De nordiska länderna har en stark tradition av att satsa på vuxenutbildning och livslångt lärande. I det sammanhanget är också behovet av att synliggöra, dokumentera och erkänna kunskap och kompetens en prioriterad fråga. Utbildning Nord har anammat detta och startade år 2010 ett valideringsprojekt, ValNord, för att utveckla gemensamma metoder för värdering, validering och dokumentation av yrkeskompetens. ValNord utsåg en pilotgrupp bestående av lärare och studerande till att prova ett värderingsinstrument (blankett). Detta examensarbete syfte är att undersöker hur denna nya värderingsmetod fungerar i praktiken. Anser pilotgruppen att den nya värderingsmetoden gett bättre information än den tidigare metoden? Vad anser pilotgruppen utgör skillnaden mellan den nya värderingsmetoden jämfört med den tidigare metoden? Tycker pilotgruppen att den nya metoden ger en kvalitetshöjning jämfört med den tidigare metoden. För att nå syftet har vi använt halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som visade på att både lärare och studerande var mycket nöjd med den nya värderingsmetoden. Det framkom även att en del lärare inte använt någon strukturerad metod tidigare. Med den nya värderingsmetoden kan alla använda samma metod för att kartlägga studerandes tidigare yrkes- och utbildningskompetens samt planera framtida utbildningsbehov. Vidare visade undersökningen att det är viktigt att lyfta fram studerandes anpassningsbehov, språkkunskap och datakunskap.

Syftet med studien var att spegla den bild av Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet som framkommer i tidningar mellan 23 januari 1933 till 6 februari 1933. För att kunna göra detta grundades undersökningarna på tre frågeställningar: Hur framställs Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet i tidningarna? Går det att finna någon skillnad beroende på vilken politiska inriktningen tidningarna har? Går det att finna någon skillnad mellan länderna?                      Källorna i studien består av åtta nordiska tidningar från Norge (Aftenposten och Arbeiderbladet), Danmark (Berlingske Tidende och ØstsJællands Folkeblad), Finland (Hufvudstadsbladet) och Sverige (Gefle Dagblad, Arbetarbladet och Norrlandposten). Bilden av Hitler har varierat genom tiderna och hans namn har förknippats med ord som bland annat diktator, ledare, beskyddare, människa och monster. Men genom att det fanns väldigt lite skrivet om Hitler under hans levnad blir tidningar ett sätt att närma sig vad hans samtida samhälle ansåg om honom. Studien är en komparativ och kvalitativ, där vikten inte ligger i att göra en så korrekt beskrivning utav specifika händelser som möjligt, utan istället att jämföra den bild som framkommer i tidningarnas nyhetsmaterial och ledare.                       Den teoretiska grunden som undersökningen byggs på är attributionsteorin. Denna teori innebär att tolkandet av situationer görs genom att tillskriva någon (aktören) någonting alltifrån en egenskap till ett motiv eller att finna orsaker i aktörens omgivning, om de är dispositionella (interna) eller situationella (externa). Den tidigare forskningen utgörs av Stig Hadenius och Stefan Höjelids studier. Där påvisas det att det både fanns ett tydligt landsperspektiv såväl som ett partipolitisktperspektiv.                       I studien fanns inget konkret landsperspektiv i likhet med Höjelids studie där tidningarna visade upp ett gemensamt tolkningsmönster då exempelvis tidningarna från Sverige visade upp stor variation i sitt förhållningssätt till Hitler och det nationalsocialistiska arbetarpartiet. Däremot i likhet med Hadenius studie visade tidningarna en partipolitisk aspekt. Men den partipolitiska aspekten var inte oproblematisk då det gick att finna i likhet med Hadenius studie en splittring mellan nyhetsmaterialet och ledarsidorna. I denna studie visade Gefle Dagblad denna typ av splitring, där ledaren var väldigt negativ till Hitlers agerande i Tyskland i förbjudandet av bland annat Vorwärts medan nyhetsmaterialet visade en annan sida.                        I det empiriska materialet speglades både en positiv och negativ bild av Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet. Dock så framkommer dessa ställningstaganden tydligare senare i studien. I det negativa nyhetsmaterialet och ledare beskrevs Hitler som en diktator och ansågs vara oparlamentarisk. Skulden som lades på Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet för de händelser som ägde rum i Tyskland under den studerade perioden förklarades genom dispositionella faktorer. Däribland fanns tidningar som Arbetarbladet och Arbeiderbladet som tydligt speglade denna negativa vinkling. I de tidningar vars nyhetsmaterial och ledare som beskrev Hitler positivt fanns Berlingske Tidende och Aftenposten. Här lades istället skulden på kommunisterna och socialisterna och tidningarna blandar dispositionella och situationellt tolkningar. De övriga tidningarna (ØstsJællands Folkeblad, Hufvudstadsbladet, Norrlandsposten och Gefle Dagblad) hade blandade åsikter om Hitler. Där framkom det att den partipolitiska anknytningen var den mest sammanhängande och övergripande, i enlighet med Hadenius studie.                       Många tidningar visade under perioden en kontinuitet i deras bild av Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet. De som visade sig vara avvikande i studien gällande detta var ØstsJællands Folkeblad och Hufvudstadsbladet som ändrade sina åsikter efter maktövertagandet. Anledningen till detta kan ligga i det geografiska läget som kan skapa andra konflikter men också i den form Hitler kom till makten, denna parlamentariska form som sammanföll med deras egna politiska system var respektingivande.                          Hur än tidningen speglade Hitler går det att finna att mycket av den plats som fanns i tidningen ägnades åt honom. I detta skeende som studien porträtterar var det svårt att skilja Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet åt.  Hitler namn uppfattades som en synonym till det nationalsocialistiska paritet och den ideologi de representerade.

Denna uppsats berör den kommande nordiska slutkundsmarknaden för elektricitet med utgångspunkt i de större svenska elhandelsbolagen. Syftet är att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom denna marknad, hur de svenska elhandelsbolagen förbereder sig samt hur en nordisk slutkundsmarknad kan påverka deras internationaliseringsprocess. En kvalitativ studie i form av intervjuer genomförs där fyra större svenska elhandelsbolag ingår: Vattenfall, Fortum, E.ON och Mälarenergi. Dessa undersöks mot bakgrund av teori kopplad till internationalisering. Den teoretiska modell som används innefattar skäl till internationalisering, val av etableringsform samt själva internationaliseringsprocessen i sig. Studien visar att de övergripande drivkrafterna bakom en nordisk slutkundsmarknad kan ses ur två perspektiv: myndighetens (Energimarknadsinspektionens) samt elhandelsbolagens. Ur myndighetsperspektivet är drivkrafterna ökad kundnytta, samhällsekonomisk vinning, större produktutbud samt bättre nordiskt förhandlingsläge på EU-nivå. Ur elhandelsbolagens perspektiv nämns även här ökat kundfokus men framförallt skalfördelar till följd av en större marknad. Elhandelsbolagens förberedelsearbete kan huvudsakligen delas upp i två områden. Det första är kunskapsinsamling vad gäller övriga nordiska marknader och hur utvecklingen mot en nordisk slutkundsmarknad fortgår, vilket påverkar internationaliseringsprocessen. Det andra är att successivt försöka anpassa sina IT-system och processer mot ökad nordisk samordning. Internationaliseringsprocessen hos de elhandelsbolag som ingår i studien påverkas av den kunskapsinsamling som nu sker samt deras marknadsengagemang i övriga nordiska länder. En fullständigt harmoniserad nordisk slutkundsmarknad kan komma att påverka elhandelsbolagen på så sätt att deras IT-system kan samordnas i de olika nordiska länderna. Själva internationaliseringsprocessen påverkas och förenklas eftersom en harmoniserad marknad ökar förutsättningarna att verka i flera länder. Bolagens internationalisering kan ske genom flera olika typer av etableringsformer, men där historien visar att förvärv i många lägen ansetts lämpligt. Diskussion förs kring huruvida IP-modellen kan beskriva elhandelsbolagens internationaliseringsprocesser.

No description available.

No description available.

Denna studie har undersökt mellanstadielärares attityder till grannspråksundervisning med ett syfte att belysa den roll som skolan har för att bevara det nordiska språkutrymmet. Genom inspiration från Nordiska rådets strävan om att bevara en nordisk språktradition gjordes en kvantitativ undersökning där 37 lärare sa sitt om grannspråk i svenskundervisningen. Bland dessa mellanstadielärare rådde delade meningar men de flesta ger positiva svar och anser att grannspråk är viktigt, medan några tycker det motsatta, och att momentet är oviktigt, ointressant och att det inte behövs. Den slutsats som studien kan dra är att grannspråksundervisning generellt är ett viktigt, kreativt, lätt och intressant moment med många fördelar, dock finns praktiska och kunskapsmässiga hinder, vilket gör att undervisningen om grannspråk prioriteras bort då andra moment i svenskämnet kräver mer fokus. Vidare kan slutsatser dras av att samtliga lärare i studien undervisar om grannspråk trots att inte alla ser ett positivt syfte med det. / <p>Godkännande datum: 2022-01-16</p>

Projektet Norse, som den här rapporten diskuterar, är en mod till spelet The Elder Scrolls IV: Oblivion. Temat i Norse är nordisk mytologi med inslag av vikingatid. Den här rapporten beskriver arbetets tillvägagångssätt under utvecklingen av projektet Norse. Den tar upp fördelar och nackdelar med valet att mod:a spelet The Elder Scrolls IV: Oblivion. Den tar upp de problem jag stött på under projektets gång, både med mjukvaran och skapandet av miljön, samt hur jag löst dem.Analysen av spelet kom fram till att majoriteten av speltestarna upplevde Norse natur som mysig och trevlig, samt att det var nordisk eller svensk skog spelaren rörde sig genom. De flesta fann spelmomenten under fas 1 ganska tråkiga, och naturen för enformig på de flesta ställen. Lösningen på dessa problem blev att balansera om Norse så spelaren möter fler men svagare fiender, en mer varierad miljö samt fler saker att interagera med. För att göra miljön i Norse bättre än vad den blev under fas 2 behöver vi lägga till mer interagerbart innehåll i miljön, nya modeller som föreställer varelser och föremål ur mytologin samt arkitektur av den typ som vikingarna använde. Spelet behöver också fler spännande och mystiska platser att utforska. Slutligen kan det konstateras att det var ett bra drag att utveckla Norse i två olika faser. Fas 2, den slutgiltiga versionen av Norse, bjuder nämligen spelaren på mycket högre kvalitet än vad fas 1 gör.

Denna uppsats gör framför allt en textanalys av Rökstenen baserad på en modern historiesyn av den sena järnålderns förhållanden i Skandinavien. Med en sådan kontexuell bakgrund kan ett sameuropeiskt, senantikt idégods användas i en komparativ analys. Utgångspunkten är att Rökstenen manifisterar ett kosmologiskt budskap och att denna kosmologi är en variant av den under perioden alenarådande platonska harmoniska kosmologin. Även futharken analyseras från samma utgångspunkt.

<p>Projektet <em>Norse</em>, som den här rapporten diskuterar, är en mod till spelet <em>The Elder Scrolls IV: Oblivion</em>. Temat i <em>Norse</em> är nordisk mytologi med inslag av vikingatid. Den här rapporten beskriver arbetets tillvägagångssätt under utvecklingen av projektet <em>Norse</em>. Den tar upp fördelar och nackdelar med valet att mod:a spelet <em>The Elder Scrolls IV: Oblivion</em>. Den tar upp de problem jag stött på under projektets gång, både med mjukvaran och skapandet av miljön, samt hur jag löst dem.Analysen av spelet kom fram till att majoriteten av speltestarna upplevde <em>Norse</em> natur som mysig och trevlig, samt att det var nordisk eller svensk skog spelaren rörde sig genom. De flesta fann spelmomenten under fas 1 ganska tråkiga, och naturen för enformig på de flesta ställen. Lösningen på dessa problem blev att balansera om <em>Norse</em> så spelaren möter fler men svagare fiender, en mer varierad miljö samt fler saker att interagera med. För att göra miljön i <em>Norse</em> bättre än vad den blev under fas 2 behöver vi lägga till mer interagerbart innehåll i miljön, nya modeller som föreställer varelser och föremål ur mytologin samt arkitektur av den typ som vikingarna använde. Spelet behöver också fler spännande och mystiska platser att utforska. Slutligen kan det konstateras att det var ett bra drag att utveckla <em>Norse</em> i två olika faser. Fas 2, den slutgiltiga versionen av <em>Norse</em>, bjuder nämligen spelaren på mycket högre kvalitet än vad fas 1 gör.</p>

<p>Denna uppsats gör framför allt en textanalys av Rökstenen baserad på en modern historiesyn av den sena järnålderns förhållanden i Skandinavien. Med en sådan kontexuell bakgrund kan ett sameuropeiskt, senantikt idégods användas i en komparativ analys. Utgångspunkten är att Rökstenen manifisterar ett kosmologiskt budskap och att denna kosmologi är en variant av den under perioden alenarådande platonska harmoniska kosmologin. Även futharken analyseras från samma utgångspunkt.</p>