<p>Denna uppsats behandlar kulturens roll i skolan och vad som händer när det sker ett samarbete mellan skolans lärare och kulturpedagoger. Syftet är att undersöka lärarnas respektive kulturpedagogernas kunskapssyn och intentioner, i relation till deras uppdrag, när de estetiska läroprocesserna tar plats i undervisningen.</p><p> </p><p>I litteraturgenomgången redogörs det först för pedagogiska teoretikers syn på kultur och estetik. Därefter behandlas aktuell kunskapssyn kring estetiska läroprocesser, för att vidare redogöra för det professionella kulturlivets roll i förhållande till skolan och hur detta är ställt i relation till ett föränderligt kunskapsuppdrag.</p><p> </p><p>Empirin till problempreciseringen är utförd med semistrukturerade intervjuer utifrån ett subjektivt urval. Vår analys visar på att såväl lärarna som kulturpedagogerna på olika sätt förhåller sig till estetikens möjligheter i lärandet samt att de samarbetsprojekt som genomförts varit utvecklande för eleverna inom både ett kunskaps- och ett personlighetsutvecklande perspektiv samt för lärarna i ett kompetensutvecklande perspektiv.</p>

<p>The purpose of this study was to investigate teachers in pre-school and school, how they use aesthetic methods in their activity / school teaching and their experiences of this kind of work method. The study also contains the teacher’s experience of possibilities and difficulties in this kind of work method.</p><p> </p><p>The study is based on qualitative interviews with three teachers in pre-school and school. And the results of this investigation turned out to be three different ways to look at aesthetic as; <em>joyful activity</em>, <em>as a subject - to attract attention of interest</em> and a <em>pleasant working environment</em>.</p><p> </p><p>It also turned out to be how the differences can look between pre-school and school and between younger and older children when using aesthetic activities. Every teacher had different purpose of using the aesthetic methods in their activity / school teaching and that it also was shown different much and in different ways.</p><p> </p><p>In pre-school appears aesthetic activities and children’s play the most and  in pre-school are the aesthetic activities and children’s play the methods that forms the children as it brings joyful activities, curiosity and learning.</p><p> </p><p>In junior school, the younger children, are the children’s play and the aesthetic activities still important. But it doesn’t appear that much like it does in pre-school. Here does the teacher use the aesthetic activities to bring interest of school subjects.</p><p> </p><p>In middle school, the older children, seems the aesthetic activities get another importance. The aesthetic activities are being used to create a relaxing moment from the theoretical subjects and it also being used to create a joyful and pleasant environment.</p><p> </p><p>Everybody also thinks that aesthetic is something positive and that it strengthens the children’s and the students’ developments and learning’s. It also turned out to be that aesthetic helps all students who have any kind of difficulties in school or pre-school. They also think that aesthetic should be included in all pedagogy activities.</p><p> </p><p>When it concern the difficulties of using the aesthetic in school or pre-school, no pedagogy had any experience to share, except that the time of planning for more aesthetic activities seems to be a problem in pre-school.</p><p> </p><p>At school the pedagogy felt that the children became too restless, and the bigger students thought it became foolish. It also emerge that the pedagogy had a worried feeling that the children’s parents thought that aesthetic teaching should be fuzzy, that the children should do something else, more useful.</p><p> </p><p>At school for the older students the teacher gave her opinion more like an advice to us, that if you are going to use aesthetic in your school teaching, you have to think twice, so you don’t force students to participate in activities they don’t feel comfortable with.</p>

<p>This examination paper defines how educators work with esthetic, and esthetic learning in pre-school. I have done research by interviewing four pedagogues. The result shows that the pedagogues does work with esthetic and practice esthetic learning processes, but their work shift. Some pedagoues practice strong esthetic and some practice more modest esthetic. Some of the pedagogues are more aware than other of the esthetics influens of the childrens life long learning. The learning about them selves and the world they live in.</p>

<p>The National Arts Council[1] has made an evaluation on obstacles and success factors for the interaction between culture and school. In the evaluation report they concluded that teachers and cultural workers have different views on culture and knowledge which creates confusion in their interaction. Thus I became interested to investigate teachers and cultural workers views on culture, aesthetics, and the knowledge that they think the students / children / young people should get from culture and aesthetics. This work is based on qualitative interviews with four teachers and four cultural workers. I compare their views with each other and link it to different research perspectives on culture and aesthetics in school to get an understanding of the similarities and differences in their approach, and what implications it can have in the school’s learning processes. </p><p>In this work, from a didactic point of view, I found that when the teachers and cultural workers are talking about culture, the why-perspective differs. Cultural workers why perspective that is based on why they are working with culture can give the school’s learning processes an angle towards the radical aesthetics and strong aesthetics. Especially when the cultural workers talk about broaden the perspective and break the norms. Teacher’s long-term benefit approach to aesthetics uses can be complemented by the cultural worker’s more artistic perspective on how to get there. Through this artistic perspective the students may develop the ability to, among other things, evaluate, organize and structure in and through the aesthetic means of expression. </p><p>When teachers and cultural workers are talking about the knowlege students / children / young people should get from culture and aesthetics it is linked to the way we look at the human and its personality development. I believe that this approach needs to be broadened to the curriculum for the culture and aesthetic to become a part of the school’s other learning processes. Not only to teach factual knowledge, but because learning is to become aesthetic learning processes that require the student to reflect on the knowledge.</p><p>[1] In swedish: Statens kulturråd</p> / <p>Utifrån regeringens satsning Skapande skola, som bland annat syftar till att lärare ska samverka med kulturarbetare, blev jag intresserad av att undersöka lärares och kulturarbetares syn på kultur, estetik och den kunskap som de tycker att elever/barn/unga ska få av kultur och estetik. Anledningen till min nyfikenhet är att Statens kulturråd före satsningen Skapande skola undersökte hinder och framgångsfaktorer för samverkan mellan kulturliv och skola. Där kom de bland annat fram till att lärare och kulturarbetare inte har samma syn på kultur och kunskap vilket skapar oklarheter i deras samverkan. Syftet med arbetet är att genom kvalitativa intervjuer av fyra lärare och fyra kulturarbetare jämföra deras synsätt med varandra samt koppla det till olika forskningsperspektiv på kultur och estetik i skolan för att få en förståelse för vilka likheter och skillnader deras synsätt har och vad det kan få för konsekvenser för elevernas lärande.</p><p>I arbetet kommer jag fram till att när lärarna och kulturarbetarna pratar om kultur skiljer sig varförperspektivet ur en didaktisk synvinkel. Kulturarbetarnas varförperspektiv, som grundar sig på varför de arbetar med kultur, kan ge lärandet en vinkel till den radikala estetiken och den starka estetiken då de pratar om bland annat att vidga perspektiv och bryta normer. Utifrån estetiken kan lärarens långsiktiga nyttoperspektiv på estetikens användningsområden kompletteras med kulturarbetarens mera konstnärliga perspektiv på hur man kan nå dit, detta genom att eleven får utveckla sin förmåga att bland annat värdera, sortera och strukturera i och genom de estetiska uttrycksmedlen.</p><p>När lärarna och kulturarbetarna pratar om den kunskap som elever/barn/unga ska få av kultur och estetik är det kopplat till hur man ser på människan och dess personlighetsutveckling. Jag anser att detta synsätt behöver breddas till kursplanernas kunskapsmål för att kultur och estetik ska kunna bli en del i skolans övriga lärprocesser. Inte bara för att träna in faktakunskaper utan för att lärandet ska kunna bli estetiska läroprocesser som kräver att eleven reflekterar över kunskapen.</p>

No description available.

<p>Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sätt att främja socialisation och integration samt stärka självkänsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lärare samt läroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för människor. Vi har därefter tagit upp ämnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit några olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för människor med rötter i andra länder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer på några olika projekt och föreningar som arbetar med integration på olika sätt. Gemensamt för dem är att de använder sig av någon form av estetiska arbetsmetoder.</p><p>Vi har kommit fram till att estetiska arbetsmetoder kan vara ett sätt att arbeta med identitet och självkänsla, eftersom man genom att använda dem samtidigt som elev arbetar med sig själv. Genom olika projekt vi har studerat har vi också sett att estetiska arbetsmetoder kan vara en hjälp vid integrering av människor, tillsammans med andra arbetssätt. Dessutom har vi på ett mer indirekt sätt tyckt oss finna stöd för att estetiska arbetsmetoder kan främja socialisationen av människor. Vi har också i diskussionsdelen kommit med en del frågeställningar och förslag på förbättringar, både för projekt vi läst om eller på annat sätt tagit del av och vår egen studiecirkel.</p>

No description available.

Sammanfattning På uppdrag av förlaget Adastra läromedel AB har jag gjort om en övningsbok i svenska. Den är utformad med nya bilder och layout efter målgruppens (åk 5) önskemål och efterfrågningar. Dessa har tagits reda på med hjälp av utprovningar i form av fokusgrupper och intervjuer. Rapporten innehåller även två lärares syn på bilden i läromedel, och slutligen en presentation av materialet jag utformat.

The purpose of this study was to investigate teachers in pre-school and school, how they use aesthetic methods in their activity / school teaching and their experiences of this kind of work method. The study also contains the teacher’s experience of possibilities and difficulties in this kind of work method.   The study is based on qualitative interviews with three teachers in pre-school and school. And the results of this investigation turned out to be three different ways to look at aesthetic as; joyful activity, as a subject - to attract attention of interest and a pleasant working environment.   It also turned out to be how the differences can look between pre-school and school and between younger and older children when using aesthetic activities. Every teacher had different purpose of using the aesthetic methods in their activity / school teaching and that it also was shown different much and in different ways.   In pre-school appears aesthetic activities and children’s play the most and  in pre-school are the aesthetic activities and children’s play the methods that forms the children as it brings joyful activities, curiosity and learning.   In junior school, the younger children, are the children’s play and the aesthetic activities still important. But it doesn’t appear that much like it does in pre-school. Here does the teacher use the aesthetic activities to bring interest of school subjects.   In middle school, the older children, seems the aesthetic activities get another importance. The aesthetic activities are being used to create a relaxing moment from the theoretical subjects and it also being used to create a joyful and pleasant environment.   Everybody also thinks that aesthetic is something positive and that it strengthens the children’s and the students’ developments and learning’s. It also turned out to be that aesthetic helps all students who have any kind of difficulties in school or pre-school. They also think that aesthetic should be included in all pedagogy activities.   When it concern the difficulties of using the aesthetic in school or pre-school, no pedagogy had any experience to share, except that the time of planning for more aesthetic activities seems to be a problem in pre-school.   At school the pedagogy felt that the children became too restless, and the bigger students thought it became foolish. It also emerge that the pedagogy had a worried feeling that the children’s parents thought that aesthetic teaching should be fuzzy, that the children should do something else, more useful.   At school for the older students the teacher gave her opinion more like an advice to us, that if you are going to use aesthetic in your school teaching, you have to think twice, so you don’t force students to participate in activities they don’t feel comfortable with.

Denna rapport berättar om vårt arbete med att ta fram ett inredningskoncept till den nya kårpuben i Eskilstuna. Vi har med hjälp av våra kunskaper inom informationsdesign och rumslig gestaltning arbetat fram ett förslag, anpassat efter uppdragsgivarens önskemål. Våra uppdragsgivare är Kårhusstiftelsen och Mälardalens studentkår. De ville att inredningskonceptet skulle vara målgruppsanpassat med funktion, flexibilitet och nytänkande i fokus. Då kårpubens personal till största del består av ideell arbetskraft ville de även att inredningskonceptet skulle underlätta det dagliga underhållet av verksamheten. Vi har utfört observation, målgruppsanalys, behovsanalys, enkätundersökning, intervjuer samt utprovningar. Det slutliga konceptförslaget gestaltade vi med hjälp av en digital presentation. I presentationen ingick planritning, 3D visualisationer och inspirationsbilder med möbelval etc. Vi ansåg att den digitala presentationen var ett informativt sätt att få alla inblandade parter att förstå inredningskonceptet och dess fördelar.