis på koncept kan utöka förbättringar vid inköp av mindre mängder el. / In the later years, blockchain's popularity has been more recognized and its popularity has increased. The aspect of using a blockchain in different aspects of society has been discussed and tested. Smart grids are also a topic that has been deeply investigated, the idea is moving forward in the making of tweaks in the system. Lastly, Intelligent Agents are a target widely used and discussed today. The usage of Intelligent Agents is considered in areas such as data mining, data analytics, and different services. This study started with an envisioned scenario but regarding different scopes, it became a realized scenario where the realized scenario developed a proof of concept. The vision of the thesis is to bring forth a new way to purchase smaller amounts of electricity, creating a new way to purchase electricity from other civilians who have stored it from different sources where they do not use it. Investigating different blockchain alternatives led to Ganache which works with the cryptocurrency Ethereum. The scenario started with Person A that requested to purchase with the amount limit of 100 SEK. Thereafter the case was implemented to fulfill the needs of Person A. In terms of data and time measurements, it resulted in good outcomes. The study has proven that an implementation of this proof of concept could lead to improvements when purchasing smaller amounts of electricity.

With new smart power meters being installed in the households of Sweden an opportunity has presented itself. It allows the distribution companies to collect a variety of different measurements such as voltage in each phase and the total reactive and active power flowing to and from the customers.  This thesis is written in collaboration with Öresundskraft AB, a distribution company in Helsingborg, Sweden. They wished to examine how the smart meter they install, the Kaifa MA304, could aid them in creating a power grid fit for the future. The thesis aims to achieve this goal by researching if PEV, plug-in electrical vehicles, can be identified utilizing data from the new power meters. It is also considered if district heating, and different types of electrical heating, can be identified using outside temperature measurements together with the data.  Data has been collected and analyzed from 20 customers over a timespan of eight months in 2022. Here, the mean voltage for every ten minutes (in each phase) and active/reactive power accumulated during the last fifteen minutes is used. The raw data is transformed using a tool developed by the authors in python and is thereafter analyzed using the library pandas. Initial results showed a clear correlation between voltage drop and active power import during three phase charging. In the future, we will study the underlying mechanism of this correlation for devising algorithms to develop and use it as a reliable and effective means to identify PEV’s charging.  Households with district heating had, as expected, a relatively even use of power consumption regardless of season or temperature. Electrically heated households used significantly more active power during lower temperature and cold months. The amount of imported reactive power greatly varies between customers, likely due to different technologies such as direct electrical heating and heating pumps. Future work should include knowledge of the utilized heating technologies to devise a method to identify these.

Klimatförändringar är den enskilt största utmaningen som mänskligheten står inför under 2000-talet. För att ta itu med denna utmaning förutses förnybara energikällor en stor ökning av andelen primärenergi globalt. Den naturliga variabiliteten hos sol och vind kräver att energilagring används tillsammans med dem för en energisystemövergång. Power-to-Gas (PtG) -teknologier erbjuder en attraktiv lösning genom att möjliggöra omvandling av elektrisk energi till vätgas eller metan, vilket möjliggör integration över nätverk och sektorövergripande integration. Denna avhandling undersöker lönsamheten för en PtG-anläggning med enprimär applikation för att producera syntetisk metan (SNG) för injektion av naturgas(NG). En teknik-ekonomisk modell skapades för att simulera anläggningens drift under ett år och extrapolera resultaten för projektets livslängd. Modellen designades baserat på ett pilotprojekt som utvecklades i Frankrike med namnet HYCAUNAIS och har använt partner-samt litteraturdata för bearbetning. På grund av begränsningar i den lokala NG-nätkapaciteten undersöktes era scenarier som inkluderade att lägga till ytterligare investeringar som möjliggör ökad driftstid och intäktsströmmar, inklusive: fast elpris eller day-ahead (DA) marknadsdeltagande; nätuppgradering för ökad NG-nätkapacitet; och CH4 och H2 mobilitet. Elektrolysörers deltagande i frekvensbegränsningsreserven (FCR) ansågs också förökad lönsamhet. Resultaten visade att standardfallsscenariot (inga ytterligare investeringar) med deltagande på DA-elmarknaden var det mest attraktiva när det gäller tre undersökta mål: nettonuvärde (NPV), återbetalningsperiod (PBP) och nivåniserad metankostnad (LCOM). Driftstiden för standardfallet befanns vara cirka 90% av året; produktionen hindrades inte av begränsad nätkapacitet tillräckligt för att anse ytterligare investeringar nödvändiga. Vidare bör deltagande på DA-marknaden bestämmas av en upphörd betalningsvilja (WTP) för el i motsats till marginell vinst (MP). Att använda WTP som avgörande faktor tillät ökade driftstimmar och lägre LCOM. Men i alla undersökta scenarier var inga lönsamma; vilket innebär att marknadsförhållandena fortfarande måste förbättras kraftigt innan PtG kan få fart. En känslighetsanalys gjordes på standardfallsscenariot för att se vilka parametrar som påverkar lönsamheten mest och bör vara i fokus för vidare forskning och utveckling. SNG-taxan visade sig vara den mest inytelserika på NPV, vilket krävde att en tariff på minst 188 e=MWh (120 e=MWh användes för modellering) för att vara lönsam. Elpriset var det näst mest inytelserika och krävde ett genomsnittligt marknadspris på 25 e=MWh för att vara lönsamt. Eftersom PtG-teknik kan ge era externa fördelar som inte realiseras ekonomiskt av investerare, kan intäktsgenerering av dem ge ett sätt att förbättra lönsamheten. Detta inkluderar nätbalansering och exibilitet, avkolning, lägre nätkostnader ochförbättrad energisäkerhet. Sammanfattningsvis måste kapitalkostnaderna för utrustning,elpriser och avgifter i samband med dessa samt taxor för gröna gaser förbättras dramatiskt för att SNG-produktionen ska vara en attraktiv lösning för minskning och avkolning av el. / Climate change is the single largest challenge facing humanity in the 21st century. To tackle this challenge, renewable energies are seeing a large increase in primary energy share globally. The natural variableness of solar and wind requires energy storage to be used in conjuction with them for an energy system transition. Power-to-Gas (PtG) technologies offer an attractive solution by allowing conversion of electrical energy to hydrogen or methane, enabling cross-energy-network and cross-sectoral integration. This thesis investigates profitability of a PtG plant with a primary application of producing synthetic methane (SNG) for natural gas (NG) grid injection. A techno-economical model was created to simulate plant operation over one year and extrapolate the results for the project lifespan. The model was designed based off of a pilot project being developed in France named HYCAUNAIS and used partner as well as literature data for processing. Due to limitations inlocal NG grid capacity, several scenarios were investigated that included adding additional investments that allow increased operational time and revenue streams, including: fixed electrical price or day-ahead (DA) market participation; mesh upgrade for increased NG grid capacity; and CH4 and H2 mobility. Electrolyser participation in the frequency containment reserve (FCR) was also considered for increased profitability. The results determined the standard case scenario (no additional investments) with participation in the DA electricity market was the most attractive in terms of three objectives investigated: net present value (NPV), payback period (PBP) and levelized cost of methane (LCOM). The operational hours of the standard case was found to be approximately 90% of the year; production was not hindered by limited grid capacity sufficiently to deem additional investments necessary. Further, participation in the DA market should be determined by a cut-off willingness to pay (WTP) for electricity as opposed to marginal profit (MP). Using WTP as the determining factor allowed increased operational hours and lower LCOM. However, in all of the scenarios investigated, none were profitable; meaning that market conditions still need to greatly improve before PtG can gain momentum. A sensitivity analysis was done on the standard case scenario to see which parameters influence profitability the most and should be the focus of further research and development. The SNG tariff was found to be the most influential on NPV, requiring a tariff of at least 188 e=MWh (120 e=MWh was used for modeling) to be profitable. Electricity price was the second most inuential and required an average market price of 25 e=MWh to be profitable. As PtG technologies can provide several external benefits that are not economically realized by investors, monetization of them could provide a means of improving profitability. This includes, grid balancing and exibility, decarbonization, lower grid costs and improved energy security. Inconclusion, capital costs of equipment, electricity prices and fees associated to them, and tariffs for green gases all need to improve dramatically for SNG production tobe an attractive solution for electricity curtailment and decarbonization.

Den här rapporten utreder förutsättningarna för att konstruera om ett mindre distributionsnät på 10 kV i Stockholms skärgård till ett så kallat smart nät med självläkande funktion. Nätet är avlägset och har haft många fel de senaste åren, därför är det önskvärt att kunna lokalisera fel i nätet och automatiskt koppla om till rundmatning direkt ifrån driftcentralen för att minska avbrottstiden för de boende på öarna. Rapporten fokuserar speciellt på att utreda lämpligheten med att använda feldetekteringsutrustningen SICAM FCM i nätet och hur dessa bör ställas in. Information om det aktuella nätet och problemet beskrivs tillsammans med en teoretisk bakgrund. Resultat ifrån tester och felsimuleringar på SICAM FCM med fokus på känslighet kring tröskelvärden presenteras och analyseras. Utifrån testresultat och information om nätet har rekommenderade inställningar för SICAM FCM tillsammans med andra rekommendationer för implementeringen av det självläkande nätet tagits fram. / This report has investigated the conditions for reconstructing a small 10 kV distribution grid in the Stockholm archipelago into a so called smart grid with a self-healing function. The grid is in a remote location and have had a lot of faults during the last years, therefore it is desirable to be able to locate the fault and automatically section it and restore service through a back-up feeder (if needed) to reduce downtime for customers. This report focuses especially on the suitability to use the fault detection equipment SICAM FCM in the grid and to propose how it should be configured. Information about the grid and problem is described together with a theoretical background. The results from tests and fault simulations on the SICAM FCM focused on sensibility around threshold values is presented and analysed. From test results and information about the grid recommended settings for SICAM FCM together with other recommendations for implementation of the self-healing grid has been produced.

The ongoing digitalization affects all sectors and changes the competitive landscape. A sector that is often seen upon as traditional, with low digital maturity is the energy sector. Hence, existing literature has focused on overcoming technical difficulties associated with the digitalization and lacks reasoning concerning the implications on existing business models. The purpose of the study is therefore to investigate how the digitalization affects companies in the Swedish energy sector when it comes to innovations in the business model, how companies creates, delivers and captures value. This purpose is addressed through an exploratory multiple case study including some of the most prominent actors on the Swedish energy market. The result of the study shows that the digitalization has had multiple implications in all of the business model´s building blocks, but it is still associated with a lot of uncertainties and the most radical changes are expected to happen in the future. Theoretical implications of this study are the increased understanding to how digitalization drives business model innovations and how application of new technologies can lead to increased business value. Practical implications are deepened knowledge for business managers in how digitalization can be utilized to gain increased value in an industry with an overall low digital maturity. / Syfte – Studiens syfte är att undersöka hur digitaliseringen påverkar företag i svenska energibranschen när det kommer till att skapa, leverera och fånga värde. Detta genom att skapa förståelse genom att undersöka hur digitaliseringen har påverkat företagen i den svenska energibranschen. Studiens syfte, att undersöka hur digitaliseringen driver affärsmodellsinnovationer inom varje del av energibranschens värdekedja, är explorativt. Studiens underlag grundar sig på insamling av empirisk data för att skapa ny kunskap, vilket medför att studiens forskningsansats är induktiv. Metod – Datainsamlingen har huvudsakligen genomförts via semistrukturerade intervjuer som analyserats via tematisk analys. Det selektiva urvalet grundar sig i fem olika kriterier där två av dessa kriterier ansågs som nödvändiga för samtliga av de företag som användes som fallföretag i studien. Därefter har tre kriterier använts för att identifiera viktiga aspekter kopplat till respektive forskningsfråga. Forskningsfrågorna ämnar besvara hur företagen anses använda digitaliseringen för att skapa, leverera eller fånga värde av den vara som de producerar och/eller levererar. Därefter har ett snöbollsurval tillämpats för att identifiera intervjupersoner på respektive fallföretag. Resultat – Resultatet av studien påvisar att svenska energibolag har förändrat sina affärsmodeller utifrån dimensionerna skapa, fånga och leverera värde till följd av digitaliseringen. Detta har genomförts på olika sätt mellan fallföretagen, både genom inkrementell och radikal affärsmodellsinnovation. Teoretiska implikationer – Studien bidrar till förståelsen för hur digitaliseringen vidare driver affärsmodellsinnovationer, där har studien flertalet teoretiska bidrag och tillför insikter i hur digitalisering som fenomen påverkar och förändrar affärsmodeller. Praktiska implikationer – Studien bidrar med insikter hur digitaliseringen påverkar den svenska energibranschen sett från ett perspektiv från företag i framkant inom detta område. Studien har undersökt fallföretag efter ett visst antal kriterier, dessa kriterier har lett till att framstående företag liknande bästa praxis inom området har bidragit, vilket kommer leda till en ökad förståelse för andra bolag i samma bransch. Dessutom kan rapporten nyttjas för att identifiera förbättringspotential i företagen och agera som en katalysator för att digitalt transformera verksamheten.

<p>The main ambition of this degree project is to illustrate the fundamental problems of today’s electric tariff regulation and the usage of the analyzing tool; The Network Tariff Model. There is a further discussion of potential problems and clear improvements of the 2012 years proposed network tariff regulation. Interviews have been conducted with specific network companies and Energimarknadsinspektionen. The proposed regulation of 2012 is discussed from the government’s proposition.</p><p>This paper clearly shows that the authority´s work has been conducted in a very unprofessional manner during the period of The Network Tariff Model. Transparency has been missing at the same time when quality control has been almost nonexistent from the authority.</p><p>The regulation itself and the usage of The Network Tariff Model generated substantial criticism. Disagreement about the model was mostly about the use of methods and parameter settings.</p><p>The new regulation of beforehand assessment of network tariffs is scheduled to be commissioned during 2012. This regulation has certain advantages compared to today’s for once because it counts for the actual costs for the corporations. At the same time this particular approach will demand a lot of resources of the authority.</p><p>When the regulating models of the future are being developed legitimacy to all parties must be ensured. The regulations must at the same time be adjusted to the resources available for the grid authority. Likewise the process and nature of putting forward new regulations should be based on continuity to greater extent.</p>

The main ambition of this degree project is to illustrate the fundamental problems of today’s electric tariff regulation and the usage of the analyzing tool; The Network Tariff Model. There is a further discussion of potential problems and clear improvements of the 2012 years proposed network tariff regulation. Interviews have been conducted with specific network companies and Energimarknadsinspektionen. The proposed regulation of 2012 is discussed from the government’s proposition. This paper clearly shows that the authority´s work has been conducted in a very unprofessional manner during the period of The Network Tariff Model. Transparency has been missing at the same time when quality control has been almost nonexistent from the authority. The regulation itself and the usage of The Network Tariff Model generated substantial criticism. Disagreement about the model was mostly about the use of methods and parameter settings. The new regulation of beforehand assessment of network tariffs is scheduled to be commissioned during 2012. This regulation has certain advantages compared to today’s for once because it counts for the actual costs for the corporations. At the same time this particular approach will demand a lot of resources of the authority. When the regulating models of the future are being developed legitimacy to all parties must be ensured. The regulations must at the same time be adjusted to the resources available for the grid authority. Likewise the process and nature of putting forward new regulations should be based on continuity to greater extent.

The municipality of Stockholm has released a proposition to battle the increase of pollutants and unwanted noise from transportation in the city of Stockholm. The proposition suggests that Stockholm should implement environmental zones within the city’s tolls. The strategy would promote an electrification of the transportation fleet, starting in year 2020. Currently the proposition includes emissions and noise but disregards the effect from an electrification of the vehicles within the zones. This master thesis investigates the effect an electrified car fleet would have on the electric power grid within the suggested environmental zones. By choosing two local areas in Stockholm electric vehicle charging has been added to the existing power load on the grid in order to evaluate the strain from the vehicle charging. The thesis also investigates the added power consumption based on a complete electrification of the cars within the city tolls. The results indicate that both of the local grids have the capacity to bear the extra load but that the marginal between the power peak and maximum capacity could decrease lifetime expectancy on the power equipment. A complete electrification of all vehicles would mean an 7 % increase of the yearly energy consumption within the tolls.