This essay is an attempt to give indications of how pupils in the ninth grade value the arts subjects in Swedish schools. We believe that the subjects in arts education is mainly seen as “fun” subjects rather than “important” or “useful”. However, this is not an attempt to find out the pupils view in a national scale, but instead an attempt to show what pupils may think and how this may affect the art subjects value. / Syftet med detta arbete var att ta reda på tendenser om vad elever i årskurs 9 tyckte om de estetiska ämnena. För att undersöka detta genomförde vi en kvantitativ enkätundersökning där vi fick sammanlagt 159 enkätsvar från elever i årskurs 9. De synsätt vi i första hand har undersökt är huruvida eleverna anser att de estetiska ämnena är roliga, intressanta och/eller viktiga.Vår bakgrund behandlar dels tidigare forskning på området om synen på de estetiska ämnenas roll och legitimitet i skolan och dels olika begrepp inom detta område, exempelvis estetik, estetiska respektive praktiska ämnen samt semiotik. Vi kommer även kort nämna vad som står i Lpo 94 om estetik och de estetiska ämnena samt vad som står i Lgr 11 om estetik och de estetiska ämnena.De tendenser vi har sett är i huvudsak att elever i årskurs 9 i första hand ser de estetiska ämnena som roliga, i andra hand som intressanta och i tredje hand som viktiga. Över lag ser vi tendenser som pekar åt att eleverna som svarade ansåg att det är ganska viktigt med bra betyg i de estetiska ämnena men att de inte har någon större användning för vad de lärt sig i dessa ämnen.Dessa resultat diskuteras avslutningsvis mot vad som tas upp i vår bakgrund vad gäller synen på de estetiska ämnena samt vad eleverna skulle kunna lära sig inom de estetiska ämnena som de skulle kunna ha nytta av ute i samhället.

Syftet med uppsatsen är att ur ett adaptionsteoretiskt perspektiv undersöka gestaltningen av framförallt sexuellt våld i Anthony Burgess roman A Clockwork Orange (1962) och Stanley Kubricks adaption av romanen till film (1971). Genom en närstudie av hur våldet gestaltas och vad av våldet som kommuniceras mellan roman och film, är min ansats att identifiera A Clockwork Orange som estetiserad och metakritisk eller våldsförhärligande. Undersökningen visar att det vid tolkningen av A Clockwork Orange inte går att bortse från kontext och kulturell diskurs och att det sätt man talade om framförallt filmen när den hade premiär, präglade synen på den som våldsförhärligande. Undersökningen visar dock att den litterära textens tekniker och konstruerade språk skapar distans till våldsgestaltningen som gör det möjligt att omvandla den till en metaforik. Undersökningen visar vidare att det audiovisuella mediet genom ett konstnärligt formspråk förmår skapa en förståelse för våldet som en kritik mot det våld som en inte förmår distansera sig till.

I detta examensarbete har jag använt en designers formrepertoar och materialpalett och inspirerats av andra formgivares sätt uppdatera redan befintliga former. De produkter jag använt mig av är ett Parson bord och en lampfot. De material jag använd är kalkad ek, flock och rostfritt stål. Före, under och efter min formgivningsprocess har jag reflekterat över den mer övergripande frågan vad det är som gör något vackert, estetisk tilltalande. I arbetet har jag kommit fram till att det går att ta redan befintliga former och, genom designprocessen och valen man gör som designer, att göra de till sina egna.

Huvudmålet med detta arbete är att se huruvida det finns några tydliga sammanhang mellan den mängd tid en individ spenderar med att spela actionbaserade tv- och datorspel och dennes uppfattning när det gäller människors kroppsbyggnad och proportioner. I arbetet kommer proportioner som anses fördelaktiga när det gäller kropp och ansikte tas upp för att sedan testas med hjälp utav bland annat en enkätundersökning huruvida de stämmer. För enkäten kommer ett antal skulpturer skapas efter bestämda proportioner för båda ansikte och kropp och respondenterna kommer att delas in i grupper efter kön och tid ägnad framför tv- och datorspel för att se om några meningsskiljaktigheter om skulpturerna finns.

I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska få möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrämjar barns utveckling och lärande. Syftet med studien är att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de använderestetiken i verksamheten. I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju på respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren från intervjuerna inte stämde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansåg attförskollärare inte behöver någon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har äveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, där pedagogerna hadeen gemensam syn på hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns. I observationerna synliggjordes många tillfällen där barnen begränsades i sittskapande då pedagogerna handlade omedvetet. Med denna studie vill vi uppmärksammahur pedagoger genom sitt agerande kan stimulera barns utveckling och lärande.

Syftet med denna undersökning var att undersöka på vilka sätt estetiskt lärande kan inverka på dyslexiproblematik hos barn. Studien hade också till syfte att ta reda på vilka olika sätt pedagoger arbetar med barn med dyslexi och vilka olika arbetsätt inom estetiskt lärande det finns för att utveckla barn med dyslexi. Jag var intresserad av att se om estetiskt lärande påverkade barnen med dyslexi i skolan. Jag har nyttjat tidigare forskning, litteratur och intervjuer med tre pedagoger ute på fältet för att får en större uppfattning och kunskap om ämnet. Jag följde mina forskningsfrågor genom studien för att få fram ett tydligt resultat som möjligt. / The purpose of this review is to find out in which ways aesthetically learning could affect on children with dyslexia. The study had also a cause to search for the different ways for pedagogues to work with dyslexia-children and find out how they throughout aesthetically learning could foster these children. I was very interested in seeing if this method could help these dyslectic children. I have used former research, literature and even interviews with 3 pedagogues out on the schools to get wider knowledge from this particular topic.

Syftet med denna studie är att få en djupare insikt i hur klasslärare i grundskolans tidigare årskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus är inriktad på att få en djupare förståelse kring hur estetiska verktyg används inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i årskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjälp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lärare från tre olika skolor. Resultatet visade att en övervägande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta såg mångainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svårigheter i de teoretiska ämnena. Vidare förklarar resultatet att informanterna även kan se väldigt många hinder med att använda estetik i klassrummet, som bland annat tidsbrist och sin egen bristandekompetens. En slutsats är att estetisk verksamhet i klassrummet framkommer, utvecklas och möjliggörs till största del baserat på intresset. Det kan vara lärarens egna personliga intresse, verksamhetens intresse och även samhällets intresse.

Arbetets syfte är attjämföra ochsynliggöra om något sker i övergångarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som påverkar estetiska lärprocesser. Det innebär att arbetet går in på hur och vilken sorts information de olika stadierna lämnar vidare samt om detta främjar ett estetiskt lärande. Arbetets syfte är också att ta reda på hur pedagogerna i de olika stadierna förhåller sig till estetiska lärprocesser. För att få den empiriska informationen hartvå metoder använts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebär intervjuer och en webbenkät. I den kvalitativa metoden har vi besvarat frågeställningarna genom att undersöka hur sex pedagogerna ser/förhåller sig till estetiska lärprocesser samt hur övergångarna ser ut mellan stadierna. I den kvantitativa metoden har vi fått in svar från226 deltagande utav 1208 förskolepedagoger och grundskolepedagoger inomVäxjö kommun. I analysen tolkas det empiriska resultatet ur ett sociokulturellt perspektiv där vi försöker förstå hur skolan och pedagogerna tänker angående våra frågeställningar. I Intervjuerna kan vi kortfattat förklara hur pedagogerna förhåller sig till estetiska lärprocesser samt hur pedagogerna arbetar med övergångar. I enkäten får vi reda på resultatet hur pedagoger förhåller sig till estetiska lärprocesser. Med detta visar vår forskning på att det finns vissa skillnader på hur pedagoger förhåller sig till estetiska lärprocesser och att brist på information om barnen vid stadieövergångar kan påverka lärandet.

No description available.

Under 2011 genomfördes en ny gymnasiereform där bland annat betygssystem och ämnesplaner uppdaterades. Skolverket eftersträvar även en mer likvärdig bedömning mellan lärare, skolor och kommuner. Inom ämnet Fotografisk bild finns inte nationellt gemensamma prov för att hjälpa lärarna att bedöma likvärdigt utan det är upp till läraren att sätta nivån efter de kunskapskrav som finns, vilket medför en tolkning av de definitioner som finns för varje betygsnivå. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur lärare tänker kring att bedöma elevers bilder i relation till kunskapskraven inom fotografisk bild samt om förutsättningar för bedömningen förändrats med den nya ämnesplanen. Fyra intervjuer genomfördes och överlag så ansåg alla respondenter att det fortfarande, efter gymnasiereformen, är väldigt öppet för tolkning och att ändringen av kunskapskrav inte har främjat likvärdig bedömning nämnvärt. De ser även en särskild svårighet när kursen innehåller subjektiva inslag, i form av att läraren ska bedöma elevernas kreativa arbeten. Det framkommer dock av både litteratur och genom intervjuerna att lärare genom erfarenhet och fördjupade kunskaper inom ämnet kommer en bra bit på väg och att de tillsammans bör diskutera mer för att nå upp till Skolverkets mål kring likvärdig bedömning.