Följande studie skapades av två spelstudenter från Blekinge Tekniska Högskola och är avsedd att behandla området missbruk och de effekter som kan påverka en individs mentala hälsa. Studien kommer att utformas genom ett digitalt spel och syftar till att lära ungdomar effekterna av droger. Denna kandidatuppsats kommer att gå igenom alla grundläggande delar av studien, tidigare forskning, metoder, designprocess, resultat och avslutas med en diskussion där projektgruppen reflekterar över det utförda arbetet. Texten kommer också att ta upp samarbetet mellan projektgruppen och den digitala plattformen, Lotusmodellen AB, i syfte att förebygga psykisk sjukdom. Tekniker och designval för att skapa ett spel med syftet är en av de viktigaste centrala delarna i designprocessen. Dessa är baserade på både professionell litteratur, men också öppna intervjuer med målgruppen med sina egna personliga livserfarenheter av beroende. Undersökningen är en representation av hur vår projektgrupp har fått nya erfarenheter och sedan använt detta i en digital design. Vi hoppas att detta kan fortsätta driva andra designers att ta itu med samhällsfrågor som vanligtvis inte får tillräckligt med uppmärksamhet och skapa en helt egen design för att förhoppningsvis påverka omvärlden och återspegla svårigheter som påverkar individer runt om i världen.

I det här arbetet undersöks lärares uppfattning av estetiska lärprocesser i svenskämnet. Syftet med den här studien är att ta reda på hur kunskapen om estetiska lärprocesser i svenskämnet ser ut hos högstadielärare samt få en inblick i hur svensklärare arbetar med dem i klassrummet. För att kunna undersöka det, tar jag reda på hur de uppfattar begreppet estetik och vad det estetiska i undervisningen är för dem. Vidare undersöker jag också på vilka sätt de arbetar med dem i svenskklassrummet. Studien har en kvalitativ och fenomenologisk metod som ansats och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Fem behöriga och verksamma lärare med erfarenhet av arbete i svenskämnet på högstadiet har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av det centrala begreppett estetiska lärprocesser samt det sociokulturella perspektivet med begreppen mediering och redskap. Resultaten påvisar att lärarna har en positiv syn på att arbeta med estetiska lärprocesser i klassrummet samt ger olika exempel på hur de implementerat dessa i sin undervisning och hur de skulle vilja arbeta med dessa i framtiden. En lärare uttrycker att hen är nöjd med hur hen implementerat estetiken i sin undervisning. De andra upplever att de saknar kunskap och tid för att kunna implementera dem mer än vad de gör idag än via film, bild och datorspel i undervisning. Alla lärarna uttrycker såväl möjligheter som en del begränsningari att kunna arbeta med dessa processer i svenskklassrummet.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare arbetar med bilder som ett verktyg för språkutveckling i undervisningen. Forskningsområdet rör bilders förekomst i grundskolan. För att synliggöra bilder inom undervisning valde vi ett lärarperspektiv där vi intervjuat och samlat in enkäter som utgör vårt empiriska material. De teoretiska utgångspunkter vi valt att applicera på vårt resultat är teorier kring språkutveckling, bildspråk och bildanalys. Vårt materialinsamlande utmynnade i ett resultat som visar på att lärare använder bilder men delvis oreflekterat i sin undervisning. Ett exempel på hur lärarna använder bilder som ett stöd för språkutveckling är genom att eleverna har tillgång till bilder som ett verktyg i läs- och skrivutvecklingen. Vi lyfter även diskussioner kring bildens påverkan på elever i och utanför undervisningssammanhang. Bildens påverkan leder vidare till resonemang kring bildanalys samt bildspråk. Utifrån resultatet har vi kunnat dra slutsatsen att lärare använder bilder men många gånger är det bakomliggande syftet till varför de använder bilder oklart. Resultatet ger vid hand att lärarna skulle kunna utnyttja bildens egenskaper som språkutvecklande i större utsträckning. Exempel på pedagogiska riktningar som utnyttjar bilden som ett språkutvecklande verktyg, och som även diskuteras i uppsatsen, är Reggio Emiliapedagogiken, Kiwimetoden och Gardners utvidgade intelligensteori.

Syftet med denna undersökning är att försöka belysa begreppet estetiska lärprocesser och ta reda på hur bekant verksamma lärare i grundskolans tidigare år är med detta begrepp. Undersökningen strävar också efter att få syn på om estetiska läroprocesser är synlig i klassrummen. Litteratur som jag använt mig avbehandlar tidigare forskning kring ämnena estetik i skolan, skapandelust, kultur ochBarn och ungdomspsykologipsykologi. Undersökningen visar att respondenterna inte har så mycket erfarenhet kring att arbeta med estetiska läroprocesser. Även om viljan finns där så saknas modet att gå utanför det traditionella och kunskapen som krävs. Enligt respondenternas uttalanden så saknas även tid och stöd från föräldrar som helst vill se resultat på svart och vitt. / The purpose of this study is to try to illustrate the concept of aesthetic learning processes and to find out how familiar practicing teachers in primary education is with this concept. The study also aims to catch sight of the aesthetic learning processes are visible in the classrooms. The literature that I have used dealing with previous research on topics in aesthetics school, creative pleasure, culture and Child and Adolescent Psychology Psychology. The survey shows that respondents do not have much experience in working with aesthetic learning processes. Even if the will is there, they lack the courage to go beyond the traditional and knowledge required. According to the respondents' statements, they lack even the time and support from parents who would prefer to see results in black and white.

Detta arbete grundar sig på fyra klasslärares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser på bild och form som ämne och vilket pedagogiskt värde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lärande. Vi har intervjuat dessa fyra lärare och genom deras exempel får vi ta del av hur de använder bild och form samt varför de använder det den ämnesteoretiska undervisningen. Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på om bild och form som ett praktiskt/estetiskt ämne har ett pedagogiskt värde som redskap för barns utveckling och lärande. Teorier, forskning och LpO94 pekar på att undervisningen måste anpassas efter elevernas behov och förutsättningar så den ska bli mångsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer än ett sätt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper på eftersom vi människor är olika och inte enbart lär oss genom det skrivna och verbala ordet. Undervisningen bör ha en avvägning av praktiskt och teoretiskt kunskapande. Av resultatet framgår det att bild och form har positiva grunder för barns utveckling och lärande vilket gör att de fyra lärarna tycker att bild och form har ett värde som de vill använda sig av i den ämnesteoretiska undervisningen. Det visar sig dock att det finns hinder på vägen som gör att de begränsas i sitt användande av ämnet. Framför allt tydligt framkommer det i mellanstadielärarnas berättelser att kraven på att eleverna ska visa goda teoretiska kunskapsresultat ses som ett hinder.

Människan står i kontakt med omvärlden genom sina sinnen. När vi möter vår omgivning, smakar på saker, rör vid saker eller blir berörd av saker, sker det i form av upplevelser. Världen sådan den ter sig för oss består av ett samspel mellan oss själva och vår omgivning, och det meningsfulla skapas i de relationer som byggs däremellan. Sådan är definitionen på den fenomenologiska världsbilden. Denna uppsats undersöker hur ett fenomenologiskt perspektiv kan berika ämnet måltidskunskap, genom dess förmåga att förena annars svårförenade uttryckssätt och kunskapsformer. Uppsatsen har studerat den mänskliga smakupplevelsen av vin, och studien har arbetat med en narrativ metod: författande av inre monolog. Detta är en typ av fenomenologisk text, med kraft att fånga mönster i de associativa tankeströmmar vi upplever vid vinprovning. Dessa litterära texter har innehållsanalyserats utifrån teorier om medvetandet som process. Studien är huvudsakligen autoetnografisk. Det kan visas att smakupplevelsen till väsentlig del är en föränderlig process, att den är beroende av såväl subjektivitet som objektivitet och omgivningsfaktorer, och att upplevelsen är en växelverkan mellan dessa faktorer. Smaken kan aldrig mätas fullständigt, och beror till väsentlig del på implicita kunskapsformer. Denna uppsats kan ses som en förstudie i metodutveckling och som ämnesutveckling, genom att de perspektiv som lyfts fram kan komma till användning dels teoretiskt men också praktiskt vid exempelvis undervisning i vinutbildning

I kursplanen för biologi framgår det att eleverna ska behandla naturvetenskapligt innehåll genomestetiska uttryck. Däremot finns få studier om hur detta kan gå till i praktiken. Att undersöka dettaområde kan tillföra nya insikter om biologilärares tillämpning av estetiska uttryck. Genomsemistrukturerade intervjuer har lärares erfarenheter och inställningar till estetiska uttryck samlats föratt bilda förståelse om detta kunskapsgap. Resultatet visar att lärarna använder teater, bild och musik ibiologiundervisningen. Motiven för tillämpning av estetiska uttryck är dess möjlighet att bidra till envarierad undervisning, att det gör innehållet lätt att minnas, att det synliggör det abstrakta, att detskapar en annan aktivitet och att det är intresseväckande. Resultatet visar även att lärarna varovetandes till att estetiska uttryck är del av ämnets kursplan och att de är positiva till dess plats ikursplanen och undervisningen i ämnet.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstå hur barn uppfattar att bild kan ge stöd för deras lärande. Vi har undersökt vilka uppfattningar elever i åk 4 har kring ämnet bild samt vad de i så fall tycker att de lär sig genom bild. Vidare undersökte vi om estetisk pedagogik med inriktning bild är något som hjälper elever i deras lärande och utveckling. För att förmedla elevperspektivet valde vi att arbeta utifrån en kvalitativ metod där empirin samlades in genom intervjuer. När vi analyserade resultatet använde vi oss av tidigare forskning kring ämnet, stöttabegreppet samt Lev.S Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på den proximala utvecklingszonen. Vi gjorde ett sannolikhetsurval som innebär att alla elever i klassen har en chans att bli utvalda till intervjun. Vi valde att göra parintervjuer för att de deltagande skulle kunna stödja varandra. Resultatet visade att eleverna såg bild som något de gör t.ex. klippa, måla, rita osv. De upplever att bild förekommer i andra ämnen som, att läraren använder sig av White boarden för att konkretisera kunskap eller att de jobbar med olika teman där de får möjlighet att använda sig av bild. Eleverna uttrycker att de förstår bättre med hjälp av bild i undervisningen och på fritiden. Slutsatsen blir att eleverna uppfattar att bild ger stöd för lärande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares uppfattning, dels hur de ser på estetiska uttrycksformers integrering i ämnesövergripande arbeten samt dels vilken funktion de anser att dessa uttrycksformer har i samband med ämnesövergripande arbeten. Estetik kan delas upp i begreppen radikal och modest och dessa har fungerat som utgångspunkt i vår undersökning. Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare med erfarenhet av ämnesövergripande arbeten på den aktuella skolan. Resultatet visar att samverkan mellan estetiska och teoretiska ämnen förekommer men att estetikens funktion i många fall är oklar. Om en integrering med estetiska ämnen förekommer så är det främst ämnet bild som integreras. Och om bild integreras i ett ämnesövergripande arbete så är det i den gamla formen som ett lustfullt inslag frånkopplat en verklig mening, så kallad modest estetik.

Syftet med detta arbete är att förstå hur lärare levandegör kunskap i en skola för alla samt att förstå pedagogers förhållningssätt till estetiska uttrycksformer i skolan. Vidare syftar studien på att beröra eventuella begränsningar som lärare ser med att införliva estetik i den egna un-dervisningen. Jag har använt mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju. De utvalda informanterna är fyra verksamma lärare i olika åldrar och arbetar på olika skolor. Mitt resultat visar att lärare anser att kunskap får liv när läraren själv har ett intresse av och känner en säkerhet i både det innehåll och den form man undervisar i. Det visade sig att estetikens roll i skolan varierar mycket och att estetiken kan ha mer än en roll . Det framkom även flera begräsningar när det gäller att införliva estetik i den egna undervisningen.