En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos. De upplever ofta en lägre nivå på bemötandet än patienter med mer brådskande diagnoser. Syftet med studien var att belysa vad som är viktigt för patienten i bemötandet från sjuksköterskan på en akutmottagning. Litteratursökning gjordes i databaser. Med en litteraturstudie på vetenskapliga artiklar gjordes en analys där patienters likheter och skillnader i upplevelsen av bemötandet söktes. Författarna fick fram tolv teman presenterade som förutsättningar och svårigheter för att patienten ska uppleva att den får ett tillfredställande bemötande. Resultatet visar att de patienter som upplevde att sjuksköterskan tog sig tid, gav dem information, bemötte dem med respekt och som individer, får kraft att bemästra den situation de befinner sig i. Att som sjuksköterska förstå hur patienten upplever bemötande är av vikt. Ett bra bemötande från sjuksköterskan kan göra att patienten känner ett ökat välbefinnande och närvaro av hälsa. Detta är en förutsättning för ett snabbare tillfrisknade hos patienten. / A great deal of the reports which arrives to the patient´s committee is about bad encounters. Patients who seek care at an emergency department should not feel inferior or unsafe because of a bad encounter from the nursing staff. A professional and caring encounter will give power and raise the wellbeing within the patient and that must be offered to the patient. A raised feeling of wellbeing might reduce the sense of bad health. The group of patients this study focuses on is the patients which arrive to the emergency department with a non urgent diagnosis. They often experience a lower rate of good encounters than the patients with an urgent diagnosis. The aim of this study was to highlight what´s important for the patient in the nurse-patient encounter in an emergency department. The search for literature was done in databases. A literaturereview was made from articles and an analysis was made where patient’s similarities and differences in the experience of the encounter sought out. The authors found twelve themes presented in possibilities and difficulties so that the patient will experience that the encounter I satisfying. The result shows that if the nurse’s take some time for the patient and gives them information, treats them as individuals and with respect, the patient feel empowerment to handle the situation. It is of importance for the nurse to understand how the patient experiences the encounter. A good encounter from the nurse can make the patient feel a raised wellbeing and a presence of health. This is a possibility for the patient to gain a feeling of better health.

The purpose of this study was to look at the experiences of midwives in maternalhealth care encounters with non-european-born women and men, and to determine ifmidwives deem any special competence necessary to handle these encounters well.We gathered information by means of qualitative interviews and semi structuredquestions with eight midwives all of whom matched the inclusion criterias and gavetheir personal consent. Midwives from four district health care centers in Uppsalawere included. The interviews were transcribed and analyzed by means of qualitativecontent analysis.The results reveal the experiences from encounters with non-european patients to betwofold. On one hand the encounter is a positive, exiting experience with anopportunity to learn more about a foreign culture and exchange experiences. On theother hand complications can occur as patients may have unexpected expectationsregarding the health care, have great difficulties with the language or haveexperienced traumatizing incidents, all on top of coming to Sweden alone withoutrelatives.In the encounter with non-european-born patients the midwives consider it importantto have special competence in form of knowledge of other cultures and religions asthis provides a greater understanding of the reasoning behind the patients’ decisions.Cultural competence is also important as it helps avoid inadvertently insulting thepatient during the encounter.The special competence held by the midwives has been attained from their basic andspecialist education as well as from self acquired experiences and interests. A lifelongeducation is required to uphold this competence as well as a dialog betweenmidwives at the health care clinic.

Syfte: Att belysa vad som tas upp i vårdprogram angående vårdmöte och stöd till cancerpatienter. Bakgrund: På grund av det ökade antalet människor som får diagnosen cancer, är sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vårdmöte och stöd till cancerpatienter. Metod: Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvårdnads - och psykosociala aspekter i vårdprogram. Resultat: Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmärksamma psykisk ohälsa samt att bemöta existentiella frågor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaområden. Slutsats: Vårdprogram har visat sig innehålla en ojämn fördelning av information angående vårdande möten och stöd till cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mångfacetterad bild av hur vårdmöte och stöd kan ges under olika faser i cancerpatienters sjukdomsförlopp. Klinisk implikation: Denna studie kan vara en bra källa till information för sjuksköterskor om vård och stöd i der dagliga mötet med cancerpatienter. Genom att erbjuda användbara råd och strategier kan denna studie skapa en ökad känsla av självförtroende inför svåra situationer som sjuksköterskan kan möta. / Aim: To enlighten what is included in health care programs regarding the caring encounter and support for cancer patients.Background: Due to the increasing number of people that are diagnosed with cancer, nurses are in need of more knowledge regarding caring encounters and support to cancer patients.Method: To analyze data using a qualitative study of literature concerning nursing care - and psychosocial aspects in health care programs.Result: Participation through information, support through communication, noticing mental illness and dealing with existential questions have shown to be important parts and are the result’s four thematic areas.Conclusions: Health care programs have shown to contain an uneven distribution of information concerning caring encounters and support to cancer patient. However the information altogether, which is presented in the result of the study, shows a relatively multifaceted picture of how caring encounters and support can be given in the various phases in cancer patients’ disease progression.Clinical implication: This study can be a good source of information for nurses regarding the care and support in their daily encounters with cancer patients. By offering useful advice and strategies, this study can create an increased sense of self-confidence in difficult situations that nurse’s might face.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar möter dagligen patienter som är alkohol- eller narkotikapåverkade. När patienter kommer till akutmottagningen och är påverkade av alkohol eller narkotika förekommer det ofta våld. Det vårdvetenskapliga perspektivet i examensarbetet är Kaséns syn på vårdrelationen och delaktighet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som är påverkade av alkohol eller narkotika på akutmottagning. Metod: Sex narrativa intervjuer har genomförts med sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i mellersta Sverige. Intervjuerna har analyserats enligt Lundman och Graneheims metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter från mötet med patienter med missbruksproblematik är att de kan vara våldsamma och framförallt är det viktigt att tänka på hur man bemöter dem. De ständigt återkommande mötena med dessa patienter på akutmottagningen tar mycket av sjuksköterskornas tid. Blandmissbrukare som är påverkade av både alkohol och narkotika anses vara mest våldsamma och det finns ett uttalat behov av utbildning främst av nya narkotikapreparat som finns på marknaden. Slutsats: Sjuksköterskor bör eftersträva ett professionellt bemötande av patienter med missbruksproblematik. Däremot kan det vara svårt att finna tiden för samtal med dessa patienter. Sjuksköterskor utsätts ibland för våld och trakasserier i mötet med patienter med missbruksproblematik. Därför bör det ställas högre krav på säkerheten på akutmottagningar, för både vårdpersonal och patienter. / Background: Nurses working in emergency departments encounter patients that under the influence of alcohol or narcotics on a daily basis. When patients come to the emergency department under the influence of alcohol or narcotics, there is often violence involved. As the caring science perspective used Kaséns view of the caring relationship and the participation. Aim: The aim is to describe the nurses’ experiences of encountering patients that are under the influence of alcohol or narcotics, in the emergency department. Method: Six narrative interviews were conducted with nurses working in an emergency department in mid-central Sweden. The interviews were analyzed according to Lundman and Graneheim method for qualitative manifest content analysis. Results: The nurses’ experiences of encountering patients with substance abuse problems are that they can be violent and above all it's important to consider their response. These constant and reoccurring encounters with patients in the emergency department are time consuming for the nurses. Among the patients under the influence of both alcohol and drugs are considered to be the most violent and there is a clear and present need for training in narcotics available currently in society. Conclusion: Nurses should seek to respond professionally to patients with substance abuse problems. However, it can be challenging to find the time to talk with these patients. Sometimes nurses are subjected to violence and harassment in the encounters with patients with substance abuse problems. Therefore, higher standards should be set regarding the safety of emergency departments, for both health professionals and patients.

BAKGRUND: HIV (humant immunbristvirus) är en smittsam blodsjukdom vilket finns över stora delar av världen. Stigmatiseringen i samhället kring HIV är utbrett och kan därmed komma att påverka patientens vård. Från vårdpersonalens sida finns det både negativa och positiva attityder kring människor vilka lever med HIV. Det är viktigt att belysa problemet för att alla patienter ska få en likvärdig vård. SYFTE: Studiens syfte är att beskriva hur människor vilka är HIV-positiva upplever bemötandet från vårdpersonal. METOD: En litteraturbaserad studie där analys har gjorts av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Tre teman har tagits fram: Att bli bemött som en människa, att bli bemött på ett nytt sätt och att bli diskriminerad. Ett positivt bemötande från vårdpersonalen upplevs då det finns en känsla av delaktighet. Ett negativt bemötande kan upplevas genom att vårdpersonal till exempel använder överdrivna försiktighetsåtgärder, är avståndstagande och vägrar att vårda. KONKLUSION: Ökad kunskap hos vårdpersonal skapar en ökad förståelse för sjukdomen och dess smittspridning vilket leder till att rädslor minskar och vårdpersonalens bemötande förbättras. / BACKGROUND: HIV (Human Immunodeficiency Virus) is an infectious blood disease found in large parts of the world. The stigma associated with HIV is widely spread in society and can therefore impact the efficacy of the patients’ treatment. Health care providers exhibit both positive and negative attitudes towards people living with HIV. It is important to highlight the problem in order for all patients to receive an equal treatment. AIM: The aim of this study is to describe how HIV-positive individuals experience the encounter with the health care providers. METHOD: A literature based study with analysis of nine qualitative scientific articles. RESULTS: Three themes have been researched: Being met as a human being, being met in a new way and being discriminated. A positive response from health care providers is perceived when there is a sense of participation. A negative response can be perceived for example when the health care provider uses excessive precautions, when they are distancing themselves or when the health care provider refuses to give treatment. CONCLUSIONS: Increased knowledge of health care providers creates a better understanding of HIV disease and its spread, leading to reduced fears and an improvement in the treatment offered by the health care providers.

Learning to care and first encounter to care patients for male nursing students introduce a unique set of dilemmas to the predominantly female nursing educational process. The purpose of this study was to describe the experience male nursing students learning to care and first encounter care patients in their first nursing practice. A purposive sampling of seven male nursing students were interviewed by internet interview and analyzed by Qualitative content analysis. The results show that the Thai male nursing student stairway to confidence in nursing they start with feelings of stressfulness, developing sensitiveness, developing co—operation and developing strategies to care and encounter with patient. The results also seem to include gender specific questions on how to handle dilemmas in the predominantly female nursing education. These may reflect facilitators and barriers of developing a caring mind among male nursing students. Implication for nursing education and practice are presented and discussed.  In the clinical practice, the method of teaching was important to encourage, but also to gain additional knowledge and support peer groups as a suitable learning environment.

With increasing demands in terms of timing, area and power, today’s ASIC (Application Specific Integrated Circuit) designers are faced with new problems as technology emerges. Ericsson has started to work in 65 nm and realized that the methods used in previous, larger technologies, does not offer good enough correlation between synthesis and the results after physical placement. This leads to several expensive and time consuming iterations back and forth between Ericsson and the ASIC vendor. In order to narrow the gap between Ericsson and the ASIC vendor, and hence increase correlation, physical planning has been identified as a possible solution. Cadence First Encounter, part of the Cadence Encounter digital IC design platform, is an advanced tool for silicon virtual prototyping. The tool basically brings back-end placement knowledge to front-end ASIC designers. This master’s thesis main goal is to evaluate Cadence First Encounter and investigate how it could be integrated with Ericsson’s design flow. The tool has been tested on previous designs with known issues and the results are positive. By using the prototype work flow in First Encounter that is described in this report, it is possible to identify and correct issues with the netlists in time, which will help shortening the lead time in projects and hence also the time to market.

Sammanfattning Bakgrund: Första gången två personer möts är de främlingar för varandra. Möten innebär samspel mellan de människor som berörs. Mötet styrs av erfarenheter, förväntningar och tolkningar av situationen. Genom att bekräfta, acceptera och vara tillmötesgående närmar sig parterna varandra vilket kan leda till öppenhet och bättre kontakt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas behov och förväntningar i mötet med distriktssköterskan i hemsjukvården. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ ansats. Åtta patienter med hemsjukvård intervjuades enskilt i sina hem. Narrativ intervju användes. Materialet analyserades sedan utifrån Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Två teman framkom, Att få känna sig som en värdefull människa på sina egna villkor samt Att få medicinsk vård av en kompetent distriktssköterska. Patienternas behov och förväntningarna i mötet med distriktssköterskan i hemsjukvården är att få hjälp med att behålla sin identitet och sin värdighet som människa. Patienterna vill att distriktssköterskan ska se patienten som en person med känslor och tankar och ta dessa på allvar. Patienterna behöver känna sig sedda och bekräftade, få känna sig som någon inte bara en i mängden. När patienten känner sig sedd och bekräftad skapas förtroende och trygghet. Patienterna har behov av att distriktssköterskan har förmågan att känna till sin egen kompetens och brister. Detta leder till ett förtroende och respekt för distriktssköterskan. Slutsats: Slutsatsen är att man inte kan möta människor efter en speciell mall. Varje möte måste ske individuellt med fokus på den enskilda individens behov och förväntningar. Behovet att få känna sig som en värdefull människa på sina egna villkor är viktigare än att få medicinska insatser gjorda. / Abstract Background: The first time two people meet, they are strangers to each other. Encounters involve interaction between the people involved. The encounter is determined by the experiences, expectations and interpretations of the situation. By confirming, accepting and being courteous to each other there can be transparency and better contacts. Aim: The aim of this study was to describe patients' needs and expectations of the encounter with the district nurse in home care. Method: The study was conducted by using a qualitative approach. Eight patients with home health care were interviewed individually in their homes. Narrative interviews were used for the encounters. The material was then analyzed by applying Lundman and Granheim method for qualitative content analysis. Result: Two themes emerged. The patients feeling of being treated like a valuable human being on their own terms and To get medical care of a qualified district nurse. The patients' needs and expectations of the encounters with a district nurse in home health care are to help them preserve their identity and their dignity as human beings. Patients want the district nurse to recognize the patient as a person with feelings and thoughts and to be taken seriously. Patients need to feel seen and acknowledged, to feel that they are not just one of many. When the patient feels seen and confirmed there is confidence and security. Conclusion: The conclusion is that one cannot meet people using one specific template. Each encounter must be unique with focus on the individual's needs and expectations. The need to feel like a valuable human being, met on their own terms is perceived as being more important than having their medical needs attended.

För den utsatta patienten kan det första mötet med sjukvården ske på akutmottagningen. Det är av största vikt hur sjuksköterskan bemöter patienten i detta skede. Sjuksköterskan ska hjälpa patienten att känna trygghet och göra sitt bästa för att motverka lidande. I denna litteraturstudie är 14 vetenskapliga artiklar granskade, med syfte att belysa patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande på en akutmottagning. Resultatet visar, delvis, att patienterna är nöjda med bemötandet från sjuksköterskan på akutmottagningen samt att patienten kände sig trygg i detta möte. Resultatet visar samtidigt att sjuksköterskan bör sätta större fokus på en bra kommunikation och tydlig information. Det är av stor vikt att sjuksköterskan lär känna patienten som en unik person, tar sig tid att sätta sig in i dennes livsvärld samt att hon är lyhörd till patientens problem. Förhoppningsvis kan resultatet av denna studie öka den professionella sjuksköterskans kompetens och samtidigt hjälpa henne förmedla hopp till den utsatta patientens livsvärld. / For the vulnerable patient, the first encounter with the healthcare system can be at the emergency department. It is, here, crucial how the nurse meet the patient. The nurse shall help the patient to feel safe and the nurse shall do her best to avoid any sort of suffering. In this study, 14 researches are reviewed, aiming to elucidate the patient experience of the encounter with the nurse, at the emergency department. The findings show that the patients partly are pleased with the encounter at the emergency department and that they felt comfortable in and with the care. However, it also shows that it is needed for the nurse to focus on a good communication and properly information. It is also ginormously significant that the nurse knows the patient as the unique person he or she is, take time to see into the unique patient lifeworld and listen to patient troubles. Hopefully the result of this study can help the professional nurse to increase her skill and bring hope into the vulnerable patient lifeworld.

BAKGRUND: Barncancer drabbar inte bara det sjuka barnet utan också dess föräldrar. Eftersom föräldrarna är barnets trygga bas i livet, är det viktigt att också stödja dem. För att som sjuksköterska kunna ge en god omvårdnad till dessa föräldrar är det av stor vikt att få tillgång till samlad kunskap om föräldrarnas uttryckta behov av det stöd och bemötande de behöver från sjuksköterskor. SYFTE: Syftet med denna studie är att beskriva vilket stöd och bemötande föräldrar till barn diagnostiserade med cancer behöver från sjuksköterskor. METOD: En kvalitativ litteraturbaserad studie av tidigare utförd forskning, där tretton vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades. RESULTAT: Föräldrarna uttrycker att de behöver följande stöd och bemötande från sjuksköterskan; anpassad och tillräcklig information, en mellanmänsklig relation mellan föräldrarna och sjuksköterskan, och att få känna sig delaktiga i deras barns vård. DISKUSSION: Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att förse föräldrarna med anpassad och tillräcklig information och att upprätta en god mellanmänsklig relation till dem. Som sjuksköterska är det viktigt att vara lyhörd för föräldrarnas behov, inte minst för att sjuksköterskan genom föräldrarna ökar barnets välbefinnande. / BACKGROUND: Childhood cancer does not only affect the child, but also the parent. Since the parents’ are the child’s secure base in life, it is important to also help the parent.PROBLEM: As a nurse it is important to have access to comprehensive knowledge about these parents´ expressed needs of support and how they want to be met. AIM: The purpose of this study is to describe parents’ need of how to be met and supported by nurses when their child has cancer. METHOD: A qualitative literature-based review of previous research, where thirteen scientific qualitative articles were analyzed. RESULTS: The parents’ expressed need of how to be met and supported by nurses is to receive: adapted and adequate information, a good interpersonal relationship with the nurse and to feel participation in their child’s care. CONCLUSION: It is a big challenge to provide parents with adapted and adequate information and to establish interpersonal relationship with them. As a nurse it is important to be perceptive to the needs of the parents, not least because the nurse through parents increases the child’s wellbeing.