Syftet med studien är att undersöka hur några lärare ser på estetikens betydelse för barnen i övergången mellan förskola och förskoleklass. För att få svar på syftet skapades tre frågeställningar: Hur tänker lärarna kring estetik i sitt arbete med barnen? Hur ser lärarna på sitt arbete med barnen i övergången mellan förskola och förskoleklass? Vad anser lärarna är angeläget med att använda estetik i övergången mellan förskola och förskoleklass? Utifrån frågeställningarna formulerades  sju öppna intervjufrågor (se intervjuguide, bilaga B). Dessa intervjufrågor ställdes till fyra verksamma lärare i både förskola och förskoleklass. Undersökningsinstrumentet som användes var semistrukturerade personliga intervjuer.  Ett av resultaten i denna studie visar hur estetik omedvetet eller medvetet används i övergången mellan förskola och förskoleklass för att göra övergången så mjuk som möjligt och för att barnen ska känna sig hemma och trygga i den nya miljön. Ett annat resultat visar hur estetik kan öka barnens självkänsla och självförtroende och hur tidsbrist är en stor utmaning för lärarna med arbetet med estetik i övergång.

Som blivande bild- och designlärare berör man lärande som är förknippat med estetiskapraktiker, både genom skapande och genom möten med estetiska uttryck. I denna studieundersöker jag mitt möte och mina upplevelser med caféer och konditoriers interiöra uttryckoch jag frågar mig, vilka är mina upplevelser? Inom fenomenologiska ramar beskriver jagdessa genom subjektiva berättelser. De utgör den största delen av min empiri, vid sidan avfotografier tagna vid besöken samt ett par korta intervjuer.Vidare görs en jämförelse mellan Stockholm och Paris och jag tittar då också på bakverkensexponering i rummet. Finns det synbara skillnader mellan städerna? Nyfikenheten kring Parisgrundar sig i mina tidigare föreställningar om stadens caféliv som jag antar grundar sig på attFrankrike så ihärdigt finns medierat i litteratur och film så fort det handlar om bakverk, caféeroch konditorier. En analys genomförs och med ett estetiskt förhållningssätt tittar jag på detrumsliga uttrycken i Caféerna/konditorierna och som bidrar till upplevelserna. Jag frågar migockså i vilken relation dessa upplevelser ställs till mitt eget gestaltningsarbete?Med mina erfarenheter går jag in i en egen skapandeprocess där jag i keramik och metallbearbetar tankar och frågor som väckts. Arbetet ger i sin tur nya undersökningsområden ochstudien utvecklas i samspelet mellan de båda kunskapsformerna. Mitt gestaltningsarbeteresulterar i ett flertal objekt som har sin utgångspunkt i de traditionella bruksföremålen förbakverks exponering och användning. Till skillnad från det normativa utbjudande konceptethar jag istället tagit fasta på det gömda och hotfulla. Mitt praktiska och konstnärliga resultatvisas på Konstfacks vårutställning. I utställningen provar jag med olika grepp att förmedlaoch förstärka upplevelsen av bakverkens nya positionering.Färg, ljus och andra uppmärksammade formgestalter förmedlar stämningar och verkar förvåra föreställningar som upplevelsen ger. Jag har tolkat caféerna och konditorierna till platserför verklighetsflykt med historiska preferencer och till platser där ens intresse eller stiluppmärksammas och förstärker bilden av individen, så som denne vill bli eller verka som.Resultat från studien visar att bakverken oftast ligger i rader bakom glas och användandet avfat, korgar, lådor och andra exponerings- och serveringsföremål hade inte alls den utbredningsom jag antog i början av studien. Den tydligaste synbara skillnaden mellan Stockholm och3Paris visade sig ligga i användandet av förpackningar, där fransmännen storsatsat påförpackningsdesign.

Föreliggande uppsats handlar om den svenska postmodernismen under 1980-talets senare hälft. I undersökningen analyseras debattinlägg och kritik i svensk dagspress där postmodernismen diskuteras. Syftet med uppsatsen är att belysa hur termen postmodernism konstruerades och brukades i svensk dagspress i den allmänna kulturella diskussionen.                       I undersökningens första del visar jag på hur den mediala diskussionen rörande postmodernism fungerar som en slags konstruerande process där den massmediala bilden av postmodernismen skapas. Kulturella aspekter av begreppet synliggörs där moderniseringsprocesser och teknologiska framsteg blir viktiga för att förstå vilken roll postmodernismen fick i sin samtid. Jag visar hur postmodernismen diskuterades utifrån två skikt, det rörde sig inte enbart som en estetisk kategori utan även om en kulturell förändringsprocess. I den andra delen konkretiseras och kontextualiseras den första delen genom en analys rörande den postmoderna konstdebatten där de kulturella aspekterna av begreppet blir tydligare. Jag argumenterar för att de två skikten av postmodernismen är sammankopplade på en implicit grund, där de kulturella aspekterna av begreppet konstrueras i relation till de estetiska diskussionerna. Jag lanserar därför två begrepp för att åskådliggöra begreppets två skikt, den estetiska postmodernismen och den kulturella postmodernismen. Skikten fungerar som ett åskådliggörande verktyg för att visa på hur begreppets användning bör tolkas som något större än enbart en benämning för ett estetiskt uttryck.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i den multimodala och socialsemiotiska teoribildningen undersöka några svensklärares uppfattningar om de estetiska uttrycksformernas didaktiska funktion i grundskolans svenskämne. Tidigare forskning visar på en mångfasetterad funktion som till stor del är avhängig tolkningen av centrala begrepp såsom lärande, text och literacy, samt synen på svenskämnet och dess syfte. Bland annat beskrivs funktionen som en ökad möjlighet till inkludering och delaktighet, en bredare och lättframkomligare väg in i skriftspråket och ett sätt att bättre möta samhällets förändrade kommunikationsmönster. Samtidigt urskiljs utmaningar i form av ämnesrelaterade traditioner, höga krav på multimodal kompetens samt bristande stöd för lärares bedömning. Med en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta svensklärare. Materialet har sedan analyserats och utifrån mönster och teman i lärarnas utsagor har det tydligast framträdande innehållet kategoriserats. Resultatet visar att lärarna huvudsakligen talar om de estetiska uttrycksformernas didaktiska funktion inom ramen för grundskolans svenskämne som ett sätt att främja inkludering och delaktighet, att komplettera och förstärka verbalspråket, att förbereda brett inför framtida vägval samt att möta samhällets olika kommunikationsformer. Lärarens person, erfarenheter av och intresse för estetiska uttrycksformer har tillsammans med den subjektiva tolkningen av kursplanens innehåll visat sig kunna utgöra såväl möjligheter som svårigheter för att integrera estetiska uttrycksformer i svenskundervisningen. Även ämnesövergripande arbete har av lärarna lyfts fram som både en möjlighet och en svårighet.

Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur digitala verktyg används i estetisk undervisning i förskolan idag. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ ansats där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer av ateljeristor verksamma i förskolan. Studien utgår från ett designteoretiskt perspektiv. I studien visar det sig att de digitala verktygen ska väljas ut på ett ändamålsenligt vis utifrån den valda aktiviteten. En utmaning är att kunna följa med den digitala utvecklingen kunskapsmässigt och i att föra in verktygen i undervisningen på ett genomtänkt sätt. Den didaktiska potentialen i digitala verktyg visar sig genom att estetiska uttrycksformer kan undersökas på olika sätt för att stimulera barnens olika sinnen.

No description available.

Undersökningen jämförde hur färg och form påverkar uppfattad godhet och ondska i karaktärskoncept. Undersökningen inleds med en översikt av tidigare forskning inom estetik. Människors färgseende förklaras först och sedan färgers betydelser. Därefter presenteras forskning kring formgivning och hur människors utseenden, gest och mimik påverkar hur de betraktas av andra människor.Undersökningens artefakt bestod av sex karaktärskoncept (stillbilder). Varje karaktärskoncept hade två färgscheman, ett gott och ett ont. Karaktärerna visades i två webenkäter. Respondenter som deltog i en enkät såg inte samma version av karaktärerna som i den andra. Resultatet visade att karaktärers fasta utseenden lade grunden för hur de upplevdes, men också att färger därefter påverkade hur karaktärerna upplevdes olika mycket. Karaktärer med goda färgscheman upplevdes som godare än deras motsvarande onda versioner. Hotfulla utseenden (kantig formgivning, aggressiv gest och mimik) kombinerat med onda färgscheman uppfattades som ondare än icke-hotfulla utseenden (rundare formgivning, vänlig gest och mimik) kombinerat med goda färgscheman.

Följande studie behandlar hur den visuella estetiken konstrueras i förskolans styrdokument och vilka subjektiviteter som skapas genom dessa konstruktioner. Det finns en tydlig problematik gällande avvecklandet av estetiska inlärningsprocesser och koncept relaterade till det i förskola och skola. Dessutom ges den visuella estetiken mindre utrymme i förskolans styrdokument än andra ämnen. Syftet med föreliggande studie är att analysera hur estetiken framställs och konstrueras i styrdokument för förskolan och hur subjekten konstrueras genom dessa framställningar. Det sker utifrån forskningsfrågorna: Vilka diskurser konstrueras om visuell estetik i förskolan? Vilka subjektiviteter skapas genom dessa konstruktioner? Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv samt diskursteori där en diskursanalytisk ansats har valts. I analysen har följande frågor ställts till textutdragen: Hur konstrueras estetik i texten? Hur positioneras subjekten i texten? Estetiken konstrueras som något kommunikativt förskolan “ska” skapa förutsättningar för. Förskollärare positioneras som den professionella som besitter kunskap samtidigt som barn beskrivs vara kompetenta till eget skapande och lärande. Slutligen konstrueras tre diskurser i styrdokumenten som mest framträdande: barns lärande genom estetik, barns estetiska uttryck samt kreerade barn och kurerande pedagoger.

Abstract Konstenshus.nu är en organisation som jobbar för Uppsalas generella konstscen. Idag återfinns Uppsalas konstmuseum i  den södra flygeln på Uppsala slott. Lokalerna anses oflexibla och fyller inte de krav som ställs på ett modernt konstmuseum. Konstenshus.nu utforskar möjligheten om en ny byggnad skulle kunna uppföras för att husera Uppsalas konstmuseum och dess verksamhet på ett bättre sätt.En tomt invid det nya resecentumet i  den centrala delen av Uppsala har pekats ut som en potentiell plats för uppförandet av ett nytt konstmuseum, som bereder möjlighet till en framtida utveckling av verksamheten. Det har kandidatarbetet är resultatet av hur ett konstmuseum som uppförs på kattalin-tomten, invid Uppsala resecentrum skulle kunna se ut. Arbetet kretsar kring att undersöka hur ett potentiellt nytt konstmuesum skulle kunna bidra med estetiska kvalitéter den omkringliggande stadsväven, igenom att utifrån ett arkitektoniskt perspektiv gestaltas med ett eget och unikt uttryck. / Abstract Konstenshus.nu is an organisation that works for the common art scene in the city of Uppsala, Sweden. Today, the art museum is housed in the south wing of Uppsala castle, and is considered a poor location for an art museum, due to the lack of flexible spaces and deficient lighting conditions.Konstenshus.nu is investigating the possibility of acquiring a new building that will serve as a better host for art exhibitions and to promote Uppsalas art scene in a more optimal manner.   This bachelor thesis project is the result of an architectural investigation of the museum typology. The aim was to provide new insights into how a new art museum at the Kattalin-lot, a property close to Uppsalas new train- and bus station could be designed. The primary focus in the thesis project was to design an art museum that could contribute with architectural and esthetical values, by assigning the  building a unique expression, placing it in stark contrast in relationship to the surrounding urban fabric.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pedagoger uttrycker sig om bilden som ämne. Vilket utrymme får eller har bildämnet i förskola och i skolans två första årskurser? Får bildämnet någon ”egen tid” eller är ämnet endast till för de elever som hinner klart med det ordinarie skolarbetet? I forskningsdelen tas litteratur och forskning upp som anknyter till ämnet. Undersökningen som presenteras i empiridelen behandlar problemformulering, Hur ser bildämnets situation och innehåll ut, enligt informanternas utsaga? Problempreciseringen tar bland annat upp hur bildundervisningen planeras och genomförs. Hur barns bilder används i undervisningen och om det finns skillnader mellan förskola och skola. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fyra pedagoger med olika pedagogiska bakgrunder, två av pedagogerna arbetar i förskolan och två pedagoger i skolans två första årskurser. Resultatet visade att bildämnet blir åsidosatt beroende på förskolans inriktning och de tydliga målformuleringar som finns för de andra läroämnena i skolan.