Denna studies syfte har varit att undersöka arbetstagares upplevelser av employer branding hos den tidigare arbetsgivaren vid avslutad anställning och efter avslutad anställning. Employer branding står för arbetet med, och utövandet av implementerade strategier för att främja arbetsgivarvarumärket. För att besvara detta syfte användes två frågeställningar om hur arbetstagarna upplevt uppsägningen och hur de upplevt sin relation till arbetsgivaren efter uppsägning. Materialet för studien bestod av transkriberingar från åtta stycken tematiska intervjuer med respondenter som nyligen genomgått en uppsägning hos en arbetsgivare. Intervjuerna var semistrukturerade och hade således utrymme för följdfrågor. Materialet bearbetades genom kvalitativ analysmetod där flera teman identifierades och analyserades med hjälp av teoretiska utgångspunkter om employer branding. Resultatet visade att upplevelsen av uppsägningen var förankrad i om arbetsgivaren motsvarade arbetstagarens förväntningar av uppsägningen eller inte. Uppsägningens art påverkade viljan till en fortsatt relation hos arbetstagarna, och hur en eventuell relation såg ut. Hur uppsägningen gick till, och hur relationen såg ut, hade inflytande på arbetstagarens generella uppfattning av arbetsgivaren. Detta då arbetstagarens vilja att återanställas eller rekommendera arbetsgivaren utgjordes av hur de upplevt uppsägningen. Utifrån teoretiska utgångspunkter om employer branding är det studiens konklusion att tidigare arbetstagares upplevelser vid uppsägning och vidare uppfattning av organisationen har påverkan på arbetsgivarvarumärket och organisationens tillgång till framtida kompetens.  Nyckelord: employer branding, uppsägning, kompetensförsörjning, arbetsgivarvarumärke.

Syfte: Syftet med denna uppsats studien är att få djupare förståelse för och kunskap om hur organisationen vi undersökt, hädanefter benämnt som Organisation X kommunicerar internt för att stärka/upprätthålla sitt arbetsgivarvarumärke och hur detta implementeras och i sin tur uppfattas av medarbetarna.  Metod: Studien är en fallstudie som tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med en tolkande ansats. Den första delen av empirin samlades in genom två stycken semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med kommunikation och HR inom Organisation X. Den andra delen var en kompletterande enkät riktad till medarbetarna som utformades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter tillsammans med resultat från intervjuerna.  Resultat och slutsats: Organisation X använder sig av medarbetarna som kommunikationsstrategi såväl internt som externt för att stärka sitt arbetsgivarvarumärke. Majoriteten av medarbetarna har en positiv inställning till X som arbetsgivare. Organisation X arbetsgivarvarumärke kan betraktas som unikt och kanske de allra viktigaste ur ett employer branding perspektiv - majoriteten av organisationens medlemmar uppfattar arbetsgivarvarumärke på ett liknande sätt.  Bidrag: Studien bidrar med djupare förståelse för och kunskap om hur Organisation X kommunicerar internt för att stärka/upprätthålla sitt arbetsgivarvarumärke och hur detta implementeras och i sin tur uppfattas av medarbetarna.  Förslag på framtida forskning: Vidare forskning föreslås studera huruvida chefskapet lever kvar inom en organisation som gjort en liknande omorganisation. Förslag till frågor som vidare studier kan ställa skulle kunna vara: existerar chefskap fortfarande inom organisationen? Om ja, på vilket sätt? / Purpose: The purpose of this paper is to gain a deeper understanding and knowledge of how the organization we study, hereinafter referred to as Organization X communicates internally to strengthen/maintain its employer brand and how this is implemented and in turn how this is perceived by the employees.  Method: The study is a case study that applies a qualitative research method with an interpretive approach. The first part of the empirical data was collected through two semi-structured interviews with people who work with communication and HR within Organization X. The second part was a supplementary questionnaire aimed at employees that was designed based on the study’s theoretical starting points together with results from the interviews.   Result and conclusions: Organization X uses employees as communication strategy both internally and externally to strengthen its employer brand. The majority of employees have a positive attitude towards X as an employer. Organization X employer brand can be considered unique and perhaps the most important from an employer branding perspective - the majority of the organization’s members perceive employer brand in a similar way.  Contribution: The study contributes to a deeper understanding of and knowledge of how Organization X communicates internally to strengthen/maintain its employer brand and how this is implemented and in turn perceived by employees. Suggestion for future research: Further research is proposed to study whether leadership survives within an organization that has made a similar reorganization. Suggestions for questions that further studies may ask could be: does leadership still exist within the organization? If so, in what way?

Bakgrund: För att kunna överleva på en modern konkurrensutsatt marknad som små och medelstora företag måste de ha kompetent och talangfull personal. Genom att ha ett starkt arbetsgivarvarumärke så blir det lättare att bibehålla den kompetenta personalen men även för att rekrytera nya. Det finns strategier som tas upp genom studiens gång som man kan implementera för att stärka sitt arbetsgivarvarumärke. Problemformulering: Ett problem som förekommer inom små- och medelstora företag är att resurserna alltid inte räcker till för att anställa exempelvis HR-personal som aktivt arbetar med att stärka arbetsgivarvarumärket. Det är dock oerhört viktigt att i små och medelstora företag att arbeta med detta då nyckelpersonerna blir än viktigare eftersom de får större ansvar för företagets olika uppdrag än i stora företag. Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka hur väl små- och medelstora företag arbetar med intern- och extern employer branding. Författarna skall dessutom undersöka strategier som SME:s (Small and Medium-sized Enterprise) använder sig av för att kunna rekrytera efterfrågad personal samt hur man bibehåller kompetent personal för att en ökad förståelse kring begreppet employer branding. Metod: Inom denna studie så har författarna valt att använda en kombinerad metod, både kvalitativ men även en kvantitativ med utgång från en deduktiv metod. Slutsats: Författarna inom denna studie har funnit att arbetsgivarna idag redan implementerar olika strategier inom intern employer branding (internal marketing) för att stärka sitt arbetsgivarvarumärke men som även bidrar till en positiv arbetsmiljö. Många menar på att de vill jobba med employer branding i allmänhet mer än vad som görs idag och har viljan för det, men resurserna räcker inte alltid till. Många arbetar idag även med sitt externa employer branding exempelvis genom sociala medier men där menar många att man behöver bli bättre. / Background: To be able to survive in a modern competitive market as a small and medium-sized enterprise, you must have talented and competent staff. With a strong employer brand comes benefits that help you hire talented employees but also retain them within the company. There are also strategies shown in this study that you can implement to strengthen your employer brand. Problem formulation: A problem that occurs in small and medium-sized companies is that the resources are not always enough to employ, for example, HR employees who actively work to strengthen the employer brand. However, it is extremely important in small and medium-sized companies to work with this as the key employees become even more important because they are given greater responsibility for the company's various tasks than in large companies. Aim: The purpose of this study is to investigate how well SMEs work with internal and external employer branding. The authors will also examine strategies that SMEs (Small and medium-sized enterprises) use to be able to recruit in-demand personnel and how to maintain competent personnel in order to increase understanding of the concept of employer branding. Method: Within this study, the authors have chosen to use a combined method, both qualitative but also quantitative based on a deductive method. Conclusion: The authors of this study have found that employers today already implement various strategies within internal employer branding (internal marketing) to strengthen their employer brand but which also contribute to a positive work environment. Employees say that they want to work with employer branding in general more than what is done today and have the ambition to do so, but where the resources are not always enough. Many employees today also work with their external branding, for example through social media, but where many believe that they need to do better.

I en tid då Sverige står inför en alltmer osäker omvärld och en förändrad säkerhetspolitik så behöver Försvarsmakten växa, och därmed rekrytera med bibehållen kvalité på sin personal. Behovet av ett effektivt employer branding arbete har därmed aldrig varit så stort inom Försvarsmakten. Employer branding är fortfarande relativt outforskat och ser olika ut för varje organisation eftersom arbetet är unikt utifrån varje organisations förutsättningar. Det är även ett arbete i ständig utveckling, på grund av att en föränderlig omvärld skapar nya förutsättningar och behov. Denna studie har som syfte att försöka förstå och förklara den svenska Försvarsmaktens arbete med employer branding. Utifrån deras unika förutsättningar, vad väljer de att prioritera, vad ser de för utmaningar och kommer employer branding arbetet förändras som en effekt av en mer osäker framtid? Studien finner att Försvarsmaktens viktigaste verktyg för att både attrahera och behålla, såväl militär som civil personal, är att kommunicera myndighetens arbete och relevans. Genom detta skapar och kommunicerar man ett förtroende för verksamheten och en vilja att vara en del av något större än sig själv - ett högre syfte. Försvarsmakten har idag ett fokus på att fortsätta attrahera, engagera och inkludera minoritetsgrupper, något som är väsentligt för att kunna vidhålla expansion med bibehållen kvalité. Historiskt så har det funnits många strukturella hinder som man kommit långt med att arbeta bort, även om behovet av ett fortsatt arbete kvarstår. En utmärkande aspekt för Försvarsmaktens organisationskultur är en stark gemenskap och en förbandsanda med starkt individuell identitet för landets förband. Det är inte ett arbete utan utmaningar, men med möjligheter till utveckling. / At a time when Sweden is facing an increasingly insecure world around them, and a changed security politics, the Swedish Armed Forces needs to grow, and thus recruit while maintaining a high quality of its personnel. The need for effective employer branding has thus never been so great within the Swedish Armed Forces. Employer branding is still relatively unexplored and looks different for each organization because the work is unique based on each organization’s conditions. It is also a work in constant development since a changing world creates new conditions and needs. The purpose of this study is to try to understand and explain the Swedish Armed Forces’ work with employer branding. Based on their unique conditions, what do they choose to prioritize, what do they see as challenges, and will employer branding change as an effect of a more uncertain future? The study finds that the Swedish Armed Forces’ most important tool for attracting and retaining both military and civilian personnel is to communicate the agency’s work and relevance. Through this, they create and communicate a trust in the organization and a desire to be part of something bigger than yourself – a higher purpose. The Swedish Armed Forces today has a focus on continuing to attract, engage and include minority groups, something that is essential in order to be able to maintain expansion while maintaining high quality. Historically, there have been many structural obstacles that they have come a long way to undermine, even though the need for continued work remains. A distinctive aspect of the Swedish Armed Forces’ organizational culture is a strong community and a spirit of unity with a strong individual identity for the country’s regiments. It is not a work without difficulties, but also with potential for improvement.

No description available.

The banking industry is experiencing a transformation where traditional actors are being challenged by newcomers with digital and innovative solutions. This transformation is affecting both customers, employees as well as potential employees. Therefore, banks have to focus on and innovate the employee experience to stay competitive on the employer market. This study intends to deepen the understanding of how students as potential employees perceive the Swedish banking industry and the attractiveness of different employers within it. The analysis is built on previous research within employer branding, employer value propositions, and transformations such as innovation and digitalization. A quantitative research method was used and a survey was conducted in order to collect data from the sample group, consisting of students in the last year at universities in Sweden heading for the working market. The main result of this study shows that potential employees prefer two value propositions when considering a future workplace. The first one is development value, which relates to the possibility to advance and grow professionally, and the second one is interest value, which relates to having interesting and challenging tasks. It also indicates that digital banks, compared to traditional banks, are more associated with these top two ranked value propositions, which entails that they communicate a more attractive employer brand towards potential employees. Conclusively, this research demonstrates that there is a significant difference between how traditional banks and digital banks employer brands are perceived by potential employees. This is important knowledge for the different actors within the banking industry to both possess as well as take into consideration. / Bankindustrin genomgår en förändring där traditionella aktörer utmanas av nya bolag med digitala och innovativa lösningar. Transformationen påverkar både bankernas kunder och anställda. Därför måste banker fokusera på och innovera de anställdas upplevelse för att fortsätta vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Den här studien ämnar fördjupa förståelsen för hur studenter som potentiella anställda uppfattar den svenska bankindustrin och hur attraktiva de uppfattar dess aktörer som arbetsgivare. Uppsatsen bygger på tidigare forskning inom employer branding, employer value proposition och transformation så som innovation och digitalisering. En kvantitativ metod användes för att genomföra studien och en enkät togs fram för att samla in data från urvalet. Det huvudsakliga resultatet från studien visar att potentiella anställda värderar det som kallas development value, som är kopplat till möjligheten att avancera och utvecklas professionellt, och interest value, som är kopplat till att ha intressanta och utmanande arbetsuppgifter, högst. Studien visar även på att digitala banker associeras med dessa value propositions i högre grad än vad traditionella banker gör. Detta tyder på att digitala banker kommunicerar ett mer attraktivt employer brand till potentiella anställda. Avslutningsvis, visar denna studien att det finns en signifikant skillnad mellan hur traditionella och digitala bankers employer brand uppfattas av potentiella anställda. Vilket är en viktig lärdom för olika aktörer i banksektorn att både få kunskap om och förhålla sig till.

Employer-sponsored programs of education for workers in the United States began to receive serious attention in the decades following the Civil War, and they continued to evolve and to expand into what is known today as human resource development. Although this form of education of workers in the United States has acquired importance and prominence and is especially crucial at this time in the country's history as it shifts to an information-based economy, there has been little or no research investigating how it has evolved. This is the problem that was investigated in this study: How has employer-provided education for workers in the United States developed from the time industrialism transformed the workplace in the decades following the Civil War to the transition from an industrial to a post-industrial economy? This exploratory, integrative study creates a synthesis which creates a more complete and accurate picture of the history of corporate education. For purposes of this study, learning was classified into four domains -- basic education, job skills training, general education, and professional development. A main focus of the study was how economic, technical, political, societal, ideological, and structural conditions have accompanied the changes in the economic base of the United States and have been associated with programs of education in these four domains. While historians have begun to look more intently at the workplace and the changes it has undergone, there have been only limited explanations of workplace education for employees. This study addresses the history of this increasingly important practice which has yet to receive adequate historical attention. / Ed. D.

Företag använder employer branding för att attrahera potentiella arbetssökande. Genom att erbjuda olika förmåner, som exempelvis utveckling och lärande, kan företagen locka till sig nya medarbetare. Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad de tio mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige, enligt Academic Work 2023, erbjuder för lärmöjligheter, genom att undersöka dessa arbetsgivares employer branding. Detta har undersökts genom att noggrant studera företagens webbsidor gällande deras erbjudande om lärmöjligheter. Studiens empiri har samlats in genom en kvalitativ tematisk textanalys, där texterna i denna studie som framkommer via företagens webbsidor är det som har analyserats. Efter att texterna, från webbsidorna, var insamlade kunde teman skapas, vilket sedan lade grunden för studiens frågeställningar. Stephen Billetts teori och definitioner av Per-Erik Ellström användes för att genomföra den tematiska textanalysen av företagens erbjudanden av lärmöjligheter på webbsidorna.  Studiens resultat visar att de tio mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige, enligt Academic Work 2023, erbjuder en rad olika lärmöjligheter i sin employer branding. Resultatet är indelat i fyra teman som på olika sätt beskriver företagens olika erbjudanden om lärmöjligheter via sin employer branding. Vad företagen erbjuder för lärmöjligheter är bland annat erbjudande om kurser, främjande lärandekulturer, testande av nya arbetsuppgifter och karriärutveckling. Webbsidorna betonar även, utöver sina erbjudanden om lärmöjligheter, att individen måste ta ansvar för sin utveckling och lärande. Studiens resultat bekräftar den tidigare forskningen gällande att “developmental value” är en väsentlig faktor för att attrahera nya arbetssökande i och med mängden av lärmöjligheter som erbjuds av respektive företag.  Förslag på vidare studier är att analysera om de “erbjudanden” som framkommer via företagens employer branding faktiskt stämmer överens med verkligheten. Framtida studier hade kunnat innefatta att intervjua medarbetare på företagen för att kontrollera om det som “sägs” erbjudas via employer branding på företagens webbsidor, faktiskt erbjuds. Det hade kunnat öppna upp studiens begränsade aspekt av att endast förhålla sig till “erbjudanden” via företagens webbsidor.

<p>Inom kunskapsbaserade yrken är det viktigt att rekrytera kompetent personal. Med hjälp av employer branding ökar möjligheten för företag att stärka sin attraktionskraft mot framtida potentiell arbetskraft. Syftet med denna uppsats är att undersöka samt att jämföra hur Deloitte, KPMG, Öhrlings PricewaterhouseCoopers samt Ernst & Young marknadsför sig som arbetsgivare mot Uppsalas ekonomistudenter. Fokus ligger på hur företagens frontpersoner, samt de evenemang företagen genomför, påverkar företagens attraktionskraft. Utifrån employer branding-teorier och med hjälp av intervjuer med studentkoordinatorerna på de undersökta företagen samt en undersökning av företagens evenemang har slutsatser dragits kring hur dessa faktorer påverkar hur attraktivt ett företag, enligt Universums Företagsbarometer, är hos ekonomistudenter på Uppsala universitet. Undersökningen visar att en stark studentkoordinator kan hjälpa företaget att klättra på rankingen, men också skada det långsiktiga employer branding-arbetet. Evenemangen i sig visar sig vara av mindre betydelse än de frontpersoner som representerar företagen i mötet med studenterna.</p>

This study is based on the case of the Swedish Armed Forces (SAF) since the organization has struggled with its recruitment and brand building. The purpose of the study is to approach the coherence between brand image and brand identity through an employer branding perspective. More specifically, it aims to explore how this interplay might influence the employer attractiveness of an organization. The research is based on a qualitative case study. Furthermore, previous research regarding brand identity, brand image and employer branding constitutes the basis of the developed conceptual model. The empirical material was gathered through semi-structured interviews with current SAF employees and semi-structured focus groups with potential employees. Findings indicate the brand image did not cohere with the brand identity and that the potential employees had a more negative perception of the employer. However, the potential employees’ who had relatives who work for the SAF had a positive attitude towards the organization and perceived the workplace as more attractive. This study has contributed with an additional perspective on employer branding since there is little research within the field.