Most swedish newspapers have a homepage where their news are presented. Existing guidelines describing how to write for the web often recommends you to keep it short and stay objective. But how about longer pieces of content presented in the print version? What will become of reports, interviews and essays as we’ve come to know them as the printed newspaper goes digital? Interviews with representatives of five swedish newspapers shows that the extent to wich content is being published on the web is connected to the overall purpose of the web presence. The fact that many newspapers does not publish longer pieces of text on the web rather seems to be an economic issue, than a matter of good readability. Past studies shows that longer pieces of text may well work on the web, if the reader’s interest is big enough. But how about the readers that does not active seek out for the article? How can you make them stop and read the text? What makes a text tempting? The litterature says: • Text appeal (interesting content, structured graphic design, low demands on the reader). • An overview of the content of the article. • Possible entries in the text (headlines, between headings, preambles, fact boxes, pictures, captions, videos, sounds). • Tempting, informative and reliable headlines. It was found that is not the text itself, but the visual presentation that needs to be reconsidered. With that in mind, I produced an interpretation that be­ came the discussion material in a focus group interview. The outcomes of the latter confirmed several of the above stated factors that make a piece of text seem interesting. However, personal habits and preferences also seems to be important. I find existing guidelines for presenting written material on the web relevant also in other contexts. But when it comes to longer, deeper text based on drama or connotation that had been lost in the revision, theres is a need to rethink. Just keeping on placing the original piece of text in the the type of interface that most online newspapers is presented in today will lead to fewer readers when the reading experience offered by a printed paper –with an overview, entries in the text and surrounding information– goes to waste. / Idag har de flesta svenska dagstidningar utöver papperstidningen en webbplats där de förmedlar sina nyheter. Riktlinjer för hur man skriver på webben, säger att man ska hålla sig kort och saklig. Men vad händer då med längre inslag ur tidningen som reportage, intervjuer och essäer, när dagstidningen digitaliseras? Genom att intervjua representanter från fem svenska dagstidningar kom jag fram till att de beroende på vilket syfte de har med sin webbplats, lägger upp mer eller mindre material. Att många dagstidningar inte publicerar längre text­ material på webben verkar snarare vara en ekonomisk fråga, än en fråga om god läsbarhet. Genom litteraturstudier kom jag fram till att längre texter visst kan fungera på webben, om läsaren är tillräckligt intresserad. Men hur gör man då med läsare som inte aktivt söker upp artikeln? Hur ska man få dom att stanna och läsa texten? Vad gör en text lockande? Tidigare forskning säger: • Text appeal (intressant innehåll, strukturerad grafisk form, låga krav på läsaren). • Översikt över artikelns innehåll. • Möjliga ingångar i texten (rubrik, mellanrubrik, ingress, faktarutor, bilder, bildtexter, filmklipp, ljudklipp). • Lockande, informativa och trovärdiga rubriker Det visade sig alltså att det inte är texten i sig, utan själva inramningen som behöver omarbetas. Med det i åtanke formade jag ett gestaltningsförslag som användes som diskussionsmaterial i en fokusgruppsundersökning. Undersökningen bekräftade många av de faktorer som gör en text intressant, men visade också att vana, tycke och smak även är avgörande för vad man tycker är lockande och lätt att läsa. Riktlinjerna som finns för att skriva på webben finner jag fullkomligt relevanta för att skapa en lättillgänglig och informerande text, även i andra kontexter än bara på webben. Men när det gäller längre, mer djupgående texter som bygger på en dramaturgi eller stilvalör som hade gått förlorad i och med om­ arbetningen bör man tänka om. Om man bara för över originaltexten till det gränssnitt som de flesta webbtidningar har idag kommer de förlora sina läsare, då den läsupplevelse som en papperstidning kan ge –med en tydlig översikt, ingångar i texten och kringinformation– försvinner.

Syftet med denna studie är att beskriva fyra lärares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till läsning i sin undervisning och vilka begrepp som de använder när de beskriver metoden. Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad på ett sociokulturellt perspektiv har använts i analysen av denna studie. Begrepp som lärarna använt sig av i studien är bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glädje, kreativitet och kommunikation. Resultatet av denna studie visar att lärarna i sin undervisning ger eleverna uppdrag där de ska arbeta tillsammans, för att sedan göra kunskapen till sin egen, ett sociokulturellt tillvägagångssätt. Lärarna i denna studie ser positivt på att arbeta med datorer i sin undervisning, vilket gynnar elevernas lärande. De nämner alla att datorerna frigör tid för dem att få mer tid att hjälpa de elever som behöver mer stöd. Datorn har gått från att vara ett hjälpmedel till att bli en artefakt, ett verktyg som används som en naturlig del i undervisningen.

Införandet av IAS 41 medförde att redovisningsprinciperna för värderingen av ett företags biologiska tillgångar förändrades. Det finns forskning på hur införandet av IAS 41 påverkat olika aktörer inom skogsindustrin men lite är skrivet om dess påverkan på laxodlingsindustrin. Denna uppsats ämnar undersöka hur kapitalfördelningen till intressenter utvecklats sedan införandet av IAS 41. Studien fokuserar på intressenterna ägare och anställda. Vi har tillämpat en kvantitativ metod där vår empiriska studie bygger på numerisk sekundärdata. Dessa har samlats in från årsredovisningar för de utvalda företagen. Resultatet från vår undersökning är inte entydigt men visar att utdelningarna har ökat och således gynnat ägare. Personalkostnaderna har ökat men inte i sådan utsträckning att det kan härledas till införandet av IAS 41.

Det här är en systematisk litteraturstudie. Vi har använt oss av sökmotorerna DIVA, ERIC, LIBHUB, LIBRIS, Google och SWEPUB. Majoriteten av vår litteratur är publicerad av Svenska forskare på Engelska. Litteraturstudien har som syfte att beröra IKT inom skolans värld för personer med både fysiska och psykiska funktionshinder. Studien innehåller tre olika perspektiv, Lärare, elev och förälder. I studien beskrivs det hur pedagogerna fortbildas, fördelarna med datorerna för denna grupp elever men också nackdelarna, vilka hjälpmedel som finns att tillgå och hur eleverna kan med hjälp av internet kommunicera och utvecklas.

Åttiotalisternas inställning till arbete har omtalats mycket i media. Det har sagts att de är karriärinriktade, sociala och inte har något emot temporära anställningar. Syftet med denna studie var att med en kvalitativ ansats undersöka förväntningar och uppfattningar om arbete hos representanter från denna generation och jämföra dessa med en bild som presenterades i ett antal publicerade artiklar. Studiens resultat baserades på halvstrukturerade intervjuer som tolkades genom induktiv tematisk analys och resulterade i sju teman. Resultatet gav visst stöd åt artiklarnas bild, främst gällande personlig utveckling och individualism. Det gick dock inte att finna stöd för att åttiotalister skulle vara karriärsinriktade eller vilja sudda ut gränsen mellan arbete och fritid. Intervjupersonernas svar visar också på en betydligt mer nyanserad bild än vad som förmedlats i artiklarna.

I en allt större utsträckning brer internet ut sig och det är viktigt fundera över vad detta betyder för skolan. Detta arbetes syfte har varit att få en förståelse om lärares uppfattning om internets roll i skolan. Via fokusgrupper har lärares resonemang om hur och varför internet ska användas i skolan insamlats. Resultatet innebar ett ointresse från lärarnas sida för allmänna riktlinjer men istället kunde de se många användningsområden för internet i skolan. Dessa användningsområden visade på en bred pedagogisk grund med koppling till både Piaget, Dewey och Vygotsky. Slutsatser som kan dras av studien är att det lärarna har tagit till sig vad internet haft för konsekvenser och funnit många användningsområden för internet i undervisningen. Dock finns det ett fortsatt behov av diskussion, analys och omstrukturering av de följder för skolan som internet har fört med sig.

Genom kvalitativa intervjuer med en klasslärare, en speciallärare samt fyra elever har syftet med denna studie varit att undersöka på vilket sätt skapande i bild och illustration till text kan verka som stöd och motivation i språkliga lärprocesser samt om elevernas uppfattningar skiljer sig åt på grund av deras olika språkförmågor. Ambitionen har också varit att synliggöra goda inlärningsstrategier med skapande i bild och illustration som verktyg samt på vilket sätt dessa strategier kan utveckla den språkliga förmågan hos eleven med dyslexi. Elever med dyslexi är i behov av multisensoriska lärprocesser för gynnsam språkutveckling. Det framkommer i studien att pedagogerna tycker det är betydelsefullt att eleverna använder sig av skapande i bild och illustration för att komma åt sin metakognition. Även eleverna upplever detta viktigt, särskilt eleven med dyslexi. Resultatet visar att skapande i bild och illustrationen till text kan verka som språkutvecklande verktyg i en multisensorisk undervisning.

Syftet med studien var att undersöka sjuåriga flickors och deras mödraras attityder till mat/ätande samt att undersöka om det förekom ett samband mellan mödrars och döttrars attityder till mat/ätande. Studien var en delstudie ur IDA-projektet som hade en prospektiv longitudinell design. Flickor och deras mödrar rekryterades genom ett slumpmässigt stratifierat urval av skolor i Uppsala län. Sammanlagt 161 flickor och deras mödrar (n=133) deltog. För att bedöma attityder till mat/ätande har två självskattningsformulär använts, Children’s Eating Attitude test (ChEAT) för flickorna samt Eating Attitude Test (EAT) för mödrarna. Flickorna fick genomgå strukturerade intervjuer på grund av sin ringa ålder. Flickorna skattade generellt sunda attityder till mat/ätande (90 %), 4,3 % av flickorna hade negativa attityder till mat/ätande och 5,4 % skattade ett stört ätbeteende. Majoriteten av mödrarna (90,2 %) skattade sunda attityder till mat/ätande. Negativa attityder till mat/ätande sågs hos 8,5 % och 1,6 % hade ett stört ätbeteende. Det fanns inget signifikant samband mellan döttrars och mödrars attityder till mat/ätande. Majoriteten av alla deltagare hade sunda attityder till mat/ätande. Dock förekom negativa attityder samt stört ätbeteende hos både unga flickor och deras mödrar. / Investigation of dieting behaviours in adolecent girls

Bakgrund: Synen på närståendes betydelse för den sjukes välmående har radikalt förändras under de senaste århundraden, till en allt mer holistisk syn på den sjuke och dennes behov. Patienter vårdandes på en intensivvårdsavdelning riskerar eller är försatta i ett livshotande tillstånd där specialiserad vård krävs. Det är därför av vikt att veta hur närstående upplever en intensivvårdsavdelning för att kunna erbjuda både den sjuke och dess närstående bästa möjliga vård. Syftet är att beskriva erfarenheter av att vara närstående till en person som vårdats på en intensivvårdsavdelning i Norden. Metoden som användes är en systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar, som inhämtades via sökningar i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att närstående upplever en kaotisk tillvaro i och med deras anhörigas insjuknande. De uttrycker behov av att få information både angående den sjukes medicinska status, men även om den medicintekniska miljön patienten omges av. Närstående erfar även att sjuksköterskans agerande är avgörande för om de själva involverar sig i omvårdnaden av den sjuke, och uttrycker ett behov av att få stöd och tröst från sjuksköterskan. Kommunikationen mellan närstående och sjuksköterskan är stundtals bristfällig, vilket närstående upplevde som svårt. Slutsatsen av studien är att närstående behöver stöd från sjuksköterskan för att kunna minska stress och kunna skapa balans i tillvaron. Korrekt och kontinuerlig information samt att sjuksköterskan säkerställer att närstående uppfattar informationen korrekt kan hjälpa närstående att hantera situationen. Nyckelord: Kritiskt sjuk, Intensivsjukvård, Närstående, Närståendes erfarenheter, besökare till patienter

Föräldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och ångest för sitt barns situation. Barns missbruk innebär ofta både fysiska och psykiska konsekvenser för föräldrar. Föräldrar i en sådan situation är därför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jämförs föräldrars och professionellas syn på studiens fem olika teman; att vara förälder till ett barn med drogmissbruk, stöd till föräldrar, bemötande från Socialtjänsten, tillgänglighet och samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med föräldrar, FoU, Socialtjänsten och Öppenvården. Resultatet visar att det finns stöd till föräldrar att tillgå och trots detta uppger de intervjuade föräldrarna att de inte blivit erbjudna stöd. Studien visar att en viktig faktor i stöd från professionella är bemötande och tillgänglighet.