Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och cirka en tredjedel av världens kvinnor drabbas under sin livstid. Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer, men det grova, kontrollerande och upprepade våldet är det främst kvinnor som utsätts för. Våldsutsattheten förekommer i alla åldrar oavsett kultur, religion eller ekonomisk status. Våldet orsakar stora hälsoproblem både på kort och lång sikt, samt har konsekvenser på samhällsnivå. Hälso- och sjukvården har ett lagstadgat ansvar att identifiera och stödja våldsutsatta patienter. Samtidigt visar forskning att vårdpersonal har svårigheter att bemöta våldsutsatta kvinnor och att initiera samtal om våld. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats och kvalitativ design. Databaserna som användes var PubMed, CINAHL och PsycINFO. Femton kvalitativa artiklar granskades och analysen utfördes i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry beskrivning av Burnardsanalysmetod. Resultat: Resultatet visade på tre teman med underliggande kategorier. Följande teman framkom; Brister i bemötandet ingav känslor av hopplöshet, Lyhört bemötande minskade känslor av ensamhet och skam och Önskan att få frågan om våld - under rätt förutsättningar. Slutsats: Litteraturöversikten visade på brister i bemötandet av våldsutsatta kvinnor. Ett mindre gott bemötande ledde till undvikande av hälso- och sjukvården. När kvinnorna upplevde ett gott bemötande så var det lättare att berätta om våldet. De drabbade ville bli tillfrågade om våld, lyssnade på samt få sin upplevelse validerad. / Background: Intimate partner violence (IPV) is a major global health problem and approximately a third of the world's women are affected during their lifetime. Both men and women are subjected to IPV, but the aggravated, controlling and repeated violence is mainly women exposed to. Exposure to violence occurs in all age groups regardless of culture and social classes. Violence causes major health problems both in the short and long term and it also has consequences at community level. Healthcare has a statutory responsibility to identify and support abused patients. At the same time, research shows that healthcare professionals find it difficult to respond to abused women and to initiate conversations about violence. Aim: The purpose was to describe how female victims of initimate partner violence experience encounters with healthcare providers. Method: A literature review with a systematic approach was conducted with aqualitative design. Fifteen qualitative articles have been reviewed and the analysis was performed in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry’s describtion of Burnard’s method of analysis. Results: The result identified three themes with subcategories. The following themes emerged; Shortcomings in the encounter instilled feelings of hopelessness, A responsive encounter reduced feelings of loneliness and shame, Desire to be asked about violence - under the right circumstances. Conclusion: The literature review showed defiencys in the treatment of women victims of IPV. A less good encounter led to avoidance of healthcare. When women had a positive experience with healthcare providers it waseasier to disclose the IPV. Those affected wanted to be asked about violence, listened to and have their experience validated.

Suicid är ett betydande folkhälsoproblem. De flesta som utför ett suicidförsök lider av en psykisk sjukdom och har oftast haft kontakt med hälso- och sjukvården innan händelsen. Antalet utalarmeringar till personer som mår psykiskt dåligt har ökat, därmed utgör suicidnära patienter en betydande patientgrupp prehospitalt. Trots det råder det en osäkerhet i omhändertagandet då ambulanssjuksköterskorna känner sig oförberedda och okunniga i vårdmötet. Syftet med studien var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära patienter prehospitalt för att öka kunskapen och eventuellt åskådliggöra förbättringsområden som i förlängningen kan stödja den prehospitala vården av suicidnära patienter. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Resultatet mynnade ut i en huvudkategori; Inre och yttre faktorer påverkar det vårdande mötet samt tre kategorier; emotionell påverkan, ambulanssjuksköterskans yrkesroll samt organisationens betydelse. Med hjälp av nio subkategorier har struktur skapats. I resultatet framkom att vården av den suicidnära patienten berörde ambulanssjuksköterskorna på flera emotionella plan, bland annat uppdagades känslosamma skildringar, tragedi och medlidande i vårdmötet. En upplevelse av dränage av emotionell energi framkom också. Bristande kompetens i vårdmötet med den suicidnära patienten erfors emellanåt och det vårdande samtalet ansågs utgöra en viktig aspekt för att uppnå god vård.  Ambulanssjuksköterskan ville finnas till för patienten och såg det som sin plikt. Slutligen upplevde ambulanssjuksköterskorna att prekära omständigheter kunde försvåra vården och göra den otillräcklig samt att psykiatrin stundom misslyckades med att ge adekvat vård. I slutet av examensarbetet diskuterades suicid i relation till hållbar utveckling och en hållbar ambulanssjukvård, både ur en ekonomisk- och social kontext. / Suicide is a major public health concern. Most individuals who attempt suicide suffer from a mental disorder and have usually been in contact with healthcare professionals prior to the event. The number of mental health callouts have increased, making suicidal patients a considerable patient group in prehospital care. Despite this, some ambulance nurses express feelings of unpreparedness and ignorance in meeting and caring for suicidal patients. The aim of this study was to investigate ambulance nurses’ experiences of providing prehospital care to suicidal patients, to increase the knowledge and potentially identify areas of improvement in the care of suicidal patients. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. The result was composed of one main category:  Internal and external determinants influence the caring encounter and three categories: emotional stress, the role of the ambulance nurse and the importance of the organisation. Nine subcategories were created for the purpose of structure. The results suggested that caring for suicidal patients influenced the ambulance nurses emotionally, for example through emotional stories, tragedies and compassion for the patient. The work was further described as emotionally draining. The nurses occasionally experienced a lack of competence in caring encounter for suicidal patients and the communication with the patient was considered important to deliver high-quality care. A desire and duty to offer support to the patient was further expressed. Lastly, ambulance nurses described that difficult conditions could complicate the care, rendering it insufficient, and that the psychiatric care occasionally failed to provide adequate care. The thesis finally discussed suicide in relation to sustainable development and sustainable ambulance care, from an economical as well as a social perspective.

Bakgrund  Smärta är ett stort problem som många människor lider av globalt. Substansberoende av narkotika är också ett utbrett problem som dessutom rapporteras ha ökat senaste decenniet. När dessa två problem samexisterar uppstår en komplex situation både för vårdpersonal och personer som söker vård med behov av smärtlindring. Bristande kunskap och inre konflikter hos vårdpersonal samt stigmatisering av substansberoende hotar att leda tillotillräcklig behandling och lidande för personer som söker vård. För att vården för personer med substansberoende i behov av smärtlindring ska kunna utvecklas krävs studier som visar hur mötet med vården upplevs av patientgruppen.  Syfte  Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med substansberoende av narkotika upplever mötet med vården vid behov av smärtlindring.  Metod  För att besvara syftet användes en icke-systematisk litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar inkluderades. De vetenskapliga artiklarna erhölls genom sökarbete i databaserna CINAHL och PubMed och kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet av artiklarna analyserades med hjälp av integrerad analys.  Resultat Resultatet för denna litteraturöversikt visade att personer med substansberoendehuvudsakligen hade negativa upplevelser av vårdmötet. Upplevelserna inkluderade stigmatisering från vårdpersonal och bristande behandling vilket ledde till att patienterna sökte smärtlindring på olaglig väg, samt att de förlorade sin tillit till vården. Resultatet diskuterades med utgångspunkt i Sigridúr Halldórsdóttirs teori om mänskliga möten inom omvårdnad som utgår från patientens perspektiv.  Slutsats Många personer som lider av substansberoende och smärta upplever sig bli marginaliserade i mötet med vården. Litteraturöversikten belyser hur fördomar och stigma existerar i vårdmötet med en utsatt samhällsgrupp. Kunskap och utbildning angående patientgruppen kan bidra med insikter hos sjuksköterskor och leda till ett förbättrat och mer inkluderande möte mellan patienter med substansberoende av narkotika och vårdpersonal. / Background Pain and substance dependence are major issues globally, and substance dependence is reported to have increased the past decade. When pain and substance dependence coexist, a complex situation arises both for caregivers and people with substance dependency seeking pain relief. Lack of knowledge, internal conflicts in the healthcare staff and stigmatization of substance dependency threaten to lead to inadequate treatment and suffering for the person seeking care. To develop the care for people with substance dependence of narcotics requiring pain relief further research is needed regarding how this patient group experiences the encounter with healthcare. Aim The aim was to describe how people with substance dependency of narcotics experiences the encounter with healthcare whilst in need of pain relief. Method This non-systematic literature review was based on 17 scientific articles which were analyzed using integrated analysis. The scientific articles were obtained through search work in the databases CINAHL and PubMed. The articles were quality checked based on Sophiahemmet University's assessment tool.  Results The results indicated how people with substance dependency mainly had negative experiences of the encounter with healthcare, including stigmatization and lack of treatment. This led to the patients seeking pain relief illegally and a loss of trust in healthcare. The results were discussed on the basis of Sigridúr Halldórsdóttir's theory of human encounters in nursing based on the patient's perspective.  Conclusions Many who suffer from substance dependency and co-occurring pain experience being marginalized when encountering healthcare. This literature review highlights how prejudice and stigma exists in the encounter between the healthcare staff and a vulnerable group in society. Knowledge and education regarding this particular group of patients can provide nurses with insights and lead to an improved and more inclusive encounter between patients with substance abuse of narcotics and healthcare staff.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland befolkningen och detta innebär också att en större andel av personer med psykisk ohälsa behöver söka vård för annan typ av ohälsa. Många personer upplever att de har en rädsla för att bli annorlunda behandlad på grund av deras psykisk ohälsa. Det krävs kunskap och färdighet för att i vårdmötet kunna bemöta personer med psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att beskriva personer med psykisk ohälsas upplevelse av vårdmöten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever vårdmöten inom all hälso- och sjukvård.  Metod: En deskriptiv design och litteraturöversikt med kvalitativ ansats användes. Databaserna Cinahl, PsycINFO och Pubmed användes för sökningar.  Resultat: Totalt inkluderades 10 kvalitativa studier från sju olika länder. Två huvudkategorier identifierades, “positivt bemötande” och “negativt bemötande”. Därtill identifierades sju subkategorier: delaktighet, medmänsklighet, ignorans, stigmatisering, invalidering, undvikande samt bestraffning. Resultatet indikerar att personer som söker vård för fysisk ohälsa med samtidig psykisk ohälsa upplever i varierad grad en särbehandling av vårdpersonalen. Detta leder bland annat till att de blir stigmatiserade, särbehandlade, bestraffade och invaliderade av vårdpersonalen och sig själva.  Slutsats: Resultatet visar att det finns indikationer på att utbildning av personal kan vara aktuellt i frågan om bemötande av individer med psykisk ohälsa. Detta för att få en större förståelse för de olika psykiska diagnoserna och tillstånden samt för att kunna normalisera dessa och därmed ge bättre bemötande. / Background: Mental health issues are escalating among the population, indicating an increased need for individuals with mental health issues to seek care for other health concerns. Many people fear being treated differently due to their mental health issues. Knowledge and skills are required to effectively engage with individuals experiencing mental health challenges in healthcare encounters. It is therefore important to describe the experiences of individuals with mental health issues during care encounters. Aim: The purpose of this literature review was to describe how individuals with mental health issues perceive care encounters within all aspects of healthcare. Method: A descriptive design and literature review with a qualitative approach were employed. The databases Cinahl, PsycINFO, and PubMed were used for searches. Results: A total of 10 qualitative studies from seven different countries were included. Two main categories were identified: "positive encounters" and "negative encounters." Additionally, seven subcategories were identified: participation, compassion, ignorance, stigmatization, invalidation, avoidance, and punishment. The results indicate that individuals seeking care for physical health issues alongside mental health issues experience varying degrees of differential treatment from healthcare professionals. This leads to, amongst other things being stigmatized, treated differently, punished, and invalidated by both healthcare professionals and themselves.  Conclusion: Based on the findings, there may be a need to educate healthcare staff to better understand how to interact with individuals with mental health issues. This includes gaining a greater understanding of different mental health diagnoses and conditions as well as working towards normalizing these experiences and improving the care encounter.

The overall purpose of the essay is to, based on an anthology book with acollection of texts, reproduce voices from elderly care by describing carerelationships and what significance they can have for care recipients, care staffand the quality of the work. A second purpose of the thesis is to describe howworking conditions can affect the quality of the care relationship and the carework. When my idea was to write about care relationships and working conditionsin elderly care, I chose to start from some form of reality-based book with storiesbased on care staff and / or care recipients. The choice of empirical data landed inan anthology book consisting of thirty-five reality-based stories of experiencesand concrete knowledge about elderly care. The stories constitute the authors' ownperspectives and experience of elderly care. The stories reflect both urban andrural areas, as well as positive and negative experiences. The authors of theanthology are as numerous as the stories and consist of relatives who tell abouttheir mothers, thus mostly daughters, assistant nurses, care staff, who tell abouttheir work either in home care or in nursing homes. The theoretical frames ofreference I have used to gain an understanding of my results are relational theory,coping and Maslow's description of a pathogenic approach. As an analysismethod, I chose to use a thematic analysis. The method takes into account partly avisible content but also an implicit content, which I thought was appropriate basedon my empirical data. The results and analysis part show that the importance ofthe care relationship between staff and care recipients is a fundamental factor forgood quality care. The care staff strives to create good and meaningful carerelationships with the care recipients, which generates a good quality of care.Furthermore, it appears that the working conditions with its control instrumentsthat are implemented affect the quality of care and generate an inadequacy of thecare staff.

No description available.

No description available.

Globalt sker omkring 2,6 miljoner fall av intrauterin fosterdöd varje år. Det finns ett flertal maternella och fetala orsaker och riskfaktorer för att drabbas av intrauterin fosterdöd, men i de flesta fall förblir dödsorsaken okänd. Att bli förälder innebär en av livets största transitioner och anknytning till det väntade barnet startar tidigt i graviditeten. Förlusten orsakar därför en svår sorg hos föräldrarna. Barnmorskan har stor inverkan på föräldrars upplevelse av intrauterin fosterdöd och bör besitta kunskap om föräldrars erfarenheter och behov i samband med att de drabbas. Historiskt har mycket förändrats i synen på dödfödsel och handläggning av förlossning i Sverige sedan 1960-talet men globalt finns ett flertal sociala och kulturella normer och tabun kring dödfödsel som kan vara försvårande för föräldrarnas upplevelser i samband med att de drabbas.  Syftet med litteraturöversikten var att beskriva föräldrars upplevelser av att drabbas av intrauterin fosterdöd.  Metoden som användes var en litteraturöversikt där data från 15 artiklar från 12 olika länder inkluderades. Datan analyserades med integrerad analys.  I resultatet framkom tre kategorier och åtta underkategorier: ”Upplevelsen av förlust” med underkategorierna ”Känslomässiga reaktioner”, ”Hanteringsmekanismer” och ”Påverkan på parrelationen”. ”Betydelsen av stöd” med underkategorierna ”Stöd från vänner och familj”, ”Vårdmötet” samt ”Betydelsen av trosuppfattning och kulturell kontext” och ”Att möta sitt dödfödda barn” med underkategorierna ”Att se och hålla sitt barn” samt ”Bekräftelse av barnet som person”. Initialt beskrivs sorg, chock, förvirring och emotionell smärta. Många föräldrar klandrar sig själva för dödsfallet. Stöd från familj och vänner är betydande. Sociala och kulturella normer samt tron på en högre makt kan vara försvårande eller stödjande i sorgeprocessen. Föräldrar önskade att barnet skulle behandlas med respekt samt bekräftas som person.  Slutsatsen blev att emotionell smärta och sorg vid förlust av ett barn som dör intrauterint var betydande oavsett när under graviditeten och var i världen det skedde, oavsett kulturell kontext och eventuell trosuppfattning. Det dödfödda barnet var för alltid en betydande del av föräldrarnas liv och minnen av barnet blev värdefulla. Vårdmötet hade stor betydelse för föräldrarnas upplevelse. En stor andel föräldrar önskade möta sitt barn men alla fick inte möjlighet att göra det på grund av barriärer kring kultur, trosuppfattning, sociala normer, riktlinjer i vården och egen rädsla. / Globally, about 2,6 million cases of intrauterine fetal death occur every year. There are several maternal and fetal causes and risk factors for intrauterine fetal death to occur, but in most cases the cause of death remains unknown. Becoming a parent is one of lifes’ biggest transitions and attachment to the expected child starts early in the pregnancy. The loss therefore cause severe grief for the parents. The midwife has great influence on the parents' experience, and knowledge of parents’ experiences and needs when facing an intrauterine fetal death is important. Historically, much has changed in the view of stillbirth and the handling of the birth of a stillborn in Sweden since the 1960s, but globally there are many social and cultural norms and taboos surrounding stillbirth that can be aggravating for the parents’ experiences in connection to their loss.  The purpose of the literature review was to describe parents’ experiences when they suffer from intrauterine fetal death.  Used method was a literature review were data from 15 articles from 12 different countries were included. The data were analyzed with integrative analysis.  In the results three categories and eight subcategories emerged: "The experience of loss" with the subcategories "Emotional reactions", "Coping mechanisms” and ”Impact on the couples relationship", "The importance of support" with the subcategories "Support from friends and family", "The care meeting" and "The importance of beliefs and cultural context", "Meeting your stillborn child" with the subcategories "Seeing and holding your child" and "Confirmation of the child as a person". Initially, grief, shock, confusion and emotional pain are described. Many parents blame themselves for the death. Support from family and friends was significant. Social and cultural norms as well as belief in a higher power could be aggravating or supportive in the grieving process. Parents wanted their child to be treated with respect and confirmed as an individual.  The conclusion was that emotional pain and grief in connection to perinatal losswas significant regardless of when during pregnancy and where in the world it occured, regardless of cultural context and possible beliefs. The stillborn child was forever a significant part of the parents’ lives and memories of the child became valuable. The personal treatment in the care encounter is of great importance for the parents’ experience. A large proportion of parents wanted to meet their child, but not everyone was given the opportunity to do so due to barriers surrounding culture, beliefs, social norms, care policies and own fears.

Bakgrund: Mötet mellan föräldrar och vårdpersonal spelar en stor roll vid omvårdnad av barn. För att säkerställa att detta sker på ett bra sätt tillämpas metoder som familjecentrerad omvårdnad. När sjuksköterskor tillfrågas om vikten av familjecentrerad omvårdnad och hur det appliceras framgår det att familjecentrerad omvårdnad inte tillämpas på ett bra sätt trots att det anses viktigt. Genom att bättre förstå hur föräldrar upplever mötet kan förbättringsområden identifieras. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av mötet med vårdpersonal vid pediatriska besök på akutmottagning. Metod: Allmän litteraturstudie enligt niostegsmodellen av Polit och Beck (2021) med sökningar i CINAHL och PubMed samt reflexiv tematisk analys enligt Braun och Clarke (2021). Resultat: Fyra teman och tolv subteman identifierades. Dessa teman var Kommunikation och bemötande, Känslor och upplevelser, Effektiv hälso- och sjukvård och resurser samt Miljö och närhet på mottagningen. Slutsats: Föräldrar beskrev överväldigande känslor i samband med besök på akutmottagningen. Vikten av stöd och bemötande ansågs vara viktiga för föräldrarna samt att de blir bemötta med respekt och empati från vårdpersonal. De önskar att möten ska ske på ett barnanpassat sätt. Föräldrarna upplever även att vårdpersonalen har tidsbrist vilket hindrar den familjecentrerade omvårdnaden. / Background: Parents’ encounter with healthcare workers plays a big part in the care of children. To promote good care and treatment methods like family-centred care are used. However, nurses asked about family-centred care explained it is not used well despite being considered important. By improving our understanding of parents’ perceptions, we can identify areas of improvement. Purpose: This study aimed to describe parents’ experiences of encounters with healthcare workers during paediatric visits to the emergency department. Method: Literature study following the nine-step model by Polit and Beck (2021), searching CINAHL and PubMed, and using reflexive thematic analysis according to Braun and Clarke (2021). Results: Four themes and twelve subthemes were identified. The themes were Communication and treatment,Emotions and experiences, Effective healthcare and resources, and Environment and proximity. Conclusions: Parents described overwhelming feelings when visiting the emergency department. They emphasised the importance of support and treatment from healthcare workers and to be greeted with respect and empathy. They wish for encounters to be child-appropriate. Parents noted that healthcare workers seemed to experience a lack of time, preventing them from applying family-centred care.

Bakgrund: Sjuksköterskans roll inom den akuta verksamheten är att se till att de mest allvarliga sjukdomstillstånd prioriteras först. När barn behöver akutsjukvård behöver sjuksköterskan bemöta barnet på deras nivå och anpassa sitt förhållningssätt. Bedömning av barn ser olika ut då barn är under ständig utveckling och tillväxt. Delaktighet behöver främjas för barnet och föräldrarna i akuta situationer vilket inte alltid är möjligt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta och bedöma akut sjuka barn. Metod: En integrerad sammanställning baserad på kvalitativa artiklar med induktiv ansats. Resultat: Tema: Förhållningssätt vid första mötet med barn i akut skede. Subtema: Osäkerhet och stress, skapa trygghet, förtroende och vara ärlig samt föräldrars involvering i akutsjukvård. Tema: Utföra bedömningar. Subtema: Anpassa sig efter barnet, barn som inte utvecklat talförmåga och kunskap, utbildning och erfarenhet. Konklusion: Varje enskilt barn måste bemötas individuellt enligt deras villkor. Sjuksköterskors bemötande till akut sjuka barn måste vara anpassat efter barnet. Osäkerhet och stress är någonting sjuksköterskor inte kommer undan. Mer utbildning, kunskap ocherfarenheter är nödvändigt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att vårda akutsjuka barn. / Background: The nurse's role within the emergency department is to ensure that the most serious medical conditions are prioritized first. When children need emergency medical care, the nurse needs to respond to the child at their level and adapt her approach. Assessment of children looks different as children are constantly developing and growing. Participation needs to be promoted for the child and the parents in emergency situations, which is not always possible. Aim: To describe nurses' experiences of treating and assessing acutely ill children. Method: An integrated compilation based on qualitative articles with an inductive  approach. Findings: Theme: Approach at the first meeting with children in an acute stage. Subtheme: Uncertainty and stress, creating security, trust and being honest and parents' involvement in emergency medical care. Theme: Making assessments. Subtheme: Adapting to the child, children who have not developed speech skills and knowledge, education and experience. Conclusion: Each individual child must be treated individually according to their conditions. Nurses' treatment of acutely ill children must be adapted to the child. Uncertainty and stress are something nurses cannot escape. More education, knowledge and experience is necessary to create the best possible conditions for caring for acutely ill children.