<p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur fem lärare i svenska och engelska verksamma i gymnasieskolan uttrycker sig om bedömning av estetiska lärprocesser. Metoden tar sin utgångspunkt inom ramen för diskursanalys. Materialet består av fem halvstrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt. Resultatet visar på att det finns en skiljelinje mellan de lärare som bedömer den estetiska dimensionen och de som inte gör det.</p>

Uppsatsen blev färdigexaminerad 2009-03-26 / Konstnärlig praktik och teoretisk uppsats

No description available.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur pedagoger uttrycker sig om bilden som ämne. Vilket utrymme får eller har bildämnet i förskola och i skolans två första årskurser? Får bildämnet någon ”egen tid” eller är ämnet endast till för de elever som hinner klart med det ordinarie skolarbetet? I forskningsdelen tas litteratur och forskning upp som anknyter till ämnet. Undersökningen som presenteras i empiridelen behandlar problemformulering, Hur ser bildämnets situation och innehåll ut, enligt informanternas utsaga? Problempreciseringen tar bland annat upp hur bildundervisningen planeras och genomförs. Hur barns bilder används i undervisningen och om det finns skillnader mellan förskola och skola. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fyra pedagoger med olika pedagogiska bakgrunder, två av pedagogerna arbetar i förskolan och två pedagoger i skolans två första årskurser. Resultatet visade att bildämnet blir åsidosatt beroende på förskolans inriktning och de tydliga målformuleringar som finns för de andra läroämnena i skolan.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring det estetiska arbetet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning. För att få svar på våra frågeställningar intervjuades tio förskollärare/lärare på fem olika förskolor. För att förstärka studiens validitet inleddes varje intervjutillfälle med en observation av miljön. Vi intresserade oss för såväl inne som utemiljön. Resultat: Pedagogerna lägger stor vikt vid det estetiska arbetet. Samtliga informanter bedriver estetisk verksamhet kontinuerligt, däremot skiljer de sig i vad de vill uppnå med aktiviteterna. Några uttryckte att de vill att barnen utvecklar sin sociala färdighet, medan andra talade om att barnen skulle få en upplevelse och genom det få använda sina sinnen. Det har även framkommit att lokaler och miljö spelar stor roll. Det finns en skillnad i hur pedagogerna väljer att tillrättalägga miljön och utnyttja lokalerna. Det har även framkommit att pedagogerna lade ner mer tid och arbete på planeringen av verksamheten än vad de gjorde med utvärderingen efter avslutad aktivitet. Detta trots att informanterna poängterade vikten av både planering och utvärdering.</p>

<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har på estetik och på vilket sätt de arbetar kring de estetiska ämnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta också förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som både blivande och verksamma lärare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att få se en helhet. En renodlad intervjustudie var därför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fältanteckningar och observationer. Tillsammans med de sju intervjuer vi genomförde, bildar våra fältstudier den totala empirin i denna etnologiskt inspirerade studie. Resultat: Vi har genom vår studie kommit fram till att Waldorfpedagoger lever som de lär. Waldorfskolan har en stark övertygelse om att de estetiska ämnena väger lika tungt som de övriga. De använder inte enbart ämnena vart och ett för sig, utan lägger stor vikt vid att integrera dem i alla andra ämnen. Allt skall göras konstnärligt. De har även genomtänkta mål med sin undervisning, förankrade i läroplanen.</p>

<p> </p><p><strong><p>Sammanfattning</p></strong><p>En lärare måste vara förberedd på att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsättningar. Elever lär också på olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att läraren måste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. När man som lärare får en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder så bör det ställas högre krav på arbetssättet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt.</p><p>Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lärandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsättningar. Mina frågeställningar är hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare år där det finns en synskadad elev? Samt vad innebär det för ett barn att ha en synskada?</p><p>I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att få en vidgad bild på ett synskadat barns behov. För att få ett så trovärdigt resultat som möjligt har jag gjort både kvalitativa intervjuer och löpande observationer i matematik, svenska och idrottsundervisning. Resultatet visar att personalen strävar efter att låta det synskadade barnet vara med så mycket som möjligt i den ordinarie undervisningen. Svenskundervisningen är svårare att anpassa i jämförelse med matematik och idrottsundervisning. De försöker att involvera flera sinnen vid lärtillfällena och har ett tätt samarbete i arbetsgruppen.</p><p>Nyckelord: Synskada, lärande, sinnen, anpassa</p></p>

Jag har i mitt examensarbete jobbat med framtagningen av en vattenflaska för en hållbar utveckling. En vattenflaska där användningsområdet är för vardagligt bruk. Arbetet har en inriktning mot estetik och hållbarutveckling. Jag har tittat på vilken miljöinverkan buteljerat vatten har, undersökt estetik som begrepp och gjort research. Detta är sedan följt av en designprocess innehållande skissprocessen, användarstudie, och designmetoder vilket leder fram till en prototyp av en produkt. Fokus för projektet har involverat formgivning, estetik, och hållbarhet. Under projektets gång reder jag ut begrepp, reflekterar, och tolkar olika källor. / Examensprojekt

Vårt examensarbete handlar om estetiska lärprocesser. Syftet var att synliggöra och beskriva hur lärarstudenter definierar och uppfattar begreppet, samt hur de vill använda det i sitt framtida yrke. Vi ville också ta reda på hur man legitimerar användandet. Studien grundas på tre kvalitativa gruppintervjuer med tolv lärarstudenter. Deras utsagor sammanställdes och bildade olika kategorier. Resultatet av vår undersökning visar att det finns ett Hettal olika sätt att se på begreppet estetiska lärprocesser. Exempel på detta kan vara att man ser det som ett medel/verktyg för att nå mål i de teoretiska ämnena, eller att man ser det som något som gör skolan mer rolig och lustfylld. Det framgick också att lärarstudenterna känner en viss osäkerhet inför hur de ska använda estetiska lärprocesser i sin undervisning. Kategorierna jämfördes också med tidigare forskning som gjorts med verksamma lärare där det framgår hur de uppfattar estetik i skolan. I jämförelsen framkom likheter och skillnader kring hur man uppfattar begreppet. En slutsats vi drog, är att det kan behövas Her begrepp för att förklara estetiska lärprocesser, så att det finns en gemensam grund när man talar om det. Vårt förslag på definition av estetiska lärprocesser blev "att lära genom konstens metoder".

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur fem lärare i svenska och engelska verksamma i gymnasieskolan uttrycker sig om bedömning av estetiska lärprocesser. Metoden tar sin utgångspunkt inom ramen för diskursanalys. Materialet består av fem halvstrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt. Resultatet visar på att det finns en skiljelinje mellan de lärare som bedömer den estetiska dimensionen och de som inte gör det.