The aim of my study is to investigate methods which class teachers implement concerning aesthetic subjects in elementary classes. It is a qualitative study about five teacher´s working in different elementary schools. This study investigates how and why teacher´s approaches when they integrate aesthetics in other subjects. It also investigates teacher´s attitude towards aesthetics. My study emphasizes on why they use asthetics and what the importance of aesthetics for children is. Besides gaining knowlegde about teaching methods I would wish for discussions regarding importance of aesthetics. This study also focus on the problems and dilemmas which teacher´s face during their implementation of asthetic subjects in the classroom. This is a qualitative study and it is based on qualitative research. Qualitative research consists of observations and interviews. Therefore, I interviewed different teachers who works at elementary schools. I interviewed five teachers who works in five different elementary schools from grade 1- 3. All those five teachers have diffrent kinds of work experience and education. When I analyzed my data which I gathered through interviews I adapted theories of Lev Vygotskij, John Dewey, Jean Piagets and Roger Säljö. The interviewed teachers agreed on one point: it is important to implement aesthetics in schools and in various subjects.  But there are several obstacles which all of the teachers are facing during their integrating of aesthetsic subjects. Some obstacles are for example lack of knowledge, financial conditions etc.

No description available.

Vi har genomfört en studie om estetiska uttrycksformer i förskolan och grundskolan. Syftet med denna undersökning är att belysa estetiska lärprocesser i förskola och skola ur ett barn/elev- och lärarperspektiv samt ta del av lärarnas och barnens/elevernas tankar om estetik och estetiska uttrycksformer. Vårt intresse för lärandet via estetiken samt språkutveckling har avgjort valet av innehåll i denna studie. De metoder vi använde i vår studie var barn och elevsamtal, observationer och intervjuer. Resultatet visade att alla barn tycker att estetiska uttrycksformer är roligt och att kreativiteten gör förskolan och skolan rolig. Samtliga lärare ser positivt på estetiken och ser den som ett bra redskap för utveckling och lärande. Resultatet visar att det finns olika och varierande arbetssätt för hur man använder estetiken i verksamheten men att det finns vilja och ambition att arbeta med estetiska uttrycksformer hos samtliga informanter. Något som framgår i studien är att lärarnas personliga inställning och kunskaper påverkar vilka estetiska uttrycksformer som barnen får ta del av i verksamheten men att det till största delen är barnens intresse som man utgår från. Slutsatsen vi kan dra är att estetiska uttrycksformer så som musik, drama och bild är ett lustfyllt sätt att lära som används flitigt av lärare och barn/elever i förskola och skola.

Syftet med den här studien är att synliggöra lärares uppfattningar av vilka  möjligheter och hinder de ser att bedriva undervisning i den fysiska lärmiljön samt vad de anser är en stimulerande lärmiljö. Metoden som använts för att samla in data är intervjuer med enskilda lärare. Studien har en fenomenografisk forskningsansats där det undersökta fenomenet är lärares uppfattningar av den fysiska lärmiljön. Resultatet av studien visar på att kategorierna möblering, samarbete, estetik och utemiljö alla är kritiska aspekter till att etablera och underhålla en god lärandemiljö. Resultatet visar även på de skillnader och likheter som finns i lärares uppfattningar av hur den fysiska miljön ska vara utformad.

Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lärprocesser i skolans verksamhet? Likaså är syftet att få en djupare insikt om vad estetiska lärprocesser är i skolans kontext.Studien bygger på intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lärprocesser, där modest och radikal estetik är två begrepp som är centrala i studien. Det empiriska materialet består av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lärprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan. Resultatet problematiseras utifrån tidigare forskning och visar också att innebörden i begreppet estetiska lärprocesser är diffust och att tolkningen av begreppet omfattar både en modest och radikal syn på estetiken.Studien visar också ett antal viktiga faktorer för att möjliggöra en fortsatt utveckling i arbetet med att integrera estetiska lärprocesser i skolan. Dessa faktorer är ämnesövergripande arbete, tydliga målformuleringar utifrån lärandeperspektiv och tid för att planera och organisera arbetet. Dessutom ger nationellt initierade satsningar som Skapande skola ekonomiska förutsättningar i utvecklingsarbetet.

Studiens syfte är att undersöka lärarnas attityder till estetik i undervisningen i förskola och skola. Utifrån vår grundläggande teori, har tio intervjuer genomförts med lärare i förskola och grundskola.Forskningsfrågorna som har behandlats för att komma fram till resultatet är: Hur definierar lärarna begreppen estetik och estetiska lärprocesser? Arbetar lärarna med estetiska lärprocesser och om så är fallet, på vilket sätt? Vad gör de? Hur gör de och varför?Resultatet visar att alla lärare har positiva inställningar till estetik och att de använder estetiska lärprocesser på olika sätt i sina verksamheter. Enligt respondenternas utsagor förknippas estetik med bild, musik, drama, skapande, sinnliga upplevelser och rörelse, vilka används för att skapa mening om kunskap och förståelse. Enligt Lindströms (2008) modell använder både förskollärarna och grundskollärarna sig mest av lärande MED estetik, vilket handlar om att barnen, med hjälp av estetiken, lär sig andra ämnen. Resultatet visar också att lärarna även använder lära OM, I och GENOM estetik. Lärarna anser också att estetik är nödvändig för att det befäster den abstrakta kunskapen bättre eftersom lärandet blir konkret med hjälp av de estetiska ämnena bild, musik, drama och skapande.

Diss. Umeå : Univ., 2004.

En viktig faktor i våra liv är omgivningen vi lever och rör oss i. Vi är en del av arkitekturen som är med oss i vardagen. För vissa är arkitektur och de byggnader vi rör oss bland, inte lika viktigt som för andra. Vissa går så långt som att bilda grupper för att göra sina kritiska röster hörda. Dessa kritiska röster menar i de flesta fall att den rådande arkitekturen är direkt oduglig - att majoriteten av det som byggs har för stela former och saknar detaljer som en gång varit mer närvarande än vad den är idag. Enligt kritiska röster ritar och skapar arkitekter byggnader som de själva och resten av arkitektkårens sympatisörer anser vara vackra. Två arkitekter i Uppsala menar att de är medvetna om den kritik som finns, men att debatten och den allmänna diskussionen är för onyanserad och att den saknar djup. Med detta sagt är syftet med denna uppsats att undersöka vad arkitekter själva har att framföra för åsikter och tankar angående den rådande arkitekturens situation idag, samt att höra deras åsikter om vad deras roll och ansvar i samhället är. Studiens teori bygger på att det finns en polarisering mellan arkitekter och allmänheten, och empirin baseras på två intervjuer som gjorts med två arkitekter i Uppsala. Sammanfattningsvis går det att i stora drag, dra vissa slutsatser om att arkitekterna som intervjuats är väl medvetna om kritiken som finns, men att vanliga lekmän inte kan uttala sig om arkitektur på samma sätt som en arkitekt kan. Den konstnärliga och estetiska aspekten av arkitektyrket, menar arkitekterna, är en viktig del av yrket och de ser sig som konstnärer och bärare av en fackkunskap som ska bidra till ett bättre samhälle.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om ämnesintegrering mellan estetiska och teoretiska ämnen i grundskolan. Forskningsfrågan är: På vilka sätt använder lärarna estetiska lärprocesser i ämnesövergripande undervisning? med delfrågeställningen: Vad har lärarna för uppfattning om vad estetiska lärprocesser är? Datamaterialet utgörs av intervjuer med sex stycken lärare som undervisar i årskurs 4–6 om deras syn på innebörden av estetiska lärprocesser samt erfarenheter och arbetssätt i deras undervisning. I resultatet presenteras lärarnas syn på ämnesintegrering, möjligheter och hinder samt vad arbetet med estetiska ämnen utvecklar för viktiga kunskaper och färdigheter hos eleverna. Arbetets slutsatser är att estetiska lärprocesser inte används tillräckligt i undervisningen och att när det görs sker det oreflekterat. Lärarna saknar även stöd i form av till exempel fortbildning i området och från verksamheten för att använda sig av estetiska lärprocesser i undervisningen.

The aim with this thesis is to investigate how the creative element of the compositional process can be improved, and to research how a composer can develop and sublimate his or her aesthetics. As a part of the research process two pieces of music have been composed, one for the chamber ensemble Norrbotten NEO and one for the symphony orchestra NorrlandsOperans symfoniorkester. The compositional processes of the two pieces are described in detail and the thoughts and ideas that emerged during the two separate composing processes are the main basis of the concluding discussion of this thesis. The thesis also contains a more theoretical section where creativity, learning styles and the aesthetics of the modernistic era, among other things, are discussed. The final section of the thesis is a concluding discussion that argues that one effective way to improve the creative flow in the compositional process is to initially not work with exact pitches. Regarding aesthetics the thesis claim that aesthetic values are uttermost personal and that it therefore is pointless for a composer to try to acclimatize to the surrounding world. The thesis contends that it is preferable for a composer to try to understand his or her own aesthetic values and thereupon, in a personal and genuine way, share them with the rest of the world.