Studien syftar till att undersöka vad verksamma svensklärare i årskurserna 4– 6 har för uppfattningar om hur värdegrunden kan integreras i arbetet med skönlitteratur och vilken betydelse det kan ha för elever. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer som har analyserats för att få en djupgående inblick i hur lärarna ser på integrationen av undervisningsuppdragen. De teoretiska utgångspunkterna studien har utgått ifrån framhäver båda skönlitteraturens unika möjligheter. Judith Langer betonar i sin teori de föreställningsvärldar en läsare bygger upp för sitt inre vid läsning av skönlitteratur medan Martha Nussbaum belyser den narrativa fantasins möjligheter att föreställa sig hur andra människor känner och uppfattar sin värld. Resultaten i vår studie visar att lärarna är överens om att skönlitteratur och värdegrundsarbete med fördel bör integreras och där främst möjligheterna blir framträdande. Resultaten visar även att lärarna är överens om att läsning av skönlitteratur kan ha effekt på elevers utvecklande av ett empatiskt och medmänskligt förhållningssätt. Vi kan med vår studie därmed dra slutsatsen att skönlitteratur och värdegrundsarbete kan bidra till att elever utvecklar betydelsefulla förmågor och att de båda uppdragen med fördel bör integreras.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur svensklärare i årskurs 4–6 arbetar med boksamtal i sin undervisning. Kvalitativa data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma svensklärare för årskurs 4–6. Därefter har intervjuerna transkriberats och analyserats och sedan har resultatet presenterats utifrån studiens forskningsfrågor. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet eftersom studien syftar till att analysera och beskriva hur boksamtal används i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet stärks av Langers sätt att se på hur kommunikation av tankar och idéer med andra utvecklar ens egna föreställningsvärldar. I intervjuerna framkommer det att de fyra lärarna som blivit intervjuade använder sig av liknande metoder under boksamtal, däremot skiljer det sig hur lärarna planerar upp sina boksamtal på grund av olika anledningar. I studien diskuteras likheter och skillnader om hur frågor i boksamtalen används samt vad som kan påverka valet av frågor och strukturen i samtalen. Resultatet av studien visar på att boksamtal är en bra metod att använda för att utveckla elevernas läsförståelse men även för att få eleverna att vilja läsa skönlitterära texter och böcker.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar och erfarenheter av att implementera fysikundervisning med utgångspunkt i barnlitteratur. För att synliggöra pedagogernas uppfattningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där informanterna bestod av sju aktiva legitimerade förskollärare. Analysen utgick från en fenomenografisk teoriansats i kombination med litterära föreställningsvärldar.  Resultatet i studien visar att förskollärarna har goda förutsättningar för att implementera barnlitteratur i förskolans undervisning, men att uppkomna tillfällen inte alltid utnyttjas. Samtidigt visar resultatet att förskollärarna upplever sina egna fysikkunskaper som bristfälliga, vilket begränsade fysikundervisningen tillsammans med barnen. Förutsättningar såsom kompetens och självsäkerhet med avseende på fysikämnet har betydelse för hur och i vilken omfattning pedagogerna använder barnlitteraturen som pedagogiskt verktyg. I samband med intervjuerna ombads informanterna att exemplifiera möjlig eller befintlig fysikundervisning med utgångspunkt i barnlitteratur. Frågor som detta togs emot positivt då samtliga uttryckte att de utmanades men också inspirerades att fånga upp de fysikaliska fenomen som uppstår i vardagen och i alla typer av litteratur.  Litteraturen i förskolan uppfattades ha en central plats på grund av gott samarbete med bibliotek, region och tillgänglig bokbuss. Dock hade inte fysiken en lika självklar plats i barnens utbildning som barnlitteraturen. / The purpose of the study is to visualize preschool teachers' perceptions and experiences of implementing physics education based on children's literature. In order to make perceptions visible, qualitative semi-structured interviews were used where the informants who participated consisted of seven active licensed preschool teachers. The analysis was based on a phenomenographic theory approach in combination with envisioning literature.      The results of the study show that preschool teachers have good conditions for implementing children's literature in preschool teaching, but that opportunities are not always used. At the same time, the results show that the preschool teachers perceive their own physics knowledge as deficient, which limited the teaching of physics together with the children. Prerequisites such as competence and self-confidence with regard to the subject of physics are important for the teachers use children's literature as a pedagogical tool. In connection with the interviews, the informants were asked to exemplify possible or existing physics teaching based on children's literature. Questions like this were received positively as everyone expressed that they were challenged but also inspired to capture the physical phenomena that occur in everyday life and in all types of literature.   Literature in the preschool was perceived to have a central place due to good cooperation with the library, the region and the available book bus. However, physics did not have as obvious a place in children's education as children's literature.

Dans ce mémoire, je présente le réseautage de trois ouvrages textuels : Manières de faire des mondes du philosophe Nelson Goodman, A Brave New World du romancier et essayiste Aldous Huxley, et Envisioning Information du théoricien en design d'information Edward Tufte. Ce travail me sert de base théorique à la réalisation de mon projet de maîtrise qui consiste à réorganiser la structure d'une oeuvre de création littéraire de façon visuelle et spatiale. Pour ce faire, je recours à certains principes de visualisation de l'information relevant du design d'information. Le passage du roman en sa structure réorganisée se décline en quatre versions qui correspondent à l'exploration de formes artistiques distinctes : la base de données et le livre d'artiste, l'affiche et l'installation. Il en résulte la transformation du roman en une traduction expérimentale schématisée, dans une pratique se situant entre le design d'édition et le design d'information de recherche.

This thesis is entitled “Fostering collective teacher efficacy through values-based leadership in Ethiopian institutions of higher education”, which is delimited to the private universities. The main question was “What constitutes/determines the institutionalisation of values-based leadership (VBL) to foster collective teacher efficacy (CTE) in the context of Ethiopian private universities (EPrUs)?” The sub-questions were: 1) what does the current state of CTE and its perceived outcomes look like in EPrUs? 2) What sets of behaviours are desired to institutionalise VBL so as to foster CTE in EPrUs? 3) What are the institutional contexts required to institutionalise VBL so as to foster CTE in EPrUs? In addressing these issues, academic leaders, students and teachers from EPrUs participated in the study. As methods of data gathering both the survey method and interviews were used. Results revealed that CTE is not high enough in EPrUs and hence it needs to be fostered so as to bring the desired change in students’ learning. To foster this, institutionalisation of VBL is required that involves two inter-related aspects. The first one is about institutionalising desired values (behaviours), which are linked to the academic leaders’ yearning for positive sets of values and the teachers’ moral contract to their professional values. To this effect, the positive sets of values that academic leaders should yearn for and the sets of values that teachers should espouse as their professional values are explored. The commonalities between these values are also described and how these would be institutionalised is suggested. The values include integrity and trustworthiness, humility/selflessness, compassion and sense of gratitude, accountability and self-discipline, sense of collaboration and teamwork, and envisioning in leadership as the driving force. The second aspect is about institutionalising the contexts conducive to foster CTE and VBL support behaviours. The need to institutionalise those behaviours and contexts arise out of the perceived leadership gap (between what the teachers believe are the leadership priorities of the leaders and the behaviours they actually see in the leaders). This gap has been linked to CTE, and hence a model has been developed that would foster this efficacy. / Educational Leadership and Management / D. Ed. (Educational Management)