Syftet med utvecklingsarbetet är att utveckla kunskap hos oss och andra lärare om hur estetik kan användas som redskap i läs- och skrivinlärningen i årskurs ett. Detta gjorde vi genom att skapa en handbok med estetiska övningar där ele-ver övar sin läs- och skrivförmåga. Vi valde aktionsforskning som metod och har använt oss av ett kvalitativt arbetssätt där vi genomförde intervjuer och ob-servationer. Vår handbok är en produkt av våra erfarenheter som vi utvecklat genom att läsa tidigare forskning, genomföra observationer och intervjuer och genom att ha ett samarbete med verksamma lärare. Eftersom lärarna uttrycker en vilja att ta del av handboken drar vi slutsatsen att detta utvecklingsarbete och vår handbok kan vara en del av processen där estetiken får en självklar plats som redskap i läs- och skrivinlärningen

Denna uppsats berör ämnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment – Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framställning av ett verk. Det framgår klart av det centrala innehållet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor på två orter i Norrland undersökts, både friskolor och kommunala skolor. De metoder som använts för att samla in data i studien är frågeformulär och intervjuer. Frågeformulär har distribuerats till femton lärare och 293 elever. Därefter har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra lärare vid fyra av de sju skolorna. Dessa undersökningar har lett till en så kallad triangulering, vilken inringar resultatet på ett mer precist sätt. Resultatet, som framgår av studien, visar på att lärarna i större utsträckning upplever att de arbetar aktivt med samverkan mellan konstformer än vad eleverna upplever sker. I resultatet framträder hur de olika skolorna arbetar aktivt med samverkan mellan konstformer, i större eller mindre utsträckning. I huvudsak följer undervisningen, på de skolor som deltagit i studien, Skolverkets styrdokument som finns för kursen Estetisk kommunikation 1. Det framkommer också att samarbete mellan lärare med olika estetiska kompetenser förekommer i stor utsträckning på de skolor som ingår i studien.

Syftet med studien var att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka nio förskollärares syn på estetik i förskolan. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer ville vi ta del av förskollärarnas personliga tankar om och erfarenheter av estetik. Vi ämnade undersöka hur de beskriver den estetiska verksamheten, deras roll och förhållnings-sätt till området. Resultatet visade att förskollärarna framhåller estetik som betydelsefullt, men att begreppet är svårtolkat. Förskollärarna redogjorde för att estetiska aktiviteter sker dagligen, då främst via musik och bild. De uttryckte emellertid en önskan om att utveckla den estetiska verksamheten. Av resultatet framgick att lärarens roll är viktig, men att uppdraget praktiseras på olika sätt. Vissa förskollärare deltar mer aktivt i aktiviteterna, medan andra sa sig vara ett stöd i bakgrunden. Slutsatsen av studien var att estetik anses vara en viktig del i verksamheten och att förskollärarens förhållningssätt påverkar det praktiska arbetet

Syftet med studien är att kartlägga användningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolämnen i årskurs 1-3 i Västerås Stad. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag och är baserad på en webbenkätundersökning med frågor som syftar till att undersöka hur pedagoger som undervisar i årskurserna 1-3 i Västerås stad tillämpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom något skolämne. Resultatet visar att många pedagoger använder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. Många pedagoger använder musik i sin undervisning för att skapa glädje, avslappning och stimulera lärandet. Resultatet visade också att ju äldre man är som pedagog, desto mer använder man sig av musik i sin undervisning. Slutsatser är att musik används i undervisningen för att främja inlärningen och frambringa känslor.

<p>Det här arbetet behandlar frågan: ”Hur kan illusionen av att vara en skicklig renässansmålare förmedlas i ett spel och vad är en lämplig arbetsmetod för att uppnå detta?” Metoden jag använde för att ta reda på detta var att utveckla spelet Art Hero som låter spelaren måla en förenklad version av några av historiens mest kända verk. Knepet är dock att det inte är den förenklade versionen som träder fram under penseln utan originalverket. Den arbetsmetod jag utvärderade är något som jag kallar ”improviserande produktion”. Grundidén med denna metod är att ambitionerna i början hålls på en låg nivå och att resten av utvecklingsperioden sedan används åt att finputsa spelet. Denna metod visade sig vara lämplig då jag efter 13 veckors arbete kunde konstatera, med hjälp av tre speltestare, att spelet visar på en lyckad metod för att uppnå illusionen. En kritik mot spelet var dock att det snarare ger en känsla av att skrapa än av att måla och det är något som jag hoppas kunna motverka i framtiden. Rent konkret fann jag att det är viktig att motivet som spelaren ”målar av” är mer abstrakt än den bild som spelaren själv ”skapar”. Det gör att spelaren får en illusion av att måla mer detaljerat än spelets verklighet och det bidrar i sin tur till känslan av skicklighet. Nyckeln till illusionen är dock framför allt att spelet i likhet med Guitar Hero (Harmonix Music, 2005) låter spelaren utföra en komplicerad uppgift på ett förenklat sätt.</p>

<p>Validerat; 20130619 (global_studentproject_submitter)</p>

<p>Det här är en uppsats som behandlar ämnet estetiskt lärande. Fokus ligger på grundskolans tidigare år, då det är där en undersökning genomförts för att ta reda på hur pedagogers syn kring estetiskt lärande ser ut och hur de använder sig utav det i sin undervisning. Det jag velat ha svar på med detta arbete är <em>varför </em>det är viktigt med estetiskt lärande, <em>hur </em>ett estetiskt förhållningssätt bemöts ute på skolorna samt <em>om </em>pedagogerna arbetar på ett estetetiskt sätt och i så fall <em>hur</em>. Undersökningen skedde med hjälp av en kvantitativ metod. Fyra skolor har deltagit i undersökningen och alla de som svarat på min enkät är alla verksamma som lärare i förskoleklass till årskurs fem, eller fritidspedagoger.</p><p>Det som framkommit under arbetets gång är att de flesta av mina informanter är positivt inställda till ett estetiskt arbetssätt då de kan se att ett sådant arbetssätt främjar elevers inlärning. Även litteraturen jag använt mig av i arbetet pekar åt samma, positiva håll då estetikens fördelar även där belyses ur olika synvinklar. I stort sett alla som besvarat enkäten hävdade även att de brukar arbeta på ett estetiskt sätt. Att få lära med hela kroppen är viktigt för att befästa kunskapen på ett mer långsiktigt plan.</p><p> </p><p><strong><p>Nyckelord:</p></strong>Estetik, estetiskt lärande, estetiska läroprocesser, varierat arbetssätt </p> / <p>This is an essay that treats the matter aesthetic learning, with focus on the early school education. The aim with this study was to find out what teachers’ opinions are regarding aesthetic learning, and how they use it during classes. I wanted to uncover <em>why </em>it is important with aesthetic learning, <em>how </em>an aesthetic way of education is treated, and finally <em>if </em>the teachers apply an aesthetic learning in their way of educating. The research has been conducted with a quantitative method. Four schools participated in the survey and everyone who partook in the questionnaire is working as teachers or as recreation instructions.</p><p>The conclusion from this essay and questionnaire are that most of the educationalists are positive to apply an aesthetic way of educating. They seem to have noticed that the pupils are doing better in school when using aesthetic learning. This effect they believe is achieved because their pupils become more active during these lessons and also remembers the thing they learn for a longer time. The literature used in this study sustains this claim and illustrates several different reasons to use aesthetic learning during classes. Almost all of the teachers and recreation instructors who answered the poll claims to be working in an aesthetic kind of way. The opportunity to learn with all parts of the body is important, to the pupil, in order to strengthen the learning process and make the knowledge taught permanent.</p>

Det här är en uppsats som behandlar ämnet estetiskt lärande. Fokus ligger på grundskolans tidigare år, då det är där en undersökning genomförts för att ta reda på hur pedagogers syn kring estetiskt lärande ser ut och hur de använder sig utav det i sin undervisning. Det jag velat ha svar på med detta arbete är varför det är viktigt med estetiskt lärande, hur ett estetiskt förhållningssätt bemöts ute på skolorna samt om pedagogerna arbetar på ett estetetiskt sätt och i så fall hur. Undersökningen skedde med hjälp av en kvantitativ metod. Fyra skolor har deltagit i undersökningen och alla de som svarat på min enkät är alla verksamma som lärare i förskoleklass till årskurs fem, eller fritidspedagoger. Det som framkommit under arbetets gång är att de flesta av mina informanter är positivt inställda till ett estetiskt arbetssätt då de kan se att ett sådant arbetssätt främjar elevers inlärning. Även litteraturen jag använt mig av i arbetet pekar åt samma, positiva håll då estetikens fördelar även där belyses ur olika synvinklar. I stort sett alla som besvarat enkäten hävdade även att de brukar arbeta på ett estetiskt sätt. Att få lära med hela kroppen är viktigt för att befästa kunskapen på ett mer långsiktigt plan.   Nyckelord: Estetik, estetiskt lärande, estetiska läroprocesser, varierat arbetssätt / This is an essay that treats the matter aesthetic learning, with focus on the early school education. The aim with this study was to find out what teachers’ opinions are regarding aesthetic learning, and how they use it during classes. I wanted to uncover why it is important with aesthetic learning, how an aesthetic way of education is treated, and finally if the teachers apply an aesthetic learning in their way of educating. The research has been conducted with a quantitative method. Four schools participated in the survey and everyone who partook in the questionnaire is working as teachers or as recreation instructions. The conclusion from this essay and questionnaire are that most of the educationalists are positive to apply an aesthetic way of educating. They seem to have noticed that the pupils are doing better in school when using aesthetic learning. This effect they believe is achieved because their pupils become more active during these lessons and also remembers the thing they learn for a longer time. The literature used in this study sustains this claim and illustrates several different reasons to use aesthetic learning during classes. Almost all of the teachers and recreation instructors who answered the poll claims to be working in an aesthetic kind of way. The opportunity to learn with all parts of the body is important, to the pupil, in order to strengthen the learning process and make the knowledge taught permanent.

Studien syftar till att undersöka rektorers föreställningar om estetik och vad de tror att estetiken betyder för elevernas lärande i grundskolan. I studien medverkar fem rektorer som är verksamma i Malmö stad. Anledning till denna undersökningsgrupp beror på att rektorer har mycket att säga till om när det gäller allt från anställning av pedagoger, till arbetssätt och satsning på estetisk och kultur i skolan. Metoden som jag har använt är kvalitativ intervju och intervjuerna genomfördes under oktober och november 2011. Teorin som jag har valt att använda i studien är teoretisk- och praktisk kunskap av Bernt Gustavsson (2002) i sin bok Vad är kunskap? Resultatet av studien visar på att rektorernas föreställningar om estetik handlar om det fysiska utseendet. Många av rektorerna är intevana att använda sig av estetik som definition och saknar kunskap om estetik som begrepp.Rektorerna ställer sig positiva till effekterna av estetiskt arbete som enligt dem själva innebär b la:bättre språk och identitetsutveckling och bättre sammanhållning. Rektorerna ger uttryck för att detfinns en hierarki mellan teoretisk- och praktisk kunskap och att det lönar sig mer med teoretiskkunskap. De bekräftar därmed teorin om praktisk och teoretisk kunskap, där praktisk kunskap haren underställd och marginaliserad roll i relation till teoretisk kunskap. De bekräftar också bilden avatt estetik är något man kan ta fram för att ge eleverna en lättsam och rolig stund. Det finns rektorer som gör anspråk på den radikala estetiken, men trots goda ansatser ger de flesta rektorer uttryck för att skolans arbetssätt är modesta.

Under 90-talet började en del kvinnliga konstnärer buntas ihop inom en kategori som kallades flickkonst eller flickrumskonst. De hade gemensamt att alla var relativt unga konstnärer och kvinnor. En av drivkrafterna till det här arbetet har varit att försöka reda ut det lite märkliga begreppet flickrumsestetik och ta reda på vilka typiska element och koder som ryms inom det. Min frågeställning är, Hur har svenska kvinnliga konstnärer använt sig av flickrumsestetik? Det är ett litet förenklat uttryck som man slänger sig med. Är allt som är rosa och gulligt flickrumsestetik? Det har sporrat mig mycket att det finns väldigt lite skrivet om flickrumsestetiken samtidigt som det är begrepp man stött på som konstskolestudent. Jag tycker det är högst relevant att reda ut det här begreppet och börja förstå dess innebörd. Dels kommer det att vara viktigt i min framtida roll som lärare där jag dagligen kommer att möta elevers olika arbeten. Därigenom kommer jag att behöva förhålla mig till deras olika stilar och uttryck, dels genom samtalet kring bilderna och verken men även genom betygssättning. Genom att reda ut den rådande normen inom denna utvalda estetik kommer jag förhoppningsvis kunna ha ett förhållningssätt som är välgrundat snarare än att bara göra antaganden. Det är ju även så att när man analyserar en rådande norm och får kunskap om den som man kan välja att bryta den. Genom att reda ut begreppet flickrumsestetik och sedan titta på ett urval av kvinnliga konstnärers verk som varit återkommande namn under ovanstående kategorisering har jag fått syn på en del saker som jag varit nyfiken på. Dels har jag tittat på hur själva estetiken inom flickrumsestetiken ser ut. Vilka är färgerna, materialen och stilen? Sedan har jag med hjälp av semiotiken analyserat tre verk och kunnat se hur flickrumsestetiken använts. Jag har resonerat kring konstnärens intentioner med sitt verk huvudsakligen genom bildanalysen men även till viss del genom att ha tittat på intervjuer, artiklar och konstnärspresentationer. Genom bildanalyserna har jag sett hur den typiska flickrumsestetiken har använts och hur den har brutits med andra stilar och koder. Verken jag har analyserat har aldrig enbart varit gulliga och naiva utan har tydligt blandats med andra element som tillsammans har skapat betydelse i verket. Det har varit visuella koder som fört tankarna till döden, förgängligheten, könsroller och sexualitet. I mitt gestaltande arbete har jag jobbat med mina kladdteckningar jag gjort i anteckningsblock under lektionerna på Konstfack. Jag har sammanställt ett urval av bilderna till en mönstrad tapet. En tapet tar upp stor fysisk plats men håller sig ändå i bakgrunden. Jag kallar mitt verk för Wallflower. / <p>BI/Konst</p>