The purpose of this diploma thesis is to define HR Marketing strategy of GE Aviation Czech company. The objective is achieved by three conducted researches among company employees, students of technical high schools and universities and also by the monitoring of GE publicity and relevant competitors. The theoretical part is focused on the characteristics of HR Marketing background that is subsequently used in the analytical part of the thesis. The outcome of these conducted researches is the definition of such an activities and marketing channels that can significantly contribute to increasing the efficiency of the recruitment process of the company. The defined strategy includes also basic financial allocation of costs of the proposed activities. Some of the proposed actions have been already implemented; therefore the analytical part describes and evaluates the benefit of these marketing channels.

Competition for talent is heating up and will probably intensify, since demographic trends make it increasingly difficult for companies to replace valued employees when they retire. In response, many companies are trying to sharpen the way they market themselves to recruits, by applying branding techniques to recruitment. For a company to exploit its brand effectively when it fishes for talent, it must think of recruits as customers, determine which corporate attributes matter most to specific types of recruits, and understand how best to reach them. This diploma thesis analyzes Belgian business graduates' aspirations in terms of first employment and their perception of our company as potential employer and brings constructive and creative recommendations on how to improve its position as employer of choice.

Denna studie behandlar Employer Branding, det vill säga den organisationens arbetsgivarvarumärke och vilka åtgärder och aktiviteter som arbetet med att bygga ett detta innebär. Employer Branding avser den bild som nuvarande och potentiella medarbetare har av organisationen. Huvudsyftet är att hitta likheter som finns mellan organisationer trots skillnader i bransch och storlek. Studien belyser valda teoretiska perspektiv inom fältet och hur dessa kan kopplas till empiriska data. Studien har genomförts med kvalitativ sociologisk metod och empiriska data har samlats in i sex semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna representerar olika organisationer med variation i storlek och branschtillhörighet. Slutsatsen av denna studie är att det finns flertalet likheter mellan organisationernas arbete, som även till stor del överensstämmer med den tidigare forskningen som gjorts inom fältet. Den huvudsakliga anledningen till att en organisation väljer att arbeta med Employer Branding är för att säkerställa kompetensförsörjningen. De största utmaningarna med arbetet är att försöka hitta en röd tråd i arbetet för att skapa ett attraktivt och konkret erbjudande, vilket försvåras i komplexa organisationer. Denna studie bidrar till en fördjupad förståelse för hur Employer Branding fungerar genom att applicera distinktionen mellan socialt kapital och humankapital på organisationers arbete. Dessutom ämnar studien att ge en inblick i hur användningen av sociala medier hänger ihop med Employer Branding för att bidra till ökad förståelse för vilka utmaningar organisationer och framförallt HR står inför. Förslag på vidare forskning ges med ingång i teorier om matchning och ett makroperspektiv på arbetsmarknaden.

No description available.

No description available.

A brand is one of the most important assets that an organization has. It is a complex collectionof experiences and images that belongs to the surrounding world and it can have a huge impacton the organization. Today, brands are used in various ways and in different areas. One of theseareas is employer brand. In order to strengthen the employer brand, organizations can workwith employer branding, which is a long-term strategy that can be applied both internally andexternally. By working with employer branding from the internal perspective, organization canreduce their employee turnover. This is especially important for organizations today, since theunemployment in Sweden is relatively low and the labour market belongs to the workers. Thisprovides a challenge for the future success of organizations, since it is the human capital inthese organizations that possess knowledge. In Sweden, one of the characteristics of thetelecom industry is that the customer consultants have a high percent of employee turnover.The purpose of this study is therefore to investigate how organizations within the telecomindustry can reduce employee turnover with the help of internal employer branding.To gain a deeper understanding of the purpose, this study was conducted as a qualitative, singleand imbedded case study where the empirical material was collected through semi structuredinterviews. The results of the study showed that the investigated organization did not have asustainable and distinct strategy regarding internal employer branding. This was demonstratedby the fact that the leadership did not have an homogenous direction and the employees andprevious employees did not share the organizations experience regarding their work to retainemployees, therefore the efforts did not get the desired effect. This can affect the employerbrand in a negative way and therefore it is crucial that organizations understand the importanceof internal employer branding and the components that affects the employer brand. There areno shortcuts in building an employer brand and retain employees, the organization has to beattentive to what the employees truly desire. / Ett varumärke är en av de viktigaste tillgångarna ett företag har. Det är en komplex samling avupplevelser och bilder som omvärlden besitter och kan påverkar ett företag i hög grad.Varumärken återfinns inom breda områden och ett område som blivit allt mer aktuellt är ettföretags employer brand, även kallat arbetsgivarvarumärke. Arbetet för att stärka ett företagsemployer brand är en långsiktig strategi och kallas för employer branding. Denna strategi kanha två infallsvinklar, internt och externt. För att reducera personalomsättning används internemployer branding vilket är viktigt i dagens samhälle då arbetslösheten i Sverige är relativt lågoch arbetsmarknaden tillhör arbetstagarna. Det är även en utmaning för organisationersframgång att behålla kompetens inom organisationen. Telekombranschen i Sverige präglas avhög personalomsättning av kundtjänstmedarbetare och därför syftar denna studie till attundersöka hur dessa företag kan reducera personalomsättning med hjälp av intern employerbranding.För att få en djupare förståelse för studiens syfte genomfördes en kvalitativ, enkel fallstudiemed inbäddade analysenheter där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in detempiriska materialet. Studiens resultat påvisade att den undersökta organisationen saknade entydlig strategi gällande intern employer branding vilket visade sig i att ledarskapet inte hade enenhetlig inriktning. De anställdas och tidigare anställdas upplevelser skiljer sig även frånorganisationens upplevelse gällande arbetet med att bibehålla personal och de åtgärder somorganisationen genomförde tappade då effekt. Detta kan innebära att organisationens employerbrand påverkas negativt och det är därför viktigt att organisationer idag förstår vikten av internemployer branding och dess beståndsdelar då det påverkar organisationens employer brand.För att bygga ett starkt employer brand och behålla humankapitalet inom organisationen finnsinga genvägar, du måste vara lyhörd till personalen.

Magister Administrationis - MAdmin / The South African society is in a period of transformation that constantly challenges economic, social, and even psychological paradigms. Affirmative Action forms an integral part of the process of redistribution and has, for the longest time, attempted to make inroads into the mainstream of economic life in South Africa. The public service, being a government employer, generates a certain expectation with regards to substantive transformation amongst its ranks. For this reason, this study focuses on the Provincial Administration: Western Cape and the impact that affirmative action policies and strategies have had on management positions between the period 1995 and 1999. Government Affirmative Action policies and legislation have more than placed this issue in the forefront of social change and transformation, yet this investigation leads one to conclude that there is a lack of commitment from the provincial administration in terms of realizing national goals and objectives. This study critically assesses the dynamics at work in the transformation process in the administration and establishes the strengths and weaknesses of particular policies and strategies. Data relating to management positions, and the implementation of affirmative action policies and strategies during this period, suggest that little or nothing has been transformed.

SYFTE: För att bidra med vidare förståelse kring vad som attraherar framtida arbetskraft på en konkurrensutsatt arbetsmarknad är syftet med uppsatsen att utreda hur Corporate social responsibility påverkar arbetsgivarvarumärket och således attraktionskraften hos företag. TEORI: Corporate social responsibility (CSR) har tidigare visat sig vara en starkt bidragande faktor till attraktivitet hos företag. I denna studie utgår uppsatsförfattarna ifrån att CSR är en integrerad del i företags Employer branding som i sin tur påverkar individers värderingar kopplade till företaget och i slutändan hur attraktivt individen upplever företaget som eventuell arbetsgivare. Person-organisation fit teorin används för att koppla ihop värderingar och attraktivitet. METOD: Studien nyttjade en kvantitativ metod där data samlades in med hjälp av en enkätundersökning som fylldes i online av gymnasiestudenter samt en dokumentstudie där företags hållbarhetskommunikation analyserades. Enkätstudien nyttjade ett snöbollsurval och besvarades av 91 respondenter. Empirin analyserades med hjälp av programmet SPSS för att fastställa det empiriska underlaget. RESULTAT: Resultatet i vår studie tyder på att alla tre dimensioner av CSR bidrar till organisatorisk attraktivitet. Samtidigt som det finns skillnader mellan dimensionerna, där den sociala dimensionen visar sig vara den som den undersökta åldersgruppen värderar högst och den miljömässiga dimensionen den som värderas lägst. Det indikeras alltså att organisationer bör anpassa sin hållbarhetskommunikation och lägga fokus på den social och ekonomiska dimensionen framför den ekologiska om de vill attrahera individer från gymnasiet. / PURPOSE: In order to contribute to further understanding of what attracts future workforce in a competitive labor market, the purpose of the thesis is to investigate how corporate social responsibility affects the employer brand and thus the attractiveness of companies. THEORY: Corporate social responsibility (CSR) has previously proven to be a major contributing factor to the attractiveness of companies. So, in this study, we assume that CSR is an integral part of corporate Employer branding which in turn influences individuals' valuation linked to the company and ultimately how attractive the individual experiences the company as a potential employer. Person-organization fit theory is used to connect values and attractiveness. METHOD: The study used a quantitative method where data was collected with the help of a survey that was completed online by high school students and a document study in which corporate sustainability communication was analyzed. The survey used a snowballselection and was answered by 91 respondents. The data was analyzed using the SPSS program to determine the empirical basis. FINDINGS: The results of our study indicate that all three dimensions of CSR contribute to organizational attractiveness. At the same time, there are differences between the dimensions, where the social dimension turns out to be the one that the age group examined values the highest and the ecological dimension the one that is the lowest value. Thus, it is indicated that organizations should adapt their sustainability communication and focus on the social and economic dimension rather than the ecological if they want to attract individuals from high school.

The aim of thesis is to find an impact of employer branding on Slovak construction companies economic results, review perception of employer brands and subse-quently make suggestion that would lead to more attractive employer brand of STRABAG Pozemné a inžinierske staviteľtvo, s. r. o. that could improve their business strategy. The first section discusses theoretical basis of employer branding. Next section refers to empirical research, which is realized by analysis of employer brand of addressed company. This is afterwards compared with competitors. Also, there has been made a correlation analysis between EBS and performance index of construction companies, and a questionnaire among Slovak students with construction field of study, which aim is to identify important attributes of employer brand. In the last part with discussion and recommendation suggestions are discussed goals achieved by results of synthesis of particle aims and introduced a summary of recommendations.

En helt ny generation är på väg att göra intåg på arbetsmarknaden, och inte vilken generation som helst - utan generation Z. Generation Z är den yngsta och största generationen på arbetsmarknaden just nu och kommer därav prägla arbetsmarknaden i många år framöver. Frågan vi ställer oss är om och i så fall hur arbetsgivare bör bygga upp sitt arbetsgivarvarumärke, eller sitt så kallade employer brand för att matcha de krav och förväntningar generation Z har på sitt arbetsliv. Tidigare forskning visar att generation Z skiljer sig från äldre generationer när det kommer till värderingar och uppfattningar om livet. Dessa förändrade värderingar och uppfattningar om livet kommer med största sannolikhet även sätta företag och organisationer på prov. Därför finner vi det intressant att undersöka vilka krav och förväntningar generation Z har på arbetsgivare jämfört med tidigare generationer, detta för att sedan kunna klargöra hur arbetsgivare bäst bör utforma sitt employer branding för att leda, engagera och attrahera generation Z. Studiens resultat visar att arbetsgivare har en utmaning framför sig att attrahera generation Z eftersom de både ställer större krav och har högre förväntningar på arbetsgivare än tidigare generationer. De största skillnaderna ser man från babyboomers och generation X. Generation Y har fler likheter med generation Z än övriga generationer. De största skillnaderna mellan generationerna är främst hur man ser på arbetet och vad ett arbete ska generera när det gäller synen på utvecklingsmöjligheter, lön, förmåner och work life balance. Även synen på ledarskap ser olika ut då stor vikt läggs i att företag och organisationer tar sitt samhällsansvar. I och med samhällets utveckling har nya fenomen som tillgänglighet och sättet man söker arbeten på förändrats. Allt detta påverkar företag och organisationers attraktivitet på arbetsmarknaden vilket innebär att det är viktigare än någonsin att arbetsgivare ser över sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera generation Z. I studiens teoretiska referensram behandlas generationsbegreppet, tidigare generationers syn på arbete samt en presentation om den existerande forskningen som finns om generation Z. I kapitlet behandlas även begreppet employer branding. Därefter presenteras vilken typ av metod som har använts för att kunna besvara frågeställningarna. I studiens resultat och analys redovisas slutligen resultatet av studien. Det vill säga generation Zs krav och förväntningar på sin framtida arbetsgivare samt vilka skillnader det finns från tidigare generationer. Detta leder i sin tur till hur arbetsgivare bör arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke för att leda, engagera och attrahera generation Z. I den sammanfattande diskussionen sammanställs slutsatserna för att besvara frågeställningar och se så syftet med studien är uppfyllt. Till sist förs en diskussion om förbättringar och förslag till vidare forskningsfrågor inom ämnet