<p>Kan man kombinera två så vitt skilda synsätt som användbarhet och grafisk form på samma webbplats? Jag undersöker möjligheten att göra detta genom att ge användaren ett positivt visuellt första intryck för att sedan låta resten av webbplatsen präglas av användbarhet. Att det första intrycket färgar övriga intryck är ett fenomen som kallas haloeffekten (Hinton, 1993). Hur skapar man då ett positivt första intryck? Jag har utgått från en definition av estetik där begreppet är uppdelat i två dimensioner, klassisk och uttryckande (Lavie och Tractinsky, 2003). Den klassiska dimensionen har mycket gemensamt med användbarhetsdesign medan den uttryckande estetiken inte har det. Den bygger istället på designerns kreativitet och förmåga att bryta mot designkonventioner (ibid.). Det är genom att utnyttja denna dimension jag vill kunna skapa det positiva första intrycket. Jag designar två webbplatser där den ena har en uttryckande estetisk förstasida men där de övriga delarna av webbplatsen är klassiskt estetiska. Den andra webbplatsen är helt designad med klassisk estetik och det enda som skiljer dem åt är alltså förstasidan. Med hjälp av dessa webbplatser genomför jag en pilotundersökning med syftet att undersöka om det finns samband mellan första intrycket och helhetsintrycket. Undersökningen jag genomför är dock alltför liten för att resultatet ska kunna generaliseras.</p><p>För att kunna genomföra undersökningen behövde jag ett sätt att mäta visuella intryck. Jag utformar även kriterier för att designa webbplatser samt för att mäta dessa visuella intryck. Kriterierna är framtagna genom litteraturstudier och jag testar dem med hjälp av pilotundersökningen. Jag presenterar i mina slutsatser en lista med 14 kriterier som kan användas för att mäta visuella intryck av webbplatser. Dessa kriterier kan även användas för att designa webbplatser.</p>

What happens when one moves about in the city? In this essay I will explore how we through our movements create our own temporal cities. I base my investigation on Michel de Certeau's theories from his book The Practice of Everyday Life vol 1. De Certeau believes that by just walking in the city – a mostly unconscious and for many trivial activity – you write it, creating different types of spaces that can be understood using linguistic terms. In my essay, I develop de Certeau's theories about ordinary activities by applying them to two less ordinary – and between themselves quite different – spatial practices:  fare evasion on public transportation (plankning) and the urban activity of parkour. I also carry out a linguistic analysis of both parkour, fare evasion and walking, using the linguist Roman Jakobson's theory on the act of speaking together with de Certeau's theory on the rhetoric of walking. In my concluding discussion, I outline a theory regarding how these different spatial practices come together in the city and form a multiplicity of ever-changing spatial stories. I also discuss what one can say that this actually means, both practically and theoretically speaking.

Kan man kombinera två så vitt skilda synsätt som användbarhet och grafisk form på samma webbplats? Jag undersöker möjligheten att göra detta genom att ge användaren ett positivt visuellt första intryck för att sedan låta resten av webbplatsen präglas av användbarhet. Att det första intrycket färgar övriga intryck är ett fenomen som kallas haloeffekten (Hinton, 1993). Hur skapar man då ett positivt första intryck? Jag har utgått från en definition av estetik där begreppet är uppdelat i två dimensioner, klassisk och uttryckande (Lavie och Tractinsky, 2003). Den klassiska dimensionen har mycket gemensamt med användbarhetsdesign medan den uttryckande estetiken inte har det. Den bygger istället på designerns kreativitet och förmåga att bryta mot designkonventioner (ibid.). Det är genom att utnyttja denna dimension jag vill kunna skapa det positiva första intrycket. Jag designar två webbplatser där den ena har en uttryckande estetisk förstasida men där de övriga delarna av webbplatsen är klassiskt estetiska. Den andra webbplatsen är helt designad med klassisk estetik och det enda som skiljer dem åt är alltså förstasidan. Med hjälp av dessa webbplatser genomför jag en pilotundersökning med syftet att undersöka om det finns samband mellan första intrycket och helhetsintrycket. Undersökningen jag genomför är dock alltför liten för att resultatet ska kunna generaliseras. För att kunna genomföra undersökningen behövde jag ett sätt att mäta visuella intryck. Jag utformar även kriterier för att designa webbplatser samt för att mäta dessa visuella intryck. Kriterierna är framtagna genom litteraturstudier och jag testar dem med hjälp av pilotundersökningen. Jag presenterar i mina slutsatser en lista med 14 kriterier som kan användas för att mäta visuella intryck av webbplatser. Dessa kriterier kan även användas för att designa webbplatser.

En studie om det engagerade lärandet i bildundervisningen sett ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. I ett samtal med bildlärare undersöks deras tolkning kring elevers engagemang och hur det kan appliceras i bildundervisningen samt dess dilemman och möjligheter. Resultatet har analyserats och tolkas utifrån en hermeneutisk ansats med teoretiska utgångspunkter i definieringen av ett engagerat lärande, svag och stark estetik, ett didaktiskt perspektiv som innefattar vad, hur och varför samt begreppen reproduktiv och kreativ lärprocess och den nationella utvärderingen i bild från 2015. Studien visar att enligt bildlärarna har de flesta eleverna ett engagemang i bildundervisningen det vill säga de tycker bild är roligt, engagerar sig i uppgifterna och vill leverera ett bra resultat. Bildundervisningen visar tendenser till svag estetik och reproduktiv lärprocess men det finns en önskan om en mer kreativ lärprocess med möjlighet till stark estetik.

Under höstterminen 2013 följde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pågick på Kulturskolan, och gick ut på att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B på Grundskolan, inför redovisningar som eleverna skulle hålla senare under terminen, inom ämnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog. Klassernas redovisningar skulle sedan jämföras.Vi följde detta ovan nämnda arbete och har genom intervjuer med elever, enkäter med pedagoger samt observationer av lektionspass, samlat in material som sedan legat till grund för en diskursanalytisk studie av begreppen estetik, lärande och kunskap. Vi ville titta på vilka diskurser som fanns inom de två olika institutionerna, samt vilken eller vilka diskurser som konstruerades i samarbetet dem emellan.I slutskedet av vårt arbete kunde vi se att pedagogerna överlag hade en mer samlad diskurs, medan eleverna lånade in diskursiva objekt från en mängd olika och ibland motsägelsefulla diskurser. Vi kunde också urskilja att diskursen i samarbetet till stor del dominerades av den rådande diskursen på Grundskolan.

Davidsson, Karin & Dornwald, Katharina. På tal om estetik. En diskursanalytisk studieav Statens Offentliga Utredningar/Speaking about aesthetics. A discourse analytic studyof two official government reports. Examensarbete på avancerad nivå, 15högskolepoäng. Malmö högskola: Lärande och Samhälle, enheten för Kultur, språk ochmedier, KME 2013.Denna uppsats ingår som en del av lärarutbildningen med KME-inriktning (kulturmedier-estetik), 210 högskolepoäng på Malmö högskola. Vi har undersökt hurbegreppet estetik används i två av statens offentliga utredningar, SOU 1999:63 ochSOU 2008:109. Dessa föregår lärarutbildningsreformerna 2001 och 2011. Genom attgranska rapporterna ville vi undersöka vilka olika diskurser som framträder i de tvåutredningarna med fokus på olika sätt att definiera, använda och beskriva begreppetestetik. Vi har genomfört en diskursanalys med utgångspunkt i Faircloughs kritiskadiskursanalys, CDA. Vi har använt oss av CDA som både teori och metod med syfte attsynliggöra hur begreppet estetik används i offentliga utredningar och vad det skullekunna ha för påverkan på vilken status estetik får i lärarutbildningar. Vi ger även enövergripande redovisning för hur begreppet estetik har används både historiskt och iskolans värld. Resultatet av vår analys visar på diskursiva skillnader i de båda SOUtexterna där vi kan se ett samband mellan utredningarna och de lärarutbildningarna som formats därefter. Vi har kommit fram till att SOU 1999:63 har möjliggjort ett radikaltanspråk på estetik på Malmö högskolas lärarutbildning, åtminstone inom vårthuvudämne KME. / Davidsson, Karin & Dornwald, Katharina. Speaking about aesthetics. A discourseanalytic study of two official government reports. Examensarbete på avancerad nivå, 15högskolepoäng. Malmö högskola: Lärande och Samhälle, enheten för Kultur, språk ochmedier, KME 2013.This paper is part of teacher training with KME (culture - media - aesthetics) as a majorconsisting of 210 credits at Malmö University. We have investigated how the concept ofaesthetics is used in two official government reports, SOU 1999:63 and SOU 2008:109.These present teacher education reforms in 2001 and 2011. By reviewing the reports,we wanted to investigate the different discourses that appear in the two documentsfocusing on different ways to define, use and describe the concept of aesthetics. Weconducted a discourse analysis based on Fairclough’s critical discourse analysis, CDA.We have used CDA as both theory and method in order to highlight how the concept ofaesthetics is used in government reports and what impact it could have on the status ofaesthetics in teachers’ education. We have also given an overview on the historical useof the term aesthetics, as well as in school contexts. The results of our analysisdemonstrate the discursive differences in the various reports and we can see aconnection between the reports formation and the outcome of the teacher’s educations.We have concluded that SOU 1999:63 has made a radical approach on aestheticpossible at least in our major KME.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och om pedagogerna använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfälle inom so-ämnena som estetik tas upp och det är inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhällsorienterade ämnena. Dessvärre är även den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem år av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten. Vi har valt att lyfta fram tre övergripande områden i vårt resultat och de är: läroplanen, estetik i klassrummet och estetiska arbetsmetoder. Dessa övergripande områden har vi sedan analyserat utifrån tidigare forskning och teori. Det sociokulturella perspektivet, att man lär sig i sociala sammanhang ligger som grund i detta arbete. Vi kan konstatera utifrån vårt resultat att pedagogerna är positivt inställda till att använda sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Pedagogerna ser mer än gärna att estetik är en del av undervisningen. Det finns dock faktorer som bidrar till att estetiken väljs bort. Dessa faktorer är: tid för planering, brist på lokaler och större utrymmen samt brist på kompetens inom de estetiska arbetsmetoderna. Vi anser att om det kan avsättas tid för planering där lärare får möjlighet att hjälpa varandra så är något som borde prioriteras. I verksamheten borde det även göras en översikt på vilka estetiska kompetenser de olika lärarna besitter. På så sätt kan pedagogerna utnyttja varandras kunskaper vilket kan bidra till att mer estetik integreras i undervisningen.

Through this study, we aim to encourage reflection on the aesthetic offerings of the learning environment, and how they can be made more visible. The purpose of this study is therefore to investigate the aesthetic opportunities offered to the children in the preschool learning environments. To address this, we conducted a qualitative interview and observation study. The interviews have been conducted with educators, regarding how they plan and organize learning environments. In addition to the interviews, we conducted observations of the learning environments and what aesthetic they offer. The results showed that preschool learning environments primarily offer aesthetic expressions through arts and craft, drama, music and storytelling. During the interviews, educators expressed the limitation of the physical spaces to design the environments. However, the results of the observations revealed that educators have utilized local conditions and created a variety of aesthetic opportunities for children´s learning in the environment. Our conclusion is that the learning environments provides children with several opportunities for aesthetic exploration, but further research is needed. Especially about children´s interactions with the environment and its multiple materials. / Studien avser att öppna upp för reflektioner kring den fysiska lärmiljöns estetiska erbjudanden, och hur det kan synliggöras. Syftet med studien är att undersöka vilka estetiska erbjudanden som förskolans lärmiljö erbjuder. En kvalitativ studie har genomförts med intervjuer och observationer. Där intervjuerna genomförts med pedagoger, om hur de planerar och organiserar lärmiljöer. Utöver intervjuerna genomförde vi observationer med avseende på hur lärmiljöerna ser ut, och vilken estetik de erbjuder. Resultatet visade att förskolans lärmiljöer främst erbjuder de estetiska uttryckssätten bild och form, drama, musik och berättande. I intervjun framkom att pedagoger uttrycker lokalerna som en begränsning vid utformande av miljöerna. Vid observationer av miljöerna visar resultatet att pedagogerna tagit vara på de lokala förutsättningarna, och skapat fler olika estetiska erbjudanden för barnen i miljön. Slutsatsen vi dragit är att lärmiljöerna erbjuder barnen flera möjligheter till estetiskt utforskande, men vidare forskning utifrån barnens perspektiv i interaktion med miljön och materialet behövs.

Målet med examensarbetet har varit att formge en produkt för en tågstation. Tre viktiga ledord har följt mig genom projektets gång; hållbarhet, användning och vardagens estetik.   Jag har med hjälp av observationer, intervjuer med tågresenärer och användarstudier kommit fram till ett produktkoncept för kontexten tågstation; möbeln Find Your Place, som består av komfortabla kuddar uppsatta på en vägg som är till för att stå och luta sig mot medan man väntar på tåget.    Samtidigt med researchen skissade jag både i 2- och i 3D under arbetsprocessens gång. Som ett stöd i min designprocess gjorde jag i ett tidigt skede en ITK (Identity Tool Kit).   Arbetet har gått ut på att utnyttja de lediga väggarna på en tågstation. Genom att montera upp kuddar på som en vägg blir den mer tillgänglig på ett dynamiskt sätt. Kuddarna är asymmetriska och påminner om soffdynor i gatstensliknande former. De fästs i väggen med skruvar. När kuddarna mångfaldigas i olika konstellationer längs väggen, uppstår grafiska mönster. Tanken är att de ska sitta i varierande höjder för att alla ska kunna använda denna vilmöbel, även rullstolsburna personer ska kunna luta sig mot väggen när de sitter i stolen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vadsom händer med dramapedagogiknär den är en tillfälligbesökare i skolangenom regeringssatsningen Skapande skola. Studien undersöker vad som händer med dramapedagogikens processinriktade arbetssätt när den ska rymmas inom en målinriktad projektverksamhet som Skapande skolavars syfte är att möjliggöra professionell konst i för-och grundskola. Med socialkonstruktionistiskansats genomförs en kritisk diskursanalys för att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen för Skapande skola projekt. Föremål för detta arbete är studier av texter producerade av regeringen samt intervjuer av dramapedagoger med erfarenhet frånSkapande skola. Resultatet bearbetas utifrån ett maktperspektiv med stöd av Faircloughs modell för kritisk diskursanalys samt diskuteras utifrån Tönniers begrepp gemeinschaft och gesellschaft.Studien visar på att Skapande skola och dramapedagogikhar lärande som gemensam nämnare. Det är i det praktiska arbetet som Skapande skola och dramapedagogik kan hamna i maktkamp eftersom det kan saknas enighet om hur lärande definieras och iscensätts.Studien identifierar reflektion, holistiskt och transformativt lärande, fördjupande processer ochmöte genom interaktionsom dramapedagogiska nyckelord för att definiera lärande. Studien visar på att dessa nyckelkomponenter ofta försvinnernär ramarnaför Skapande skola är allt för strama.