Syftet med arbetet är att ge en bild av svenska keramikers inspirationskällor till yta och dekor under 1800-, 1900- och 2000-talet. Det som är relevant för frågeställningen är att ta reda på ursprunget till dessa källor och varför just dem har inspirerat och banat väg för dåtida, samtida och framtida keramiska uttryck i dekor och yta. Frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ litteraturstudie i kombination med två kvalitativa intervjuer med två idag verksamma keramiker i Sverige kring deras tillämpning av yta och dekor på sina föremål under 1990-talet samt 2000-talet. En begränsning har gjorts i urvalet av perioder studerade i arbetet på så sätt att början av 1800-talet har utelämnats samt även alla studier kring 1920-, 30-, och 40-talen. Resultatet visar på effekten av industrialiseringen, samt vikten av pionjärer och möjligheter att söka information. Bärande stilideal beskrivs och utmynnar i diskussion kring samhällets påverkan med betoning på vad som anses rätt och fel i tiden, samt det ständig återkommande fenomenet inom stilskapande där reform blandas eller byts ut mot reträtt. Arbetet kan användas som en del till en grund för större mer omfattande arbeten där syftet är att dra säkra slutsatser om generaliseringar, men även för arbeten som berör konsthantverk, stilideal och inspiration i övrigt.

Outside of many Swedish households today, you will find a typical green wastecontainer. This container has not changed since its introduction, despitecomplaints about foul-smelling and its impractical system. Even if the system usedtoday, still is the most optimal choice, there is a lot of newly developedalternatives out there.Its purpose is to get a broader perspective on how a waste management systemcan be developed into a working, land efficiently and aesthetically pleasing systemof humans and the environment in a small residential area.The authors treat the residential area of Jära, Ekhagen, in Jönköping, which ismanaged by JM AB as a problem area in regards to waste management.The issues raised by the authors are the different waste management systems usedin the corresponding areas of the world, how to apply technical andenvironmental as well as the waste management facilities from financial aspects.In the process, the methods used were literature reviews, case studies and aninterview. The case study was done through a modeling of waste managementsystems in the area Jära and an interview was conducted with the company Envacworking with vacuum systems. Studies have been made by different systems n theareas around the world.The results show that using directives and guidance will reduce the environmentalimpact done without replacing the traditional system. EU’s waste staircase is amethod with households to think more about the waste problem.The traditional system creates a poorer hygiene, road safety and landdevelopment. Waste containers are picked up at the households after being used.Traditional systems can also be applied in the area with a common collectionpoint that takes care of household waste. The system solves the problem of landdevelopment, but more than JM's approach on a distance of more than 50 metersinto the waste bin.Through the use of a MRF facility the waste is managed in mixed fractions andrecycling center can be removed. This system does not solve the problems ofhygiene, land development and road safety.The optical system includes a major source separation at home by using differentcolored bags, which are then sorted optically. The recycling center can beremoved, but the problem of hygiene, land development and road safety remains.The vacuum system uses the chute instead of disposable containers, which thensends the waste to a collection point via piping. The system creates good hygiene,land development and road safety within the area.The traditional system with a collection point has a lower cost than the vacuumsystem, MRF and the optical system, which means that the traditional system ofcollection point is most relevant to the field Jära.

Examensarbetets mål har varit att utforma en artefakt som ska skapa förutsättning för interaktion mellan människor i den offentliga miljön. Intervjuer, observationer och användarstudier har legat till grund för arbetet och litteratur som har stött ledorden vilka har varit användandet, hållbarhet och vardagens estetik. Designprocessen har varvats med ovanstående metoder, formarbete och egna reflektioner i ämnet. Resultatet blev en artefakt som jag har gett namnet Logui vilket betyder tala till, tala om på latin.

I grundskolans läroplaner Lpo 94 och Lgr 11 ska elever i svensk grundskola få använda dans som uttrycksmedel. Dansen har idag en undanskymd roll i skolan och är inte ett eget ämne. Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare i grundskolan som fått uppdraget att undervisa i dans ser på konstformen dans, dansens roll i skolan och vilken kompetens om dans de undervisande lärarna har.I den teoretiska delen i uppsatsen använder jag mig av tidigare forskningsmaterial inom estetiska ämnen och området dans. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer samt rapporten Kartläggning av dansen i sydost som har sammanställts av Dans i Sydost. I denna studie har jag begränsat mig till fyra skolor i Blekinge län.Resultatet visar att det finns bristande kunskap om ämnet dans i skolorna. Det görs få ansträngningar i kommunerna för att nå ut med dans i skolan. När inte kunskap om ämnet dans finns är det ofta de instrumentella målen som blir huvudsyfte för den som undervisar vilket betyder att man inte utgår från uttryckets egenvärde. Oftast får inte eleverna någon estetisk upplevelse av dansen. Resultatet visar också att när den som undervisar dans har ämneskunskapen kan eleven få en estetisk upplevelse även i de fall lektionens syfte utgick från instrumentella värden.

Anodisering är en ytbehandlingsteknik på frammarsch som ständigt bryter nya banor såväl inom industrin som hos den småskaliga utövaren. I den här uppsatsen ges en bild av hur en smyckesmed och en industri förhåller sig till ytbehandlingstekniken idag. Det är en jämförelse utifrån en historisk kontext om industrialiseringens framfart och samarbete branscherna emellan. Anodisering är en ytbehandlingsteknik som förstärker aluminiumet funktionellt och/eller estetiskt. Uppsatsen är av kvalitativ natur där material hämtats in för tolkning. Anskaffande av material har skett på ett kombinerat empiriskt och teoretiskt sätt.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur dans kan ta plats i estetiska lärprocesser igrundskolan. Vidare är syftet att undersöka hur danspedagoger/danslärare talar om dans som potential i ett sammanhang av elevers utveckling och lärande. En empirisk undersökning i kvalitativintervjuform har genomförts med tre danspedagoger, en är danslärare och en fritidspedagog. Tre av danspedagogerna och en danslärare är anställda via Kulturskolan och arbetar med dans i grundskolan. Danspedagogerna, Dansläraren och Fritidspedagogen har alla en högre utbildning inom dans. De teoretiska perspektiven jag har utgått ifrån är estetiska lärprocesser, multimodalitet, estetik och kultur. Resultatet visar på att dans finns i en varierad mängd i våra grundskolor. Att arbeta med dans ämnesintegrerat eller som eget kunskapsområde utvecklar eleverna i deras lärprocesser. Det stärker deras självförtroende, samarbete med klasskamrater, respekt mot andra, arbete med problemlösning, rumsuppfattning, utforskandet av känslor och att kunna förmedla något med kroppen. Det framkommer att dans kan utmana skolans kultur och kunskapssyn.

Motivation är en grundförutsättning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lärande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som präglas av variation och kunskap har dagens lärare en viktig roll när morgondagens samhällsmedborgare ska formas.   Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lärare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlärningsmetoders betydelse för elevers motivation i ämnet matematik. En jämförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlärningsmetoder. Intervjuer med elever och enkätundersökningar med lärare har genomförts och ligger till grund för vårt resultat. Slutsatserna som dragits efter genomförd studie är att en varierad undervisning och lärarens medvetenhet om elevers olika sätt att lära sig måste ligga till grund för motiverande undervisning i skolan.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod. Det jag söker svar på i studien är i vilken omfattning bild- och formskapande förekommer utomhus i förskolan, samt i vilka sammanhang utomhusmiljön används till bild- och formskapande. Målet var även att undersöka vilken betydelse pedagoger anser att utomhusmiljön har i barns lärande. I resultatet framkommer skillnader mellan de olika förskolorna angående bild- och formskapande i utomhusmiljö. Synsättet i de tre förskolorna var väldigt lika, men i sättet att realisera sitt synsätt på förskolan var skillnaderna betydligt klarare. Slutsatserna i studien är att förskollärare ofta har en tydlig syn på hur de vill arbeta i sin verksamhet, där utomhusmiljön ingår som en naturlig del inom alla ämnen, även de estetiska. När det kommer till realiserandet av den synen nämns hinder som bristande tid eller att barngrupperna är för stora och personalstyrkan för liten för sådana projekt, även om viljan är stor. Bristande kunskap nämns också som en betydande faktor.

Projektet Norse, som den här rapporten diskuterar, är en mod till spelet The Elder Scrolls IV: Oblivion. Temat i Norse är nordisk mytologi med inslag av vikingatid. Den här rapporten beskriver arbetets tillvägagångssätt under utvecklingen av projektet Norse. Den tar upp fördelar och nackdelar med valet att mod:a spelet The Elder Scrolls IV: Oblivion. Den tar upp de problem jag stött på under projektets gång, både med mjukvaran och skapandet av miljön, samt hur jag löst dem.Analysen av spelet kom fram till att majoriteten av speltestarna upplevde Norse natur som mysig och trevlig, samt att det var nordisk eller svensk skog spelaren rörde sig genom. De flesta fann spelmomenten under fas 1 ganska tråkiga, och naturen för enformig på de flesta ställen. Lösningen på dessa problem blev att balansera om Norse så spelaren möter fler men svagare fiender, en mer varierad miljö samt fler saker att interagera med. För att göra miljön i Norse bättre än vad den blev under fas 2 behöver vi lägga till mer interagerbart innehåll i miljön, nya modeller som föreställer varelser och föremål ur mytologin samt arkitektur av den typ som vikingarna använde. Spelet behöver också fler spännande och mystiska platser att utforska. Slutligen kan det konstateras att det var ett bra drag att utveckla Norse i två olika faser. Fas 2, den slutgiltiga versionen av Norse, bjuder nämligen spelaren på mycket högre kvalitet än vad fas 1 gör.

Den här uppsatsen behandlar frågeställningen hur gymnasieelever idag förhåller sig till hemslöjdsrörelsens tradition och syn på material i förhållande till hantverk? Syftet med undersökningen är att lyfta fram och diskutera hur dagens ungdomar förhåller sig till material i jämförelse med den tradition som vuxit fram ur det sena 1800-talets hemslöjds- och sociala reformrörelser. Genom litteraturstudier inom området lyfter undersökningen fram tankegångar om på vilket sätt hemslöjdsrörelsens estetik och därmed förhållande till material, kunnat vinna ett mer allmänt utbrett anseende. I ett designpedagogiskt projekt som tar avstamp i etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius teorier om hur hemslöjdsrörelsen värderar olika material, är arbetets avsikt att undersöka i vad mån dessa ideal än i dag präglar gymnasieelevers förhållningssätt till material. Insamlingen av empiriskt material till undersökningen har skett med etnografisk metod i samband med det designpedagogiska projektet, den praktiska undersökningen. Observationer, fältanteckningar, fotodokumentation och samtal har fungerat som hjälpmedel för studien. Undersökningsgruppen har bestått av elever i årskurs tre på gymnasiets estetiska program i en mindre mellansvensk stad. Genom ett tredimensionellt gestaltande arbete, där eleverna utifrån en given uppgift väljer och förhåller sig till ett smörgåsbord av material av traditionell och icke-traditionell, industriell karaktär, besvaras undersökningens frågeställning, praktiskt och visuellt. Resultatet av undersökningen visar på att den undersökta gruppen som en indikation för gruppen ungdomar och gymnasieelever inte värderar material utifrån de kriterier som förvaltas av hemslöjdsrörelsen. Hos den undersökta gruppen har det framkommit att material i första hand svarar för ett visuellt uttryck, en komponent i en bild snarare än som en bärare av traditionsbunden kunskap och värderingar om material. Undersökningsresultatet redovisas i en utställning där resultatet av det designpedagogiska projektet, elevernas praktiska arbeten, tillsammans med undersökningens skrivna del besvarar frågeställningen.