Background: In Sweden and Norway, several thousand abortions are performed each year, which means that many women come into contact with abortion care. Undergoing an abortion can be both mentally and physically stressful for the woman, both the process of making a decision, going through the abortion, and the period after. Aim: The purpose of the literature review was to investigate women's experience of undergoing an abortion. Method: A descriptive literature review based on 11 original articles with qualitative studies. All studies were carried out in Sweden or Norway. Main results: The literature study showed that women's experiences varied. Many women were satisfied with the care and felt that the health care staff supported the women in the process, despite this there were also many who were dissatisfied as women did not feel helped or seen. The information given in connection with the abortion was mostly perceived as insufficient, and the pain relief during the abortion itself as well. The treatment during the abortion could be seen as both cold and distant, and it was common for the women to feel overlooked. Opinions were divided regarding home abortions, with many satisfied with the treatment they received from health professionals during the abortion, while others did not appreciate the way the abortion was performed, largely because they did not know where to turn with questions. The help they received after the abortion was often perceived as insufficient, and many wanted follow-up after the abortion, but were not offered any time for a return visit. Conclusion: Women's experiences of abortion are different and highly individual. It mainly depends on where they received care and which healthcare staff they came into contact with, but also depending on the reasons why they choose to have an abortion. For example, it can be due to unwanted pregnancy, birth defects or socio-economic factors. The choice to have an abortion can affect women differently. Many feel satisfied with their choice, and feel that it was necessary, while the choice can still have negative consequences both physically and psychologically. Keywords: Experience, induced abortion, nursing, qualitative study, encounter / Bakgrund: I Sverige och Norge görs det flera tusen aborter varje år, vilket gör att många kvinnor kommer i kontakt med abortvården. Att genomgå en abort kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande för kvinnan, både processen att ta ett beslut, gå igenom aborten, och perioden efter.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnors upplevelse av att genomgå en abort. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 11 originalartiklar med kvalitativa studier. Alla studier var genomförda i Sverige eller Norge.  Huvudresultat: Litteraturstudien visade att kvinnors upplevelser varierade. Många kvinnor var nöjda med vården och upplevde att hälso- och sjukvårdspersonalen stöttade kvinnorna i processen, trots detta fanns det även många som var missnöjda då kvinnor inte kände sig hjälpta eller sedda. Den information som gavs i samband med aborten upplevdes för det mesta otillräcklig, och smärtlindringen under själva aborten likaså. Bemötandet under aborten kunde ses som både kallt och avståndstagande, och det var vanligt att kvinnorna kände sig förbisedda. Det fanns delade meningar angående hemaborter, där många var nöjda med bemötandet de fick från hälso- och sjukvårdspersonal under aborten, medan andra inte uppskattade sättet att göra abort på, mycket för att de inte visste var de skulle vända sig med frågor. Hjälpen de fick efter aborten uppfattades många gånger som otillräcklig, och många ville ha uppföljning efter aborten, men blev inte erbjuden någon tid för återbesök.  Slutsats: Kvinnors upplevelser vid abort är olika och högst individuella. Det beror främst på var de fått vård och vilken hälso- och sjukvårdspersonal de kommit i kontakt med, men även beroende på anledningarna till varför de väljer att göra abort. Det kan till exempel bero på oönskad graviditet, fosterskador eller socioekonomiska faktorer. Valet att göra abort kan sedan påverka kvinnor olika mycket. Många känner sig nöjda med sitt val, och känner att det var nödvändigt, medan valet fortfarande kan medföra negativa följder både fysiskt och psykiskt.  Nyckelord: Bemötande, inducerad abort, kvalitativ studie, omvårdnad, upplevelse

Bakgrund Den globala migrationen har ökat markant de senaste åren och behovet av tolk inom vården ökar alltmer. Tolken har en avgörande roll i kommunikationen mellan personer med migrantbakgrund och vården när språkliga hinder finns. Ett stort ansvar vilar på sjuksköterskan att säkerställa att kommunikationen är tydlig och respektfull i vårdmötet mellan person och tolk, oavsett språkliga eller kulturella hinder för att undvika missförstånd och felbehandling. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur personer med migrantbakgrund upplever användning av tolk i kommunikation i vårdmötet. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt omfattar 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod. Artiklarna har valts ut genom systematisk datainsamling i PubMed och CINAHL. För att utvärdera artiklarna användes bedömningskriterier från Sophiahemmets Högskola. Studierna har granskats och sammanställts utifrån en integrerad dataanalys. Resultat Av resultaten i litteraturstudien framgår det att personer med migrantbakgrund upplevde varierande känslor i vårdmötet beroende på tolkens professionalism. Den professionella tolken ingav trygghet och tillit i kommunikationen med vården medan den icke- professionella tolken medförde utmaningar såsom integritetskränkning, misstro och oro för felöversättningar. Informella tolkar användes i brist på professionella tolkar där tillgängligheten var en fördel medan nackdelen var att det skapade delade upplevelser hos personer med migrantbakgrund. Slutsats Litteraturöversikten fokuserade på upplevelserna av tolkanvändning i vårdmöten för personer med migrantbakgrund. Resultatet framhävde vikten av professionella tolkar för att skapa trygghet, förbättra kommunikation och stärka vårdförtroendet. Trots fördelarna med informella tolkar identifierades utmaningar, inklusive språkliga osäkerheter och påverkan på personernas integritet. Att säkerställa närvaron av professionella tolkar är nödvändigt för att främja öppen kommunikation och skapa en trygg personcentrerad vårdmiljö vilket blir särskilt relevant i Sverige med dess mångkulturella befolkning. / Background Global migration has increased significantly and the need for interpreters within healthcare has grown. Interpreters play a crucial role in the communication between people with migrant backgrounds and the healthcare system when language barriers exist. Nurses bear significant responsibility to ensure communication is clear, comprehensible and respectful between the person and the interpreter, regardless of language or cultural barriers. This in turn can help avoid misunderstandings and treatment errors. Aim The aim of the literature review was to describe how people with migrant backgrounds experience the use of an interpreter in communication in the healthcare setting. Method This literature review includes 15 original articles using a qualitative method. They were selected through systematic data collection in PubMed and CINAHL. Assessment criteria from Sophiahemmet University were used to evaluate the articles. The studies have been reviewed and compiled based on an integrated data analysis. Results The results showed that people with migrant backgrounds experienced varying emotions in the healthcare meeting depending on the interpreter’s professionalism. The professional interpreter created feelings of security and trust whilst the non-professional interpreter brought challenges such as breach of privacy, mistrust, and concern for mistranslations. Informal interpreters were used when there was a lack of professional interpreters; the advantage was easy access whilst the disadvantage was that it created different experiences for people with a migrant background. Conclusions The literature review focused on the experiences of people with a migrant background using an interpreter in healthcare encounters. The result highlighted the importance of professional interpreters to create security, improve communication, and strengthen healthcare trust. Despite benefits of informal interpreters, challenges such as language uncertainties and impact on persons privacy were identified. Ensuring the presence of a professional interpreter is necessary to promote open communication and create a safer person-centered healthcare environment, this is especially relevant in Sweden with its multicultural population.

Background: Transgendered individuals are a growing minority group in society who generally have poor confidence in health care. They experience shortcomings in the contact with health services that affect the experience of their interaction with health care staff. There is currently limited knowledge about how transgendered individuals wants to be encountered and treated in health care.  Aim: The aim was to study the collective knowledge regarding how transgendered people experience the interaction with health care.  Method: A literature study with a systematic approach where studies were compiled using content analysis according to Evans with an inductive approach. The theoretical framework Fundamentals of Care (FoC) was used throughout the literature study.  Results: Three themes emerged: (1) To be addressed with the right pronoun to be met with insensitivity, tactlessness and open dissatisfaction, (2) To bear responsibility for their care due to lack of knowledge on the part of the caregiver, (3) To feel trust or mistrust in the treatment. Five sub-themes were found: (Ia) from correct address to inappropriate questions and the experience of poorer care when the transidentity was announced. (Ib) Unnecessary physical examination to a reluctance to provide care. (IIa) To meet competent or incompetent caregivers. (IIb)To be responsible for training the caregiver. (IIa) from feeling welcome to not wanting to seek care.  Conclusions: The interaction with health care worries transgender individuals and needs improvement. Normalizing reactions that support rather than condemn are desired in the meeting of health care. The theoretical framework FoC can be used as a guide for person- centered care in the meeting of health care staff with transgendered individuals in the operating room. / Bakgrund: Transpersoner är en ökande minoritetsgrupp i samhället som generellt sätt har ett dåligt förtroende för hälso- och sjukvården. De upplever brister i kontakten med sjukvården som påverkar upplevelsen av bemötandet. Det finns i dagsläget begränsad kunskap om hur transpersoner önskar bli bemötta inom hälso- och sjukvård.  Syfte: Syftet var att studera den samlade kunskapen om hur transpersoner upplever bemötandet med hälso- och sjukvården.  Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats där studier sammanställts med innehållsanalys enligt Evans med induktiv ansats. Det teoretiska ramverket Fundamentals of Care (FoC) användes genom litteraturstudien.  Resultat: Tre teman framkom: (1) Att bli tilltalad med rätt pronomen till att mötas med okänslighet, taktlöshet och öppet missnöje, (2) Att bära ansvaret för sin vård på grund av kunskapsbrist hos vårdgivaren (3) Att känna förtroende eller misstro i bemötandet. Fem subteman framkom: (Ia) från korrekt tilltal till olämpliga frågor och upplevelsen av sämre vård när transidentiteten offentliggjordes. (Ib) Onödig fysisk undersökning till en ovilja att ge vård. (IIa) Att möta kompetenta eller inkompetenta vårdgivare. (IIb) Att ansvara för att utbilda vårdgivaren. (IIIa) Från att känna sig välkommen till att inte vilja söka vård.  Slutsats: Bemötandet av hälso- och sjukvården oroar transpersoner och behöver förbättras. Normaliserande reaktioner som stöttar snarare än fördömer önskas i bemötandet av Hälso- och sjukvården. Det teoretiska ramverket FoC kan användas som en vägledning för ge en personcentrerad vård i mötet med transpersoner på operationsavdelningen.

Introduktion: Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. 35 procent av alla kvinnor i världen har blivit utsatta för våld av en partner. Våldet kan vara psykiskt, fysiskt eller sexuellt och medför konsekvenser för både kvinnan och samhället. Vården och vårdpersonalen har en viktig roll för de våldsutsatta kvinnorna och rätt bemötande är viktigt för att de ska känna sig trygga. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation upplever bemötandet från vårdpersonal. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa studier i originalartiklar. Datainsamlingen genomfördes på databaserna CINAHL och PubMed. Studierna analyserades och utifrån det skapades kategorier och subkategorier. Resultat: Resultatet visar betydelsen av att vårdpersonal hade tillräckligt med tid samt att kvinnorna skulle få tala i enrum för att känna sig trygga. I bemötandet var empati och kunskap hos vårdpersonal viktigt då det fick kvinnorna att känna sig förstådda vilket underlättade för dem att tala ut om våldet. Studierna visade även att kvinnorna hade skilda inställningar till att få frågan om våld i nära relation. Slutsats: Resultatet visade att kvinnorna upplevde att personalen inte visade tillräckligt med empati och stöd för att kvinnorna skulle våga öppna upp sig om våldet. Vårdpersonal bör arbeta med evidensbaserad kunskap och gott bemötande för att kvinnan ska känna att hon blir respekterad och tagen på allvar. Spridning av information kring våld i nära relation bör utökas och det behövs mer forskning i ämnet. / Background: Intimate partnership violence is a big social problem. 35 percent of all women in the world have been exposed to violence by a partner. The violence can be psychological, physical or sexual and affects both the woman and the society. Medical care and medical staff play critical roles for abused women, and a proper approach is essential to put them at ease. Aim: The purpose of this study was to define how women who have been exposed to intimate partnership violence experience the encounter with medical staff. Method: Literature review based on ten qualitative studies in original articles. Data was collected from the databases CINAHL and PubMed. The studies were analyzed and then sorted into categories and subcategories.  Result: The results show the importance of ensuring sufficient time for medical staff to interact with women and allowing women to speak in a private room to feel comfortable and safe. In the encounter, empathy and knowledge among the medical staff were important in order to make women feel understood, which made it easier for them to speak out about the violence. The studies showed that there were different attitudes to be asked about intimate partnership violence. Conclusion: It was discovered that women feel that medical staff did not show enough empathy and support for them in order to be able to talk about the violence. Medical staff should be committed to evidence-based knowledge and treat them well, in such a way that women feel respected and taken seriously. The information about intimate partnership violence needs to be spread, but more research on this subject is required.

Introduktion: Akutmottagningen är platsen människor kommer när de drabbats av akut skada eller sjukdom. Utmaningar kan uppstå i individanpassat bemötande som är viktigt för att skapa trygg, personcentrerad vård och god vårdrelation. Utmaningen som kan leda till brister i patientsäkerheten kan eventuellt förebyggas genom förståelse för patienters perspektiv kring bemötande. Denna litteraturöversikts syfte var därför att beskriva patienters upplevelse av bemötande på akutmottagning. Metod: Litteraturöversikten innehöll tio kvalitativa originalartiklar. Dessa valdes efter litteratursökning i databaserna CINAHL och PubMed och kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultatanalys gjordes utifrån metod beskriven av Popenoe et al. (2021). Resultat: I resultatet framkom två teman: Att bli sedd som innehöll kategorierna, ”Att känna sig respekterad”, ”Att känna sig som en egen person” och ”Att känna sig uppmärksammad” och Att uppleva säkerhet och delaktighet med kategorierna: ”Att få information” och ”Att ha en öppen kommunikation med vårdpersonal”. Positiva upplevelser av bemötande handlade ofta om när patienten kände sig sedd, uppmärksammad och delaktig. Negativa upplevelser handlade ofta om bristande information och kommunikation vilket ledde till upplevelser av osäkerhet. Slutsats: Upplevelser av bemötandet på akutmottagningen beskrevs genom olika påverkande faktorer kring kommunikationens dimensioner; att vara informerade och delaktiga i sin vård. Vårdpersonal på akutmottagningen är skyldiga att hålla patienter informerade och delaktiga i sin vård. Patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande är viktigt för vårdförloppet och gör att människor känner sig trygga att söka vård på akutmottagningen. / Introduction: The emergency department is where people go if they suffered an acute injury or illness. Challenges can occur around person-centered care which is needed for a good care relationship. This patient safety risk could be preventable through understanding of patients’ experience of care encounters. The purpose of this literature review was to describe patients' experience of care encounters in emergency departments. Method: The literature review contained ten qualitative original articles. These were selected after a literature search in the databases CINAHL and PubMed, quality reviewed using SBU's template for review of qualitative studies. Result analysis was made according to the analysis method described by Popenoe et al. (2021). Results: Result showed two themes: Being seen with the categories; "To feel respected", "To feel like an individual" and "To feel noticed" and Experiencing safety and participation with the categories: "Getting information” and “Having an open communication with healthcare staff”. Positive experiences was when the patient felt seen, noticed as an individual and involved. Negative experiences were about lack of information and inadequate communication, which led to uncertainty. Conclusion: Patients' experiences of encounters in the emergency department varied and were described through positive and negative factors in the dimensions of communication; to be informed and involved in their care. Healthcare staff are responsible for keeping patients informed and involved in their care. Patients' experience of care staff encounters is important for the care process and makes people secure when seeking care at emergency departments.

In this work, I address challenges of situated alienation from people and place. Using interaction design for placemaking, light is shed on a design space of social places with opportunities for planned and spontaneous activities to be done alone, with known people or with strangers. In research through design, four conceptual design instances were created, drawing from first-person and participatory perspectives, to unpack potentials for engagement and considerations for encompassing respect (meaning vigilant of neoliberal capitalist and masculine power relations). I contribute with sensitizing questions making interaction design aspects more accessible for designers entering this public design space. / Detta arbete fokuserar på utmaningar om platsbaserad främlingskap från människor och platsen ifråga. Interaktionsdesign används här för placemaking, där en designrymd för sociala platser med möjligheter för spontana och planerade aktiviteter att utföra ensam, med vänner eller med främlingar utforskas. Genom en research through design-metodik med förstapersons- och participatory-perspektiv skapades fyra designkoncept som användes för att tydliggöra potentialer för engagemang och omtanke för allomslutande respekt (vilket berör neoliberala kapitalist och maskulina maktrelationer). Jag bidrar med känsliggörande frågor som gör interaktionsdesignsaspekter mer tillgängliga för designers som ger sig i kast med denna publika designrymd.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar och kan ses som en folksjukdom. Psykisk ohälsa leder till ett lidande för individen och dennes omgivning. Roller man har haft förändras och tidigare normala händelser kan upplevas som misslyckade. Förändringarna orsakar förlust av kontroll och ett minskat egenvärde.    Syfte: Att undersöka patienter med psykisk ohälsas upplevelser och erfarenheter av vårdandet inom hälso- och sjukvård.    Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design baserad på totalt elva kvalitativa artiklar hämtade från PubMed och CINAHL.    Resultat: Totalt framkom fyra kategorier som beskriver patienters upplevelser och erfarenheter av vårdandet. Dessa var upplevelser av bemötandet av sjukvårdspersonal, upplevelser av att bli sedd som en människa, upplevelser av sjuksköterskans roll, upplevelser av vårdmiljön och upplevelser av familjens involvering i vårdandet.    Slutsats: Utifrån huvudresultaten i denna litteraturstudie framkom det att det finns flera förbättringsområden som bör uppmärksammas av den enskilda sjuksköterskan och av sjukvården i stort, för att utveckla och förbättra vården för denna patientgrupp. Upplevelser av att inte bli sedd som en människa och att bli dåligt bemött kan indikera att det finns outtalade negativa uppfattningar om denna patientgrupp, vilket innebär att det finns ett behov av ett fortsatt arbete för att förändra sjuksköterskans, och även annan vårdpersonals, attityder gentemot dessa patienter. / ABSTRACT  Background: Mental illness is increasing and can be seen as a public disease. This leads to suffering for the individual and his surroundings. Roles you have had change and previously normal events can be experienced as failures. The changes cause a loss of control and a reduced intrinsic value.   Aim: To investigate how patients’ with mental illness experienced the care they received in healthcare.   Method: A literature study with a descriptive design based on total of eleven qualitative articles retrieved from PubMed and CINAHL.   Result: A total of four categories emerged that describe patients’ experiences of care. These were experiences of the treatment of healthcare personnel, experiences of being seen as a human being, experiences of the role of the nurse, experiences of the care environment and experiences of the family's involvement in the care.   Conclusion: Based on the main results of this literature study, it emerged that there are several areas of improvement that should be addressed by the individual nurse and the healthcare system in general, in order to develop and improve the care for this patient group. Experiences of not being seen as a human being and being treated badly may indicate that there are unspoken negative perceptions of this patient group, which means that there is a need for continued work to change the attitudes of the nurse, and also other healthcare staff, towards these patients.

Introduktion: Patienter med psykisk sjukdom har ett ökat vårdbehov på grund av ökad risk för samsjuklighet. Detta gör att de är en patientgrupp vårdpersonal möter i alla delar av vården. Forskning visar att vårdpersonal kan känna en rädsla för patienter med psykisk sjukdom samt se dem som oförutsägbara.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever bemötande från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa originalartiklar. Litteratursökning genomfördes i databaserna PsycInfo, PubMed samt CINAHL.  Resultat: Resultatet indelades i följande kategorier: Att inte bli trodd på, att bli bemött med ointresse, brist på respekt för patientens delaktighet och att inte bli lyssnad på. Personerna med psykisk sjukdom upplevde att vid många tillfällen att de inte blev tagna på allvar vilket skapade osäkerhet och självstigmatisering. Detta resulterade i att de var mindre benägna att söka vård. Deltagarna i studierna upplevde att de fick sämre bemötande, blev inte trodda på samt fick vänta längre på vård på grund av sin psykiska sjukdom. Positiva upplevelser av bemötande uttrycktes när patienterna haft en kontinuerlig vårdkontakt samt blivit bemötta med empati. Slutsatser: För att personer med psykisk sjukdom ska få ett gott bemötande krävs det att de känner sig prioriterade, blir lyssnade och trodda på samt känner sig delaktiga i sin vård. Den psykiska sjukdomen ska tas i beaktande dock inte överskugga andra problem och sjukdomar. Sjuksköterskor bör få utökad klinisk och teoretisk praktik inom ämnet psykiatri för att minska rädsla och fördomar och därmed främja ett bättre bemötande. / Introduction: Patients with mental illness have an increased need for care due to an increased risk of co-morbidity. This means that they are a patient group that health professionals meet in all parts of care. Research shows that healthcare professionals can feel a fear of patients with mental illness and see them as unpredictable. Aim: The purpose of this literature review is to investigate how people with mental illness experience encounters with healthcare professionals. Method: General literature review based on twelve qualitative original articles. A literature search was carried out in the databases PsycInfo, PubMed and CINAHL.  Results: The result was divided into the following categories: Not being believed, to be met with disinterest, lack of respect for patient participation and not being listened to. The persons with mental illness experienced on many occasions that they were not taken seriously, which created insecurity and self-stigmatization. This resulted them being less likely to seek care. The participants in the studies felt that they were categorized because of their mental illness, received worse treatment and had to wait longer for care because of this. It was perceived that healthcare professionals believed that patients with mental illness lied. Positive experiences of treatment were expressed by the patients when they had continuous care contact and were treated with empathy. Conclusion: In order for persons with mental illness to receive good treatment, it is necessary for them to feel prioritized, to be listened to and believed in, and to feel involved in their care. Categorization of patients with mental illnesses should be avoided. Nurses should receive increased clinical and theoretical practice in the subject of psychiatry to reduce fear and prejudice to promote better encounters with patients.

Bakgrund: Närmare hälften av världens befolkning lever med övervikt eller obesitas. Dessa personer upplever sämre bemötande, diskriminering och fördomar från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Belysa patienter med övervikt och obesitas erfarenheter av bemötande från vårdpersonal. Metod: Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Av totalt 550 sökresultat valdes åtta kvalitativa artiklar som litteraturstudien baserades på. Kvalitetsgranskningen utfördes med Olssons och Sörensens bedömningsmall. Därefter analyserades de åtta artiklarna med Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och nio underkategorier. De fyra huvudkategorierna var ‘kroppen i fokus’, ‘vikten av att känna sig hörd’, ‘kritisk kommunikation’, och ‘vilja bli tagen på allvar’. Konklusion: Patienter med övervikt och obesitas hade erfarenheter av främst dåligt bemötande från vårdpersonal. Det behövs mer forskning kring manliga patienters erfarenhet och vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra bemötandet mot patienter med övervikt och obesitas. / Background: Almost half of the world's population are classified as overweight or obese. These people face discrimination, prejudice, and are encountered differently by healthcare professionals. Aim: To elucidate the experiences of patients with overweight and obesity during encounters with healthcare professionals. Methods: Database searches in CINAHL and PubMed were conducted. Of a total of 550 search results, eight qualitative studies met the criteria for the literature study. The quality of the included articles was assessed using the framework by Olsson and Sörensen. The data analysis was then conducted using Friberg's five-step model. Results: The analysis revealed four main categories and nine subcategories. The main categories are ‘the body in focus’, ‘the weight of being heard’, ‘critical communication’, and ‘wanting to be taken seriously’. Conclusion: Patients who were overweight or obese experienced negative encounters with healthcare professionals. Further research is needed regarding the experience of patients who are men, and measures that can be taken to better the encounters healthcare professionals have with patients that are overweight or obese.

Introduktion: Psykisk ohälsa har länge ökat i Sverige. Psykisk ohälsa kan delas upp i psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Psykiatriska tillstånd innefattar en psykiatrisk diagnos. Nästan en av åtta människor lever idag med något slags psykiatriskt tillstånd. Det är vanligt att personer med psykiatriska tillstånd också lever med någon somatisk sjukdom.  Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med självrapporterat och/eller diagnostiserat psykiatriskt tillstånd upplever bemötandet från vårdpersonal inom somatisk hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Artiklarna identifierades genom sökning i databaserna Pubmed, PsycInfo och CINAHL. Resultat: Sex kategorier identifierades som beskrev hur personer med psykiatriska tillstånd upplevde bemötandet i somatisk hälso- och sjukvård. Personer med psykiatriska tillstånd kände att de inte blev trodda när de sökte vård. De kände att de blev diskriminerade och stigmatiserade av vårdpersonalen vilket gjorde att personer drog sig från att söka vård. Det fanns även personal som respekterade och lyssnade på personer med psykiatriska tillstånd. Detta gjorde att personerna fick mer förtroende för vårdpersonalen.  Slutsats: Personer med psykiatriska tillstånd hade olika upplevelser av bemötandet inom somatisk hälso- och sjukvård. Många hade negativa upplevelser av bemötandet, vilket resulterade i att vissa drog sig för att söka vård. Det behövs mer kunskap och forskning inom detta område för att man ska få en ökad förståelse och för att ge personer med psykiatriska tillstånd ett så bra bemötande som möjligt. / Introduction: Mental illness has long increased in Sweden. Mental illness can be divided into mental disorders and psychiatric conditions. Psychiatric conditions include a psychiatric diagnosis. Almost one in eight people today lives with some psychiatric condition. It is common for people with psychiatric conditions to also live with some somatic illness.  Aim: The aim was to explore how people with self-reported and/or diagnosed psychiatric conditions experience the treatment from health care staff within the somatic care.  Method: Literature review based on ten qualitative original articles. The articles were searched for via the databases Pubmed, PsycInfo and CINAHL. Results: Six categories were identified that described how people with psychiatric conditions experienced the treatment in somatic healthcare. People with psychiatric conditions felt they were not believed when they sought care. They felt that they were discriminated against and stigmatized by the healthcare staff, which made people withdraw from seeking care. There were also staff who respected and listened to people with psychiatric conditions. This meant that the people gained more trust in the healthcare staff. Conclusion: People with psychiatric conditions had different experiences of the treatment within somatic healthcare. Many had negative experiences of the treatment, which made some withdraw from seeking care. More knowledge and research is needed in this area in order to gain an increased understanding and to give people with psychiatric conditions the best treatment possible.