The study aims to investigate the impact of industrialised homebuilding in the creation of the aesthetic properties of the dwelling architecture. The concepts of industrialised homebuilding and the aesthetic properties of the dwelling architecture are defined by previously developed models. In these models, industrialised homebuilding is described by eight characteristic areas. The aesthetic properties of the dwelling architecture are described by seven aesthetic qualities. The study was conducted as a qualitative study, and in-depth interviews were conducted. The company JM AB is the analysed unit that the author of this report has chosen to study. JM employees and by JMhired architects were interviewed. The report concludes that characteristic area planning and control of processes are considered to have positive impact on the aesthetic qualities if the process is designed in such a way that the creations of these are admitted. Whether the characteristic area design of standardized building systems and platform thinking has a positive or negative role in the creation of the aesthetic properties has not been able to be specified on the basis of the collected material. The characteristic area is, however, considered to have a major impact on the creation of the aesthetic properties. Characteristic area collaboration between stakeholders in the process is positive and important for the creation of the aesthetic properties. Characteristic area customer focus and emphasis on the early stages are beneficial for the creation of aesthetic properties, but disagreement exists about how best to focus on the customer. Characteristic area prefabrication of building components has a limited but positive impact on the creation of the aesthetic properties. Characteristic area integration of logistics in production and the characteristic area use of information and communication systems are not considered important to the creation of the aesthetic properties. Characteristic area active experience feedback and performance measurement has a positive impact on the aesthetic properties. Planning and control processes, design of standardized building systems, platform-thinking, customer focus and emphasis on the early stages are the characteristic areas considered to have the greatest impact on the creation of the aesthetic properties. The author recommends an in-depth study on each of these characteristic areas. The study aims to investigate the impact of industrialised homebuilding in the creation of the aesthetic properties of the dwelling architecture. The concepts of industrialised homebuilding and the aesthetic properties of the dwelling architecture are defined by previously developed models. In these models, industrialised homebuilding is described by eight characteristic areas. The aesthetic properties of the dwelling architecture are described by seven aesthetic qualities. The study was conducted as a qualitative study, and in-depth interviews were conducted. The company JM AB is the analysed unit that the author of this report has chosen to study. JM employees and by JMhired architects were interviewed. The report concludes that characteristic area planning and control of processes are considered to have positive impact on the aesthetic qualities if the process is designed in such a way that the creations of these are admitted. Whether the characteristic area design of standardized building systems and platform thinking has a positive or negative role in the creation of the aesthetic properties has not been able to be specified on the basis of the collected material. The characteristic area is, however, considered to have a major impact on the creation of the aesthetic properties. Characteristic area collaboration between stakeholders in the process is positive and important for the creation of the aesthetic properties. Characteristic area customer focus and emphasis on the early stages are beneficial for the creation of

Examensarbetet handlar om hur barn uppfattar texten i låtarna som de sjunger i förskolan.Arbetet innefattar även en undersökning av hur pedagoger i förskolan för ett samtal med barnenkring låttexter. Undersökningsmaterialet baserades på två förskolor i Skåne där vi har arbetatmed kvalitativa forskningsmetoder. Undersökningen innefattade observationer av barn i åldern 3till 5 år. Vi intervjuade en pedagog på vardera förskola. Vi har även spelat in en cd-skiva varsinnehåll behandlar vårt syfte med arbetet. Låtarna i skivan användes sedan underobservationerna.Syftet med studien var att undersöka hur barn förstår låttexterna som de sjunger i förskolan.Även hur barn uppfattar låttextens innehåll, och vad i texten de uppfattar när de hör en ny låt?Vidare ville vi utforska hur pedagoger samtalar om låttexters innehåll med barnen. Utifrån dettaformulerade vi frågeställningarna.Resultatet visade att pedagogerna ofta samtalar med barnen kring texter i musik på ettoreflekterat sätt. Samtalen handlade inte om att informera om vad texten handlar om, utan om atttill exempel bygga upp en förväntansfull stämning. Observationerna av barnen pekade på, ochsom mycket av litteraturen stödjer, att de lär sig texter i musik genom upprepning och imitation.

SammanfattningDettaarbeteämnarfokuserapåhuretttematisktarbetemedinslagavestetiskauttryck,idettafalletfrämstskrivande/sceniskproduktion,kantesigutifrånelevernaslärandeperspektiv.Varförvaletföllpådettaärheltenkeltsåattdetäridenmiljönjagarbetarutifrånmittintressemeddessauttryck.Detövergripandetematvarkönsroller,hederochutanförskap,ochdensceniskaframställningenficknamnet”Kronos–Kairos”.Detmetodiskauppläggetärenobservationsstudiegjordundersammanlagtvåveckorstidochfokuseradepåhurelevernaslärandeskiljersigfrånenmertraditionellundervisning.Samtidigtvillejagocksåsepåhurdetkanfungeraattläsaämnenparallelltutanförtemat.Iarbetetredovisashurundervisningenbedrevsisåväldeteoretiskadelarnaavtemat,såvälsomiarbetetmeddenavslutandescenföreställningen,ochhurelevernapåolikasätttogtillsigdessaundervisningsmoment.Eftersomskolansarbetsmodelländåbyggerpåelevensintressefördetestetiskauttrycketärslutsatsenändådenattnågraeleverpresteradevälitematssamtligadelar,andrakommertillsinrättidenestetiskadelen,ochförytterligarenågrafannsdetstorasvårigheteratttillgodogörasigundervisningensomhelhet,alltberoendepåolikaingångarochförutsättningar

I denna uppsats har vi studerat sju yrkesverksamma studie- och yrkesvägledares egna upplevelser av deras arbetsrum med utgångspunkt ifrån arbetsmiljö och estetiska perspektiv, samt författarnas egna förklaringar av rummens interiör. Vägledarna i denna studie arbetar inom den kommunala grundskolan och undersökningen har genomförts på tre olika kommuner i Skåne län. För att göra arbetet tydligt har vi fotograferat och observerat vägledarnas arbetsrum för att kunna göra så verkliga rekonstruktioner som möjligt och för att man som läsare lättare ska kunna följa med i texten. I studien framkommer att flertalet av vägledarna vid samtal med elever tenderar att placera sig i sin egen kontorsstol och där eleverna placerar sig på de utplacerade stolar som återfinns i rummen. Vägledarna var medvetna om antingen den nuvarande positionen eller vilket som var den mest optimala placeringen i förhållande till eleven vid vägledningssamtal. Vanligast var att vägledare och elev sitter snett eller mitt emot varandra vid samtal och där eleverna enligt vägledarna kan anpassa sin position genom att kunna välja mellan flera olika utplacerade sittplatser i rummet.En arbetsmiljöaspekt som undersöktes var ljudnivån och där vägledarna kunde uppleva rummen som antingen lyhörda eller att ljudnivån utanför inverkade störande på deras arbete eller vid samtal med elever. Belysning och tillgång till dagsljus i rummen skiljde sig mycket åt mellan skolorna där en del av de undersökta rummen saknade dagsljus helt och där andra rum möjliggjorde för både dags- och solljus. Studien visar vidare att inget av de undersökta arbetsrummen har två fönster i vinkel vilket kan möjliggöra för det speciella dagsljus som är nödvändigt för vår biologiska och fysiologiska hälsa. Samtliga vägledare i denna studie arbetade på mer än en skola vilket ofta hängde samman med möjligheten att kunna inneha eller införskaffa levandes växter i rummet och där även tillgången till dagsljus spelade roll.

SammanfattningI detta arbete har vi utgått från ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och på fritiden. Eleverna går i femte klass och är 11-12 år gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan får möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter från fritiden och hur detta i så fall synliggörs. Vi har också undersökt om de ges tillfälle att använda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar. Vår frågeställning är: Vilka möjligheter ges eleverna •att skaffa sig erfarenheter av de estetiska uttrycksformerna i skolan och på fritiden?•att koppla samman sina estetiska erfarenheter från fritiden med skolan?•att använda sig av dessa erfarenheter vid redovisningar?Vår undersökning tyder på att eleverna önskar få arbeta mer med- och använda sig mer av de estetiska ämnena och de estetiska uttryckssätten. Vidare visar den att elevernas erfarenheter av estetiska uttrycksformer inte följdes upp av skolan och att lärarna inte integrerade elevernas estetiska erfarenheter med skolarbetet. Vi menar att elevernas fritidintressen och de kunskaper de skaffar sig under fritiden måste tas till vara. Vi ska möta eleven där hon eller han just befinner sig och utgå därifrån.

Den här uppsatsen handlar om ett arbetslags förhållningssätt till begreppet estetik och hur man kan främja utveckling och lärande i verksamheten kring begreppet. Jag har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att få förståelse för hur man främjar lärande och utveckling utifrån estetiska aspekter. Genom semistrukturerade intervjuer har jag sökt svar på mina frågeställningar och sedan har jag ställt dem mot teorier kring lärande och estetik. I analysen har jag kategoriserat resultatet utifrån svaren jag fått i intervjuerna. I analysen har jag sedan teoretiserat resultatet bland annat utifrån Vygotskijs teorier kring den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att det finns en syn på estetik i det undersökta arbetslaget som har att göra med det vackra och som upplevelser genom sinnena samt som sinnlig kunskap. Det finns en syn på estetik som något man gör, då man stödjer barnen i deras skapande. Men även som ett förhållningssätt där man har intresse för formen och innehållet, som delar av samma sak. Att uppleva sin omvärld eller objekt utifrån intresse med alla sinnen på ett positivt sätt och där skälet skulle vara inget annat än att uppleva. Vidare finns en syn på estetik i verksamheten som innebär att man skapar en personlig utveckling hos barnet. Arbetslaget är i, varierande grad, aktiva i den proximala utvecklingszonen, och stödjer eller handleder barnen i deras utveckling.

Under våren 2013 har jag genomfört ett estetiskt och multimodalt projekt tillsammans med pedagoger och barn på en specialförskola för barn med flerfunktionsnedsättningar. I läroplanen för förskolan står det att alla barn skall få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska” och detta var utgångspunkten i projektet. (Lpfö 98 rev 2010, s. 7). Mitt syfte med det här arbetet är att synliggöra det projekt som genomfördes samt barns, vårdnadshavares och pedagogers uppfattningar av projektet. Jag har sökt litteratur kring hur pedagoger kan arbeta estetiskt med barn med flerfunktionsnedsättningar. Vidare har jag använt mig av kvalitativa metoder i form av intervjuer, enkäter, observationer samt fältanteckningar för att samla in empiri. Utifrån det material jag samlat in och analyserat har jag kommit fram till att informanterna ställer sig positiva till att arbeta estetiskt på det vis som barn, pedagoger och jag tillsammans gjort. Resultaten visar även att pedagogerna menar att det hade varit mer givande att arbeta med projektet under en längre tidsperiod för att verkligen kunna nå fram till barnen. Flera av informanterna talar även vikten av att låta barnen arbeta estetiskt. Det framkommer även att en film av det här slaget, som ämnar synliggöra barnens styrkor, inte nödvändigtvis väcker enbart positiva känslor. Min slutsats är att projektarbeten av det här slaget är av otrolig vikt och att de bör sträcka sig över en längre tidsperiod. Jag menar även att det är angeläget att minnas att projekt kan väcka känslor som man inte räknat med – hos såväl barn, som vårdnadshavare eller pedagog. Vidare anser jag att det är otroligt viktigt att ge barn möjlighet att uppleva och utveckla sin identitet på det här viset samt att fokus läggs på process och inte på produkt.

Syftet med denna projektredogörelse är att tillsammans med den tillhörande gestaltningen, undersöka vilken roll estetiska uttrycksmedel kan ha i skolverksamheten och hur kreativitet och skapande påverkar lärandet. Gestaltningen är en produktion i rörlig bild som beskriver grundskoleelevers estetiska läroprocess i ett projektarbete. Genom att analysera filmens innehåll vill jag utreda effekten av att arbeta med estetiska läromedel men även synliggöra kunskapens olika ansikten. Dessutom sätter jag huvudämnet KME i relation till projektarbetet för att se vad de finns för skillnader och likheter i lärandet. Både gestaltning och projektredogörelse är grundade på etnografiska metoder där jag både observerade och deltog i elever och lärares arbete av projektet under våren 2008.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på barns bildskapande samt bredda min kunskap om hur pedagoger arbetar med bildskapande i förskoleverksamheten. Syftet var även att ta reda på vad pedagogerna vill uppnå med bildarbetet och hur pedagoger organiserar miljön i skapande aktiviteter. Jag ville också få svar på hur de intervjuade pedagogerna arbetar med att utveckla barns visuella kompetens. Metoden som användes i undersökningen var den kvalitativa intervjun och totalt intervjuades sex pedagoger, varav en via mail och telefon.Resultatet visade att pedagogerna var medvetna om att bildskapande är en viktig uttrycksform för barns allsidiga utveckling och de trodde att deras förhållningssätt påverkade barnens bildskapande. Pedagogerna menade att i arbetet med bild så var det viktigt att använda olika sorters material, att koppla ihop bildskapande arbete med barnens upplevelser och att ge utrymme för upptäckande med betoning på det fria skapandet. Pedagogerna i studien sa sig ge barnen varierande utrymme för bildskapande aktiviteter beroende på barnens ålder. Min studie visar även att det är flera andra viktiga faktorer som påverkar det bildskapande arbetet i förskolan. En viktig slutsats från studien är att kunskap om barns bildskapande var stor hos de intervjuade pedagogerna och i synnerhet hos dem som arbetade på förskolor med bildinriktning.

Lundh, P. Kultur som instrument i omvårdnaden av patienter. En litteraturstudie.Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle,Utbildningsområde omvårdnad, 2006.Syftet med studien var att undersöka kulturens inverkan på olika patientgrupperoch att se hur sjuksköterskan kan använda kultur som instrument i omvårdnadenav patienter. Metoden är en litteratursökning efter vetenskapliga artiklar idatabaserna: Pubmed, Cinahl, Psychinfo och EBSCO. Artiklarna granskadesenligt Polit & Hunglers (2001) kriterier för vetenskapliga artiklar. Resultatet frånde tio artiklar som använts visar att interventioner med kultur inverkar positivt påde grupper som undersökts. Det visar också att sjuksköterskan med fördel kananvända kultur som ett instrument i omvårdnaden av patienter.Slutsats: Sjuksköterskor kan intervenera genom att införa kultur som ettkomplement till annan behandling i omvårdnaden av patienter. Mer forskningbehövs för att specificera vilka de bästa interventionerna är och för att finnaevidens för de olika kulturarternas inverkan i omvårdnaden av patienter. / Lundh, P. Culture as an instrument in caring for patients. A literature review.Degree Project, 10 credit points. Nursing Programme, Malmö University: Healthand Society, Department of Nursing, 2006.The aim of this study is to investigate the influence of culture on different groupsof patients and to see how the nurse can use culture as an instrument in caring ofpatients. The method used, is a literature review of scientific articles in thedatabases: Pubmed, Cinahl, Psychinfo and EBSCO. The articles were examinedaccording to Polit & Hunglers (2001) criteria for scientific articles. The resultsfrom the ten articles that was used show that interventions with culture have apositive effect on the groups examined. It also shows that a nurse with advantagecan use culture as a tool in caring of patients. Conclusion: Nurses can intervenewith culture as a complement to other treatment in caring of patients. Moreresearch is needed to specify what the best interventions are and to find evidencefor the effects of different kinds of culture in caring of patients.