Snart kan alla göra privata rymdresor. Då detta är en helt ny äventyrsindustri uppstår också helt nya krav på de kläder som kan användas vid träning och genomförande. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur material och dess funktion samt estetiska aspekter kan förenas i ett textilt uttryck avsett för dessa extrema förhållanden. Genom intervjuer med äventyraren och kommande resenären Renata Chlumska, Spaceport Swedens VD Karin Nilsdotter och hållbarhetsansvarig Johan Ward från H&M definierades en kravspecifikation som fick ligga till grund för uppsatsen. Kraven för de kläder som ska bäras under själva rymdresan är ej ännu definierade, varför det i slutsatsen endast redovisas kläder som kan komma att användas vid träningen inför resan. Valet av material och dess funktioner är särskilt viktiga för dessa kläder. Genom intervjuer med lärare på Textilhögskolan och via litteraturstudier fann författarna de material som var optimala för att uppfylla de aktuella kraven. Valet föll på merinoull, polyester, elastan och bambuviskos. Det estetiska uttrycket definierades med inspiration från Star Wars och Star Trek. Uppsatsen presenterar sex produkter med optimalt materialval samt inspiration för det estetiska uttrycket. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

The aim of this study is to describe and analyse the creation and the design of a new public library. In order to concretize this, the study sets out from two examples, the public libraries in Simrishamn and Landskrona. The material used to attain the purpose of the study consists partly of interviews, partly of literature on the subject. To be able to put these two libraries in their historical context, the essay also provides a short overview of the development of public library buildings in Sweden during the 20th century. Another aspect that is discussed is the actual procedure of planning a public library from scratch. This aspect is also discussed in relation to the two libraries in question. The qualitative analysis was in turn based on some of the issues accounted for in the first part of the study: What are the reasons behind the creation of a new library building? What sort of conflicts can arise during the planning? What pros and cons can be found in using an existing building or designing a new one? Does the nature of the city have any impact on the design? Many differences where found when the two buildings where compared, but there where also a lot of similarities. Even though the procedure when creating the libraries where different, the main problems that surfaced where the same. / Uppsatsnivå: D

The fashion industry in Kenya is slowly growing. The middleclass is getting bigger and theinterest for fashion among these consumers is increasing. One major problem for the growthof the industry is the extensive second hand trade, which has given several problematicaffects. The textile production has almost disappeared, the western influences are evident andthe consumer’s price sensitivity is prominent.The aim of this thesis is, by conducting a field study; to qualitative examine how to develop astrong domestic fashion brand on the Kenyan market and to give a foundation for a brandingstrategy for people involved within fashion in Kenya. Some of the major findings for thisthesis are; the excessive second hand trade and its negative affect on the domestic fashionindustry, the less developed fashion environment, the growing interest for fashion amongKenyan consumers and the low credibility the consumers have for domestic brands. / Program: Textilekonomutbildningen

BakgrundI bakgrundskapitlet redogörs för litteratur och forskning som berör kulturens betydelse för barns utveckling. Genom kulturen kan barn utveckla sin självförståelse, omvärldsuppfattning och sociala sammanhållning och skapa bättre relationer vilket leder till förbättrad inlärning och kommunikation. Även politikernas och kommunernas ansvar för barns möjligheter tillkultur presenteras.SyfteSyftet med vårt arbete är att närmare undersöka förskolans möjligheter till deltagande i kulturlivet i två utvalda stadsdelar i en kommun, samt om och hur pedagogerna inkluderar kulturen i verksamheten.MetodUndersökningen genomfördes med både kvantitativ och kvalitativ metod för en djupare inblick i kulturens roll i förskolans pedagogiska verksamhet. Enkätundersökningen besvarades av 80 pedagoger verksamma vid 13 förskolor i kommunen. Utifrån enkätresultaten valdes fyra perspektiv av barns möjligheter till kultur som följdes upp med fem intervjuer.Perspektiven är de tydligaste anledningarna till förutsättningar eller svårigheter för kulturen i den pedagogiska verksamhetenResultatResultatet visar att pedagogerna anser att det finns ett bra utbud i kommunen men att många önskar att det kunde utnyttjas i större utsträckning. Svårigheter att utnyttja utbudet beror ofta på praktiska förutsättningar som tidsbrist, för få pedagoger och för stora barngrupper. Ävenett bristande utbud för småbarn är en anledning. Pedagogernas personliga engagemang och intresse har visat sig vara avgörande för barns möjligheter till kultur. / Program: Lärarutbildningen

Vårdmiljöer som patienter möter kan upplevas välkomnande och trivsamma eller kala och sterila och ge en känsla av institution. Patienter upplever och tolkar omgivningen på olika sätt och vårdmiljöns utformning kan ha betydelse för känslan av välbefinnande. Syftet med denna studie var att granska faktorer i vårdmiljön på sjukhus som kan påverka patienters upplevelse av välbefinnande. Vi har använt oss av kvalitativa och kvantitativa artiklar som analyserats enligt Fribergs (2006) modell för forskningsöversikt. Totalt har nio artiklar använts som svarar på syftet och fokus har varit ett patientperspektiv. I artiklarnas resultat fann vi två huvudkategorier med fyra respektive fem delkategorier. De fysiska element som påverkar patientens välbefinnande är: konst, gröna växter, färg, ljus, natur och ljud. I utformningen av vårdmiljön och hur patienten upplever den framkom följade: att känna sig som hemma, sociala interaktioner, möjlighet till avskildhet, behovet av kontroll, att känna trygghet och säkerhet. Det framgår i de analyserade artiklarna att det är viktigt att kunna vila blicken på något och att ha en utsikt ut mot naturen. Gröna växter omkring sig ger en positiv känsla och att omgivningen upplevs som hemtrevlig kan främja välbefinnandet. Möjligheten att bevara och skapa sociala interaktioner var viktigt samtidigt som möjlighet till avskildhet betonades. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Autofiktion är ett omdiskuterat genrebegrepp som fått ökad aktualitet i Sverige under de senaste decennierna genom en rad verk som positionerat sig på gränsen mellan verklighet och fiktion. Med denna uppsats vill jag lyfta fram tre av dessa verk, nämligen Karl Ove Knausgårds Min kamp (2009), Stig Larssons När det känns att det håller på ta slut (2012) och Marcus Birros Släng alla kartor (2012). Syftet är att undersöka texternas litterära tekniker och romantiska idéinnehåll för att urskilja en autofiktionens estetik. Det jag kommer fram till genom mina analyser är att texterna ger uttryck för en antilitterär estetik som styr läsaren mot en självbiografisk läsning. Detta åstadkommer författarna dels genom det självbiografiska anslaget och den strikta subjektiviteten, dels genom inslag av metareflektion och självkritik från berättarjagen som uppenbarar texten som en fortlöpande arbetsprocess. Författarna kringgår litterära konventioner genom ett öppet och tentativt skrivande som inte eftersträvar det formfulländade. De förhåller sig till det låga på ett skrivtekniskt plan genom inslag av talspråklighet och genom att ge illusionen av en konstlös komposition. Även innehållsligt får det låga utrymme i form av berättarjagens bekännelser vad gäller deras destruktiva karaktärsdrag eller tveksamma moraliska handlingar. Berättarjagens destruktiva läggning och deras tendens att framhålla konsten som överordnad livet visar på det romantiska arv som går att spåra i texternas idéinnehåll. I texterna framställs berättarjagen som begåvade men motarbetade outsiders, som bara kan närma sig livet genom att skriva det.

No description available.

<p>Jag har studerat frågeställningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i så fall ut och efter vilka kriterier är denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv använt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterära näranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga områden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. Utifrån analys av tidigare forskning, och utlåningsstatistik hävdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgår i min uppsats är inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig på litterära och konstnärliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istället utgöras av vuxnas föreställning om hur barn och barndom ska vara. Det har jag gett benämningen en funktionell barnbokskanon, i betydelsen att det som fungerar för mig som vuxen, borde fungera för dig som barn. Diskursen om det kompetenta barnet, var gemensam för de nio bilderböcker jag näranalyserat, och synen på barn var övervägande att barn är tillfreds med tillvaron utan förändringar i en idyllisk lantlig miljö.</p>

<p>Vår uppsats handlar om estetiska kunskapskvaliteter inom det estetiska programmet på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att försöka definiera vilka estetiska kunskapskvaliteter betygs-kriterierna kännetecknar.</p><p>Vi redogör för delar av befintliga teorier om, diskurser kring och perspektiv på estetisk verksamhet i skolan. Där finner vi begreppen produktion och reception, vilka vi sedan använder i en närläsning av de estetiska ämnenas nationellt formulerade betygskriterier. I undersökningen kompletterar vi begreppen produktion och reception med att och hur, som motsvarar två tydliga kategorier inom de kriterier vi studerat. Vi har dels funnit att hur-kvaliteterna nästan uteslutande beskriver produktionskvaliteter, dels att kunskapskvaliteternas progression från G till MVG går från att eleven gör någonting, till hur eleven gör det. Vår slutsats är att ovanstående begrepp fungerade som ”objektiva” och ”utomkonstnärliga” kategorier att inordna de estetiska kunskapskvaliteter under. Men när det gäller att förstå innebörden av de högre/avancerade ’hurkvaliteterna’,som undervisningen strävar mot, så går det inte att förstå dem utifrån andra perspektiv än dem som konstvärlden erbjuder.</p>

<p>Idag kan man hitta hårdrocksskivor i många butiker som Åhléns och COOP Forum. Dessutom kan man beställa skivor över nätet från företag som Ginza, CDON, Amazon, samt direkt från skivbolag.</p><p>För hårdrocksband kan det vara viktigt att cd-omslagen visar att de tillhör hårdrocksgenren, för att kunna vara med och konkurrera om kundernas uppmärksamhet och köpkraft. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en hårdrocksestetik som omslagsartister bör använda för att nå hårdrockare som konsumentgrupp, och hur den estetiken i så fall ska beskrivas. Detta genomförs genom undersökningar och kartläggning enligt informationsdesignämnets principer.</p><p>Målgruppen för arbetet är de som tar fram omslag till konsumentgruppen.</p><p>Konsumentgruppen är de som köper hårdrocksskivor. Min metod bör kunna tillämpas på andra områden/målgrupper/konsumentgrupper.</p><p>Min frågeställning lyder: Finns det en hårdrocksestetik som omslagsartister måste använda för att nå hårdrockare som konsumentgrupp, och hur ska den estetiken i så fall beskrivas?</p><p>I denna uppsats ser jag på hårdrocken som en enda genre och avgränsar min undersökning till cd-omslagens framsidor. Jag har arbetat enligt en induktiv metod med mina undersökningar. Om det finns en hårdrocksestetik så bör, förutom hårdrockare, även icke-hårdrockare ha en viss kunskap om denna. Därför inkluderades även icke-hårdrockare i min undersökning. Fokus ligger dock på hårdrockarna. De kvalitativa metoderna jag använde mig av är intervjuer, studie av cd-omslag, och fokusgrupper. Den kvantitativa metoden genomförde jag i form av enkätundersökningar. Hårdrockarnas sammantagna svar i undersökningarna använde jag till en mallbeskrivning, som bör kommunicera direkt till sin avsedda konsumentgrupp. Jag använde informationsdesignämnet som teoretisk referensram.</p><p>Enligt mina undersökningar finns något som kan kallas för hårdrocksestetik. Ett cd-omslag som riktar sig till hårdrockare som konsumentgrupp ska enligt denna undersökning generellt sett ha bandlogotypen placerad centrerad i den övre horisontella tredjedelen. Skivtiteln bör vara placerad i den nedre horisontella tredjedelen och ha en centrerad, symmetrisk relation till logotypen.</p><p>Bandets logotyp ska vara lätt att tyda och genom sitt utförande visa vilken typ av musik bandet spelar. Skivtiteln bör ha en koppling till omslagsmotivet samt textinnehållet. Motivet ska helst vara en målning, alternativt en blandning av tekniker. Färgvalet bör vara kontrastrikt med betoning på mörka färger.</p><p>Händelsecentrum i omslagsmotivet bör ligga i mitten. Omslaget ska helst vara detaljerat utan att vara plottrigt. Det bör vara originellt men ändå berätta vilken hårdrocksgenre som finns på skivan. Det är viktigt att eftersträva ett bra skivomslag då ett omslag som ser ”rätt” ut gör helhetsupplevelsen bättre, stärker bandets varumärke och skapar intresse för musiken.</p>