Etter jamstillingsvedtaket av 1885 er dei to norske skriftspråka nynorsk og bokmål sidestilte i offentleg bruk. Formelt sett har målformene like vilkår, men reelt sett står bokmål sterkare og er meir utbreitt enn nynorsk. Skulen er ein viktig forvaltar av det norske språk, og det er her elevane får systematisk språkopplæring. I august 2013 tok ei revidert utgåve av Kunnskapsløftet til å gjelde, og gjennom revisjonsprosessen fekk sidemålsopplæringa mykje omtale. Den rådande språkpolitikken i Noreg har som eit overordna mål å styrkje det norske språket og gjere det til eit samfunnsberande språk. I tillegg er det eit underforstått prinsipp at spesielt nynorsken skal fremjast. Det språklege mangfaldet vert sett på som ein nasjonal ressurs, og opplæringa skal forvalte og utvikle verdien av å ha to sidestilte målformer. Læreplanane i norskfaget kan seiast å vere uttrykk for språkpolitikken, og innhaldet i planane speglar kva som er dei språkpolitiske måla. Gjennom ein analyse av læreplanar frå 1974–2013, undersøkjer eg korleis toskriftsituasjonen kjem fram i læreplanane. Eg ser på intensjonane bak den formelle jamstillinga og på føresetnadane for å realisere denne. Målet er å finne ut korleis læreplanane som tekstar legg opp til ei meir reell jamstilling av målformene i norskfaget. Gjennom fire aspekt syner analysen at det har vore ei utvikling i korleis læreplanane organiserer innhaldet i norskfaget og korleis toskriftspråkssituasjonen vert omtala og teken omsyn til. Dei siste planane kan i større grad seiast å styrkje jamstillinga av bokmål og nynorsk gjennom målformuleringar, organisering, legitimering av toskriftspråkssituasjonen og omgrepsbruk. At utviklinga har gått den vegen samsvarar med det som er den rådande språkpolitikken. Analysen viser at utviklinga har gått i retning av å få eit meir heilskapleg norskfag som i større grad enn tidlegare fremjar toskriftspråkssituasjonen som ein del av heile norskopplæringa. Dette er i tråd med det som vert lagt fram som måla for språkpolitikken. Likevel er ikkje debatten om sidemålsopplæringa avslutta heilt. Det vert hevda at vi i Noreg har eit problematisk syn på toskriftspråkssituasjonen, og debatten om sidemålsopplæringa under revisjonen av Kunnskapsløftet syner at dette er ein viktig del av norskfaget. Læreplanane legg føringar for språkopplæringa, og utforminga av planane er difor viktig. Læreplanen i norsk har såleis innverknad på jamstillinga av bokmål og nynorsk ved at det legg føringar for korleis det skal takast omsyn til toskriftspråkssituasjonen i opplæringa.

No description available.

No description available.

Around the turn of the century 1800-1900, “youth” became an important concept in politics and society at large. Across Europe political parties and other groups founded their own youth organizations. This also occurred in Sweden. This study examines the fascist and national socialist youth movement Nordisk Ungdom (Nordic Youth), active 1933 until the early 1950s. Nordic Youth was part of the fascist party NSAP/SSS, also known as Lindholmsrörelsen (the Lindholm Movement). This study deals with Nordic Youth’s upbringing of the ‘New Youth’, an ideal youth sharing many similarities with the fascistic theory of the “New Man”. In their eyes, the Swedish youth were destined to become the protectors and defenders of both the nation and the future. The study also takes a closer look on Nordic Youth’s view on gender and the different ways boys and girls were to be raised according to their ideology. Furthermore, this study explores the role of youth in the ideological struggle Nordic Youth advocated for. This ideological struggle was intended to result in a new nation reborn from the ashes of the previous society.

No description available.

Som ett led i en naturlig utveckling har de nordiska länderna tillsammans beslutat sig för att minska barriärerna och harmonisera processer mellan länderna och på så sätt möjliggöra för en gemensam nordisk elmarknad. År 2008 påbörjades arbete med harmoniseringen, vilken syftar till att möjliggöra för kunden att handla sin el från samtliga nordiska länder. Tillförlitliga elleveranser och effektiva och konkurrensmässiga elpriser ska förändra konkurrensbilden och elmarknaden ska anta ett mer marknadsanpassat utseende.    Syftet med den här rapporten är att studera hur ett elföretag kommer att påverkas av utvecklingen mot en gemensam nordisk slutkundsmarknad. I ett första steg presenteras nuläget på den svenska elmarknaden, vartefter ett scenario har tagits fram, baserat på förväntade förändringar på elmarknaden. Scenariot syftar till att ge en överskådlig bild av elmarknaden år 2020, men har sin tyngdpunkt i arbetet med en gemensam nordisk slutkundsmarknad. Rapporten avslutas med allmänna rekommendationer om hur ett nät- och elhandelsföretag bör agera för att fortsätta att vara framgångsrika på elmarknaden.  En framtida gemensam nordisk slutkundsmarknad kommer att bestå av 15 miljoner elanvändare och en helt ny konkurrenssituation kommer att växa fram. Nya aktörer, uppköp och klusterbildning kommer att prägla den marknad som ett elföretag ska verka på, på en framtida gemensam nordisk slutkundsmarknad.  Intervjuer, workshops och enkäter visar att harmonisering kommer att leda till ökade kostnaderna för elföretagen. Detta då de exempelvis måste implementera nya IT-system som är kompatibla med övriga system i Norden, samt att företagen måste kunna hantera så väl språkskillnader som kulturella skillnader. Mindre elföretag kommer att få det svårt ekonomisk i ett initialt skede och bör därför fundera över olika strategiska vägval på den nordiska slutkundsmarknaden. Dessa företag rekommenderas generellt att satsa på stark regional anknytning, medan de mellan - och större företagen bör fundera på internationell närvaro. / In 2008, the harmonisation of the Nordic electricity markets was initiated as a measure to reduce the barriers between the countries and to harmonise the utilities’ internal processes. Thereby, the overall goal of creating a common Nordic electricity market will be fulfilled. In this market, customers will be able to purchase electricity from a retailer based in any of the participating markets, creating a reliable supply and a highly competitive and efficient market character.   By analysing the as-is situation of the Swedish electricity market and creating a scenario of the common Nordic electricity market in 2020, the report aims at assessing the impact on a utility from the change of market situation. The scenario focuses on changes derived from the harmonisation but also includes macro trends. In the report, general recommendations are presented on how DSOs and retailers can manage the transformation prosperously and profitably.   The future Nordic electricity market will consist of 15 million end users and a competitive landscape, new to every utility in the energy sector, will emerge. The new market will be characterised by new players, frequent mergers and acquisitions and cluster strategies.   By conducting interviews and workshops, and by carrying out surveys, it could be concluded that the harmonisation inevitably will result in increased costs for the utilities. Investments in new IT-systems compatible with systems in the other Nordic countries will be prerequisites for participating in the new market, as well as language training for customer service. In addition the utilities will face challenges in operating in countries with different cultures. Especially small sized utilities will be hit economically in the short term, being forced to take on the significant investments. The way forward for a small utility is thus strategic reviews, preferably with the result of focusing on regional presence. Medium and large sized utilities should on the contrary investigate and focus on the direction of internationalisation.

An extensive technological shift is currently taking place to mitigate climate changeand this trend is particularly noticeable in the transport sector. This is interestingfrom an acoustical perspective, since it changes the noise environment in society.For example, a study in Gothenburg has shown that a complete electrification ofthe road traffic would reduce the noise levels by between 2 and 5 dB(A). In Sweden,noise emissions are calculated with a calculation model from 1996, called the Nordiskberäkningsmodell (Nordiska). Given the age of the model it is reasonable to investigate whether Sweden should change completely to the EU-common calculationmodel Common NOise aSSessment methOdS (CNOSSOS), since it is mandatory touse for national noise mapping. This master thesis has performed a computation analysis to compare and discussdifferences between CNOSSOS and Nordiska, to contribute to answering the question whether Sweden should change to CNOSSOS (or perhaps another model). Theresults show that CNOSSOS overall computes higher noise levels than Nordiska andthat the differences between them increase linearly with distance. Farthest from thenoise source the differences are up to 5 dB(A) for the road case and 9 dB(A) forthe railway case. In other words, the differences are larger for the railway trafficmodels than they are for the road traffic models, which is thought to be a result ofthe complexity of the CNOSSOS railway model. Another interesting phenomenonis that the differences behind buildings between the models are different for roadand railway traffic, which can be explained by the fact that the screening effects inNordiska’s road and railway models are different. My conclusion is that CNOSSOS is unsuitable for domestic calculations of noiseemissions. The model does not align with Swedish legislation and there is uncertaintydue to the fact that the differences between the CNOSSOS and Nordiska road andrailway models are different in size. Moreover, CNOSSOS railway model requires alot of computational power, which can delay and increase the costs of noise mappingor reduce the accuracy of the results. However, additional work is needed in whicheach calculation model is compared with measurements in situ to see which modelbest describes reality. If the conclusion thereafter is that CNOSSOS still is not asuitable option, it could be examined whether it is possible to create an updatedversion of Nord2000 (another Nordic calculation model used e.g. in Denmark) toobtain a calculation model that is more suitable for future traffic conditions. / För att minska effekterna av de pågående klimatförändringarna pågår idag ett omfattande teknikskifte för bland annat väg- och spårburen trafik. Detta skifte är intressant ur ett akustiskt perspektiv eftersom det förändrar bullermiljön i samhället.Till exempel har en studie i Göteborg visat att en full elektrifiering av vägtrafiken hade reducerat bullernivåerna med mellan 2 och 5 dB(A). Bullret beräknasmed en beräkningsmodell och i Sverige används idag Nordisk beräkningsmodell från1996 (Nordiska). Givet att modellen är gammal finns det god anledning att utredaom Sverige borde byta helt till den EU-gemensamma beräkningsmodellen CommonNOise aSSessment methOdS (CNOSSOS), som dessutom är obligatorisk vid dennationella bullerkartläggningen. Detta examensarbete har gått ut på att utföra en beräkningsanalys i syfte att jämföra och diskutera skillnader mellan CNOSSOS och Nordiska, vilket är ett steg i attbesvara frågan om Sverige borde byta till CNOSSOS (eller kanske någon annan beräkningsmodell). Resultaten visar att CNOSSOS överlag beräknar högre ljudnivåerän Nordiska och att skillnaderna dem emellan ökar linjärt med avståndet. Längstbort från bullerkällan uppgår skillnaderna som mest till 5 dB(A) för vägfallet och9 dB(A) för spårfallet. Skillnaderna är alltså större för spårmodellen än de för vägmodellen och det tros bero på komplexiteten i CNOSSOS spårmodell. Ett annatintressant fenomen är att skillnaderna bakom byggnader är olika stora för väg- ochspårtrafik, vilket förklaras med att skärmeffekten i Nordiskas väg- och spårmodellär olika. Min slutsats är att CNOSSOS inte är lämplig för inhemska beräkningar. Modellenkrockar med svensk lagstiftning samtidigt som det föreligger en osäkerhet i att skillnaderna mellan väg- och spårmodellerna är olika stora. Därutöver kräver CNOSSOSspårmodell mycket datorkraft, vilket kan fördyra och fördröja bullerutredningar ellerminska noggrannheten i beräkningsresultat. För att säkert besvara frågan anser jagdock att man behöver utföra ytterligare arbete där respektive beräkningsmodell jämförs med mätningar in situ för att se vilken modell som stämmer bäst överens medverkligheten. Kommer man därefter fram till att CNOSSOS inte är ett alternativbör man utreda om det är möjligt att skapa en uppdaterad version av Nord2000 (enannan nordisk beräkningsmodell som används bland annat i Danmark) i syfte att fåen beräkningsmodell som är bättre anpassad för framtida trafikförhållanden.

In this paper the author has read and compared The Poetical Edda, and Margaret Clunies-Ross' book, Prolonged echoes: Old norse myth in medieval northern society(1998). The aim of this paper is to offer alternative interpretations to the ones Clunies-Ross has made by drawing on The Poetical Edda and other sources. Margaret Clunies-Ross' interpretations left much unaccounted for by giving one-sided analyses of love, marriage, status and family relations. She simply focused on the female as the one who gets undermined in all of these categories. Modin finds that this is a very narrow perspective of the gender dynamics in Norse mythology, especially after reading The Poetical Edda. She is not alone in her opinion. There is much evidence that contradicts Clunies-Ross' theories which the author of this paper aims to clarify by offering new perspectives on these texts. She also gives the reader examples of parts in Norse mythology that are not only interpreted differently from Clunies-Ross, but also several other authors, such as Catharina Ingelman-Sundberg, Peter Andreas Munch, John Lindow et cetera.

<p>Nordic Summer Evening is a theoretical painting, today an important icon of Nordic art from the turn of the century. The purpose of this essay is to analyse the painting, and to investigate and identify its declaration of program, and in a wider context, the emergence of a program of the nationalistic art at the turn of the last century. The essay also investigates how the painting has become more popular throughout the century, and why Americans tend to see the painting as an exposé over a quarrel, filled with sexual tension, while Swedes tend to make a point out of the harmony and stillness of the painting.</p>

I den här uppsatsen presenteras en fältundersökning av danskars praktiska förståelse av svenska samt deras språkstrategier i en spontan interskandinavisk kommunikationssituation. Undersökningen är en reproduktion av en tidigare studie av Börestam (1984) där isländska ungdomars praktiska förståelse av danska, norska och svenska samt deras språkstrategier i spontana samtal med skandinaver stod i fokus. Frågan ”Ursäkta, men skulle du kunna säga var stationen ligger?” ställdes till 60 personer i Köpenhamn i slutet av mars 2019. Syftet var att samla svar från både unga och äldre informanter för att kunna dra slutsatser om eventuella generationsskillnader och om eventuell förändring i skenbar tid. Resultaten visade att den yngre gruppen lyckades något bättre med kommunikationen överlag än den äldre tack vare dess kunskaper i engelska. Deras förståelse av svenska var dock avsevärt sämre än den äldre gruppens, och ungdomarna föredrog att svara på engelska medan de äldre informanterna i första hand svarade på skandinaviska.