Syftet med detta arbete är att få kunskap om hur tre KME-lärare definierar begreppet estetik, hur de vill använda sig av det i sin undervisning samt hur de sedan omsätter det till sin praktik. Vår metod är att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer med tre KME- lärare. Det empiriska material vi samlar in kommer vi ställa i perspektiv till begreppen modest och radikal estetik. Vårt arbete visar att retorik och praktik inte alltid överensstämmer. Det finns hos våra informanter en strävan om radikala anspråk på estetik, men i undervisningen går det att finna spår av modest estetik. Vår slutsats är dock att den modesta estetiken kan vara ett hjälpmedel för att nå radikala anspråk och en djupare syn på estetik. Utifrån empirin betonas även reflektionens värde i undervisningen och vi upplever den essentiell för att en radikal estetik ska kunna bedrivas. Vi kommer fram till att reflektionen bör vara öppen, och ske både hos eleverna, pedagogen och i dialog dem emellan.

I denna uppsats har vi intresserat oss för estetikens potential i skolans arbete och ägnat vår uppsats åt att följa projektet Flame. Flame startades under våren 2006 och genomförs av Kulturskolan i samarbete med Utbildningsförvaltningen och Stockholm stad. Projektet riktar sig till yrkesförberedande program och under hösten 2006 har man samarbetat med S:t Eriks och S:t Görans gymnasium i Stockholm. Man säger sig vilja ge eleverna nya redskap för att uttrycka sig med kultur. Ett annat mål för Flame är att undersöka hur metodutveckling kan gå till i praktiken.Syftet med vårt arbete har varit att, utifrån begreppet radikal estetik, undersöka hur man i Flame arbetar med och tänker kring estetik i skolan. Den radikala estetiken handlar om ett sätt att förhålla sig till estetiken i stort, till kunskap och till skolans roll i ett demokratiskt samhälle. Vi har arbetat utifrån följande frågor: Vilka mål har de deltagande pedagogerna, de bägge skolledningarna och Flameprojektets ledning med projektet? Hur motiverar de arbetet med estetik i skolan? Vilka tankar och förhållningssätt har de medverkade som är,eller har potential att bli, radikal estetik?För att ringa in arbetsprocessen i Flameprojektet från olika håll har vi genom intervjuer med olika aktörer, genom läsning av centrala dokument och genom observationer tagit del av olika inblandade parters tankar kring projektet.En viktig del av Flames arbetssätt är deras loggboksanvändande. Den radikala estetikenförutsätter reflektion och vi diskuterar därför reflektionens utformning i stort samt de inblandades förhållningssätt till, och användning av loggboken. Vi har undersökt hurförhållningssätt till kultur och estetik på ett konkret plan kan påverka pedagogiken ochundervisningen ute i skolan. Vi har kommit fram till att det finns en mängd olika vägar att gå i praktiserandet av en radikal estetik, då det handlar om hur man som pedagog väljer att förhålla sig till sin undervisning. Den metod man använder sig av kan ses som en produkt av förhållningssätt och övervägningar gjorda i ett tidigare skede av processen.

Syftet med vår undersökning är att visa ett matematikläromedels kvaliteter utifrån ett estetiskt lärandeperspektiv. Vi vill genom analys av läromedlet Prima Matematik 1 A synliggöra huruvida det ger utrymme för estetiken och på vilket sätt detta görs. Vi använder oss av kvalitativ innehållsanalys, vilket i detta sammanhang betyder att vi letade efter estetiska egenskaper i läromedlets uppgifter. Resultatet visar att det inte ges något utrymme för estetiska läroprocesser eller radikal estetik i läroboken men att den använder sig av en del estetiska uttryck. Om man däremot, vilket läromedlet förespråkar, använder sig av lärarhandledningen som en guide genom arbetet i läroboken ges ett större utrymme för estetiken vilket i sin tur bidrar till en varierad undervisning. Detta visar vilken viktig roll lärarhandledningen har och att man som lärare bör använda sig av den om man arbetar utifrån läroboken.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan främja barns lärande och utveckling i skolan. Vi har ställt oss frågan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta går men att den modesta estetiken är dominerande i skolans verksamhet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav två klasslärare och tre ämneslärare i estetiska ämnen. Var och en har fått berätta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre områden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer. Vi har delat in pedagogerna i två grupper, klasslärare och ämneslärare, för att kunna finna likheter och olikheter dem emellan. I resultatet visar det sig att lärarna anser att grundtanken med kommunikation är möten mellan människor och detta strävar både ämneslärarna och klasslärarna efter att skapa i skolan. I studien kommer vi fram till att en god självkänsla och en trygghet i sig själv är viktig hos både elever och pedagoger i arbetet med estetiska uttryck i skolan. / The aim of this essay is to examine how active educators work with communication through aesthetic expressions. We have examined how work with different expressions can promote children's learning and development in school. We have asked the question whether radical and modest aesthetic can be assembled and have found it to be successful but the modest aesthetic is more dominant in school. We have used qualitative interviews and which we have interviewed five different teachers, two class teachers and three teachers with a main subject in aesthetic. Each teacher has told us about their work with students in school in these three areas: communication, multimodality and aesthetic expressions. We have also compared the class teachers and teachers with a main subject in aesthetic to be able to find similarities and differences between them. The result of the study shows that basic idea of communication is meetings between people and these are both the subject teachers and the class room teachers trying to create in school. In our study, we found out that a good self-esteem and a safety in their selves are important for both pupils and teachers in the process of aesthetic expressions in school.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera konsumenters upplevelse av bildkonst inom marknadsföring samt att klarlägga samspelet mellan konst och marknadsföring. Metod: Fokusgrupper, parintervjuer samt enskilda intervjuer med sammanlagt 16 personer har legat till grund för empiriinsamlingen i denna studie och en blandning av metodtriangulering och datatriangulering har tillämpats. Fotoelicitering har använts som delmetod då respondenterna fått studera 13 olika bilder som presenterat 6 olika produkter och varumärken, vilka har legat till grund för diskussion. Studien är i huvudsak att betrakta som deduktiv även om induktiva inslag förekommer. Slutsats: Bildkonsten kan tilltala konsumenten rent estetiskt, men i och med att konsten påförs en produkt kan kombinationen av de båda ändra konsumentens övergripande uppfattning av produkten både till det positiva och det negativa. Varumärkets/ produktens positionering har stor betydelse för konsumentens upplevelse av bildkonsten samtidigt som konsten spelar stor roll för hur själva objektet uppfattas. Estetiken är fördelaktig för företag i marknadsföringssyfte då samverkan med bildkonst visat sig vara förmånlig i konkurrenssammanhang tack vare det uppmärksamhetsvärde konsten medför samt den påvisat högre betalningsviljan de produkter som associeras till konst fått.

No description available.

Uppsatsen ”DEN ÄR FINT MÅLAD, MEN GER INGENTING” Estetiska resonemang och diskussioner vid bildsamtal, strävar efter att närmare beskriva och analysera hur skolelever i årskurs 6 resonerar och uttrycker sig då de tolkar och diskuterar konst. Detta för att fördjupa bildpedagogens förståelse för den teoretiska delen av sitt uppdrag: att lära elever om bilder, analys och konsthistoria. Uppsatsens empiri tar upp hur de förhåller sig till estetik och antiestetik. Det senare är en slags motreaktion till rådande estetiska normer inom konstvärlden. Diskussionen tar upp ny teknologi, sociala media och dess eventuella inverkan på detta ämnesområde. Undersökningen analyseras och tolkas genom en kombination av diskurspsykologi och diskursteori. För metoden används bildelicitering. Fokusgrupperna för detta består av 6 deltagare och bildeliciteringen dokumenterades med film och genom anteckningar. Uppsatsen diskuterar hur eleverna tolkar bilder med sina erfarenheter från sociala media och rörlig bild, hur de reagerar på det som beskrivs som antiestetiska bilder, och hur de värdesätter bilders kvalitéer. Resultaten som lyfts fram i uppsatsen är att eleverna i studien inte skyr antiestetiska verk utan snarare inspireras till diskussion av sådana. Det framkom även att eleverna gärna gör narrativa associationer och tolkningar av konsthistoriska bilder såsom om målningarna hade ”filmiska” kvalitéer. Det framkom också det att estetik inte nödvändigtvis handlar om fint och fult för 12- 13- åringar. Lika gärna kan de se kvalitéer i konstverk beroende på deras förmåga att väcka känslor hos betraktaren.

<p>Introduction: Aesthetic surgery becomes another option of beauty. Interested Patients seeking for choices offered outside their homeland for more benefits. Thailand maybe one of those choices people is now interested in. Thai aesthetic industry may prove to be one of the most wanted destinations because of its expertise and relatively low cost with impressive service.</p><p>Problem: “How should Thailand improve its Aesthetic service attractiveness to drive its potential to the level of internationalization?”</p><p>Purpose: This thesis aim to understand Thai aesthetic surgery business and expect to conduct the idea of how to improve the attractiveness of aesthetic service in Thailand by find out international demand then analyze advantages of Thai aesthetic surgery and what can be improve to serve international customers’ demand.</p><p>Method: Primary data gathered from interviews with two doctors, two former patients and eight interested in aesthetic surgery people from different countries. Secondary data mostly came from hospitals and clinics publications, medical articles and Societies of plastic surgeons in many countries. Business Newspaper gives idea about medical care situation and news in medical care field. The theories use to analyze information are Diamond of national advantage, 7Ps, and Total perceived quality model.</p><p>Analysis and</p><p>Conclusion: International demand of aesthetic surgery is high and people tend to go have operation abroad. Four factors of diamond national advantage show advantages and 7Ps show the capability of Thai aesthetic surgery service. Explication of Thai Marketing Mix (7Ps) clarified that Thai medical care service operate with qualified doctors and service team , well equipped instruments and luxury hospitals and clinics environment . Thai aesthetic surgery also gains high reputation from foreigners especially about lower cost of surgery. Despite the good image of this industry abroad there still are areas which the customers feel inferior ,for example the level of hospitals internationalization does not reach the high standard of international hospitals. The language barrier with hospital staff and difficulties to follow up patients</p>

<p>Syftet med detta arbete var att visa hur det är möjligt att utveckla ett estetiskt förhållningssätt i undervisningen för att främja elevers förståelse för FN:s konvention om barnets rättigheter. I arbetet lyfts estetikens betydelse i undervisningen fram samt betydelsen av att ge demokrati och utvecklingsarbete utrymme. Drama, skönlitteratur och film har används i det praktiska arbetet med eleverna som vi sedan skrev individuella loggböcker kring. Vidare hade vi sedan reflekterande samtal för att utveckla vårt arbete. Elevgruppen bestod av sex elever i en mångkulturell skola som vi träffade vid tio tillfällen. Det praktiska arbetet och reflektionerna visade vad ett estetiskt förhållningssätt kan betyda för undervisningen, så som t ex när eleverna spontant i forumspelet delgav sina egna erfarenheter av olika dilemman.</p>

<p>I detta utvecklingsarbete har vi valt att visa hur pedagogen kan använda sig av olika estetiska uttrycksformerför att stärka barns självkänsla samt hjälpa dem i sina relationsarbeten. Estetik i alla dess former är enligt Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet 2006) ett medel som gör att pedagogen kan uppnå de syften verksamheten har. Vi menar för att nå alla barn måste pedagogen erbjuda olika former av estetik eftersom barn lär på olika sätt. Detta var något som vi strävade efter när vi gjorde vår planering. Vi har i detta arbete utgått från 13 barn i åldern tre till fem år. Efter varje tillfälle har vi tillsammans med barnen utvärderat momenten. Vi har dessutom gemensamt reflekterat efter varje tillfälle för att på så sätt se om våra syften har uppnåts. Som ett resultat av detta arbete med estetiska utgångspunkter kom vi fram till att ett medvetet arbete runt barns självkänsla och relationer är något som hela tiden bör ske i förskolans versamhet, och inte bara under vissa styrda tillfällen, då det ligger till grund för barnens vidare utveckling.</p>