Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar 10% av alla kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen medför en mängd olika symtom och kan i värsta fall leda till att kvinnor blir infertila. Att bli diagnostiserad och behandlad i tid är därför väsentligt. I många fall tar det flera år innan kvinnorna får en diagnos då symtomen ofta blir normaliserade av sjukvården.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med endometrios samt att undersöka hur kvinnor med endometrios upplever vårdpersonalens kunskap och bemötande.Metod: En allmän litteraturstudie har gjorts där 11 originalartiklar med en kvalitativ metod från databaserna PubMed och Cinahl använts.Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; upplevelser av fysisk påverkan, upplevelser av psykisk påverkan, påverkan på sociala relationer och upplevelser av sjukvården. Att leva med endometrios påverkade många områden av kvinnors liv och bidrog till en sämre livskvalitet. De fysiska upplevelser som framkom var smärta, infertilitet samt blödningar och kroppsliga förändringar. De psykiska upplevelserna som framkom var emotionellt välbefinnande, upplevelser av att få en diagnos och känslor kring framtiden. I resultatet visade det sig även att endometrios påverkade kvinnors sociala liv, vilket innefattade arbete, parrelationer och socialt umgänge. Resultatet kring kvinnors upplevelser av sjukvården bestod av kvinnors uppfattning om vårdens kunskap om sjukdomen och om vårdens bemötande, vilket bestod av både positiva och negativa erfarenheter.Slutsats: Endometrios är en sjukdom som påverkar många områden i kvinnors liv, vilket ofta bidrar till en försämrad livskvalité. Sjukdomen påverkar kvinnor både fysiskt och psykiskt vilket i sin tur drabbar deras sociala liv och relationer. Trots att sjukdomen är relativt vanligt förekommande finns en kunskapsbrist inom sjukvården, vilket medför både en fördröjd diagnostik, behandling och ett onödigt lidande för kvinnorna. Eftersom ett gott bemötande från vårdens sida kan ha en positiv inverkan på kvinnornas självförtroende och tillit till vården, bör detta ses som grundläggande för all vårdpersonal.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med okänt ursprung. Cirka 10 % av fertila kvinnor i världen är drabbade. Sjukdomen är både svår att diagnostisera och behandla. Sjuksköterskors bemötande och kunskapsbas är viktiga faktorer i mötet med patienter med endometrios. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt med elva kvalitativa artiklar. Litteraturöversikten har en induktiv ansats. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Det dagliga livet, Hantering av sjukdomen och Mötet med sjukvården. Det identifierades också åtta underkategorier: Begränsningar i det sociala livet, Begränsningar i arbets- och studie livet, Begränsningar i parrelationen, Stå ut med smärta, Hitta strategier, Den långa väntan, Det bristande mötet och Det bekräftande mötet. Slutsats: Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap om sjukdomen för att bemötandet ska bli bra och att kvinnorna ska kunna känna sig trygga i mötet med sjukvården. Ytterligare forskning inom endometrios skulle behövas då kunskapsbristerna är stora.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk benign östrogenberoende sjukdom som karaktäriseras av tillväxt av endometrioslesioner utanför livmodern. Sjukdomen kännetecknas av smärta. Det finns inget botemedel till sjukdomen, utan syftet med behandlingen är att minska symptom och lindra smärtan. Idag erbjuds drabbade kvinnor bl.a. kombinerade hormonella preventivmedel, gestagen eller gonadotropinfrisättande hormon (GnRH)-agonister, i kombination med icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) och paracetamol. En annan tänkbar behandling mot endometrios är GnRH-antagonisten Elagolix. Läkemedlet blockerar GnRH-receptorn vilket leder till hämmad frisättning av luteinisierande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH), och därmed minskas frisättning av könshormonet östrogen. Syfte: Syftet med arbetet var att utvärdera GnRH-antagonisten Elagolix effekter och biverkningar vid behandling mot endometriosutlöst smärta. Metod: Denna litteraturstudie är baserad på fem randomiserade kontrollerade vetenskapliga artiklar (RCT) som hämtats från den medicinska databasen PubMed. De sökord som använts är ”elagolix” och ”endometriosis”. Resultat: Elagolix blockerar omedelbart GnRH-receptorn oberoende av dos. Som svar på detta minskas nivåerna av LH och FSH, och därmed minskas frisättningen av östrogen. FSH-nivåerna minskar långsammare än LH. Högre dosering sänker LH-nivåerna under en längre period. Tiden för maximal plasmakoncentration (Tmax) uppnås inom 0,5-1 timme. Den optimala dosen Elagolix för behandling mot endometriosutlöst smärta är 150 mg en gång dagligen i maximalt tjugofyra månader, eller 200 mg två gånger dagligen i maximalt sex månader. Behandling med Elagolix leder till förlust av benmineraldensiteten (BMD). Ökad dos och behandlingslängd leder till ökad BMD reducering. Biverkningsfrekvensen vid behandling med Elagolix är hög. De låga östrogen-nivåerna resulterar i menopaus-liknande symptom. Slutsats: Denna litteraturstudie tyder på att Elagolix minskar östrogenfrisättningen och där med minskar endometriosutlöst smärta. Behandling med Elagolix bör ske under maximalt tjugofyra månader p.g.a. BMD-förlust. Studierna kring Elagolix är få, och samtliga studier är finansierade av läkemedelsföretag som deltagit i utvecklingen av läkemedlet. Ytterligare studier behövs med objektiv synvinkel. / Background: Endometriosis is a chronic benign estrogen-dependent disease characterized by the growth of endometrial tissue outside the uterus. The disease is associated with severe pain. The purpose of all available treatment is to reduce the symptoms and relieve the pain. Today, affected women are offered combined hormonal contraceptives, progestogens or gonadotropin-releasing hormone (GnRH) agonists, in combination with non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs) and paracetamol. Another possible treatment for endometriosis is the GnRH-antagonist Elagolix. The drug blocks the GnRH-receptor, which leads to inhibited release of luteinizing hormone (LH) and folliclestimulating hormone (FSH). Thereby reducing the release of the sex hormone estrogen. Purpose: The aim of this study was to evaluate the effects and side effects of GnRH antagonist Elagolix for treatment of endometriosis-triggered pain. Method: This work is a literature review based on randomized controlled scientific articles (RCTs), which were retrieved from the medical database PubMed.Gov. The article search was performed by using two keywords, namely “endometriosis” and “elagolix”, and resulted in a total of five articles to investigate. Results: The results showed that Elagolix immediately blocks the GnRH receptors regardless of dosage. In response, the levels of LH and FSH are reduced, and thereby reducing estrogen release. FSH levels decrease more slowly than LH. Higher dosage lowers LH levels over a longer period of time. The time to maximum concentration (Tmax) is reached within 0,5-1 hour. The optimal dose of Elagolix for treatment of endometriosis-associated pain is 150 mg once daily for a maximum of twentyfour months, or 200 mg twice a day for a maximum of six months. Treatment with Elagolix leads to bone mineral density (BMD) loss. Increased dosage and duration of treatment lead to increased BMD reduction. Elagolix has a high frequency of adverse events. The adverse events is a result of the low estrogen levels. Conclusion: The conclusion of this study imply that Elagolix reduces estrogen release and thereby reduces endometriosis-associated pain. Elagolix should only be used as treatment for a maxiumum of twenty-four months due to BMD loss. The studies around Elagolix are few, and all studies are funded by pharmaceutical companies that participated in the development of the drug. Further studies are needed with an objective point of view.

Bakgrund: Endometrios är en inflammatorisk och östrogenberoende sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder, där det i genomsnitt tar ca. sju år innan diagnos kan ställas från första symtomdebut. Idag är kunskapen begränsad inom olika behandlingsalternativ och det kan leda till försening av diagnos och att många får leva med långvariga symtom.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats har genomförts. Datamaterialet har analyserats med innehållsanalys.  Resultat: Det framkom att sjuksköterskan har en begynnande roll i mötet med kvinnorna för att kunna tillgodose deras individuella behov. Goda relationer skapades när kvinnorna fick möjlighet att träffa samma vårdgivare upprepade gånger vilket visade sig genom ett ökat välbefinnande där delaktighet var i fokus.  Slutsats: Sjuksköterskans stöd grundar sig i att stärka kvinnornas hälsoprocess genom att våga möta individuella erfarenheter. Detta medförde en ökad förståelse kring kvinnornas upplevelse av sjukdomen. Som sjuksköterska är det därför viktigt att få tillräckligt med utbildning oavsett verksamhet för att få en ökad förståelse för kvinnorna som lider av endometrios.

Bakgrund:  Endometrios är en vanlig gynekologisk sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. I Sverige lever cirka 200 000 kvinnor med diagnosen endometrios och globalt ungefär 176 miljoner. Endometrios innebär att celler som liknar livmoderslemhinnan och normalt befinner sig i livmodern, växer utanför livmodern och lokaliserar sig på olika ställen i kroppen, där cellerna kan reproducera sig, exempelvis äggstockar, tarmar, bukhinna och urinblåsa. Smärta vid endometrios är den största anledningen till begränsningar och ett långvarigt lidande i kvinnors dagliga liv. Begreppet lidande förklaras enligt Katie Erikssons teori med sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av begränsningar i det dagliga livet i relation till endometrios. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes enligt Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i fyra kategorier som beskrev kvinnors begränsningar. Dessa är; begränsningar vid fysisk aktivitet, begränsningar vid intima relationer, begränsningar vid sociala relationer samt begränsning av psykiskt välmående. Slutsats: Endometrios är en gynekologisk kronisk sjukdom som begränsade kvinnor i många avseenden där smärtan var största anledningen till kvinnors begränsningar i livet. I studien redovisades resultatet avseende begränsningar vid fysisk aktivitet, begränsningar vid intima relationer, begränsningar vid sociala relationer och begränsningar av psykiskt välmående som visar hur påverkade kvinnorna blev både fysiskt och psykiskt i många avseenden varför kunskapen om endometrios behöver bli bättre.

Av alla kvinnor beräknas en av tio ha endometrios. Den långvariga sjukdomen drabbar kvinnorna med symtom så som smärta. Kvinnornas livskvalitet påverkas av fördröjd diagnostisering. Personliga erfarenheter och attityder hos vårdpersonal kan vara avgörande för hur kvinnorna upplever bemötandet. / Of all women, one in ten have endometriosis. The long-term illness affects women with symptoms such as pain. The quality of life of women is affected by delayed diagnosis. Personal experiences and attitudes of healthcare professionals can be decisive for how women perceive the treatment.

Background: Endometriosis is a gynecological inflammatory disease that has a negative impact on well-being and quality of life. About 10 percent of women born with a uterus worldwide have endometriosis. Women with endometriosis often suffer from secondary dysmenorrhea, intercourse pain and chronic abdominal pain. Aim: The purpose of this study was to shed light on the patient's experience of pain inendometriosis and how it affects the woman's daily life. Method: A general literature study that was conducted with content analysis from 13 scientific articles with both qualitative and quantitative research methodology. Results: The results revealed two different main categories: The woman's pain in endometriosis and A life with endometriosis. Conclusion: The study show how endometriosis has been shown to have a major impact on many aspects of women's lives. Endometriosis affected women both physically, mentally and socially. It also seems that women who suffer from endometriosis often experienced limitations in everyday life

ABSTRACT Introduction: Endometriosis is a chronic disease affecting about 10% of fertile women. Endometriosis is an underdiagnosed disease which means many of the women suffering from symptoms do not get the treatment and help they need. It is common that women who experience symptoms of endometriosis have to wait a long time before they get a diagnosis. This implies deficiencies in the encounters between the healthcare professionals and the patients. It is essential that these women get efficient treatment as soon as possible to prevent long term pain and infertility.  Purpose: The purpose of this study is to examine the experiences women with diagnosed endometriosis have from health care encounters. Method: Literature study of qualitative original articles, published between 2005 and 2021.  Results: Nine studies were chosen after examination. Six themes emerged from the collected data as important in the patients experience of health care. Normalization of symptoms, information, communication, knowledge of health care professionals, patient participation in treatment and delay in diagnosis were the categories identified from the material. The negative experiences were characterized with a lack of knowledge, lack of information and communication as well as normalization of symptoms, a lack of patient participation and delay in diagnosis. Positive experiences included feeling seen, being informed about different treatment options, socially competent personnel and a sense of being in control.  Conclusion: The results show a number of deficiencies in the health care encounters that patients with endometriosis experience. The experiences describe how a negative health care encounter is, believed by the patient, the leading cause to delay in diagnosis and suffering. This shows that there are possible improvements to be made in the encounter between health care professionals and patients with endometriosis.

Bakgrund: Cirka 250 000 kvinnor lever med sjukdomen endometrios i Sverige. Sjukdomen är kronisk och är i ständig förändring. Sjukdomen kan antas leda till att menstruationsblod och livmoderslemhinna läcker ut via äggledarna och får fäste i omkringliggande organ. Vanliga symptom för endometrios är smärta vid menstruation, smärta i magen, smärta i bäckenet, tarmbesvär, infertilitet och smärta vid samlag. Smärtan som uppstår vid sjukdomen endometrios kan leda till ett lidande i det vardagliga livet, som kan kopplas samman med Katie Erikssons teori om livslidande och kärnkompetensen personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av hur smärtan vid sjukdomen endometrios inverkar i det vardagliga livet.Metod: Studien är skriven efter Friberg (2017a) mall om allmän litteraturöversikt som bygger på studier med kvalitativ design.Resultat: Resultatet baseras på sex vetenskapliga artiklar som presenteras i tre huvudteman och tre subteman där kvinnornas upplevelse av hur smärtan inverkar på levnadsvanor, relationer och daglig sysselsättning framkommer. Slutsats: Sjukdomen endometrios är en sjukdom som inverkar på drabbade kvinnors liv utifrån flera olika aspekter. Många av kvinnorna upplevde en begränsning i det vardagliga livet som berodde på smärtan som sjukdomen medförde. I studiens resultat framkom det att smärtan inverkade på levnadsvanorna, dagliga sysselsättningen samt de sociala och sexuella relationerna.

Introduktion: Endometrios är en kronisk inflammatorisk sjukdom, som drabbar 10% av fertilakvinnor. Alla som har sjukdomen, har dock ej besvär. Endometrios uppkommer närlivmoderslemhinneliknandevävnad växer utanför livmodern. Symptom på sjukdomenendometrios kan vara smärta, smärta i samband med samlag, sjukdomskänsla i form av trötthet,feber, illamående och rikliga mensblödningar. Detta gör sjukdomen svårdiagnostierad och kanleda till försenad diagnos, med onödigt lidande som resultat. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med endometrios upplevt sin sjukdom, samt vidare,hur dessa upplevt vårdpersonals bemötande, enligt den vetenskapliga litteraturen. Metod: En allmän litteraturstudie med tio kvalitativa originalartiklar, publicerades 2005 - 2022. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier: Uppleva att symtom inte tas på allvar,uppleva reducerad livskvalitet, uppleva behov av mer sjukdomsinformation, upplevavårdpersonalens bristande kunskap och uppleva vårdpersonals bristande kommunikation. Slutsats: Vårdpersonal behöver öka sin kunskap om endometrios och i större utsträckning lyssnatill vårdsökandes berättelser om symtom. Detta då förbättrad kommunikation sannolikt kan bidratill tidigare diagnostisering av endometrios med minskat lidande och ökad livskvalitet förberörda.