Under våren 2015 tilldelades jag Lärarförbundets Stipendium för studenter som läser till lärare. Detta stipendium möjliggjorde att jag kunde genomföra en studie utomlands om kulturarbetares syn på lärande och estetik.Syftet med studien har varit att undersöka olika kulturarbetares syn på lärande och estetik och i ett större perspektiv diskutera kulturens roll i skolan och i fritidshemmet. I studien valde jag att använda mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag genomförde fem semi-strukturerade intervjuer med kulturarbetare från tre olika organisationer baserade i staden Amman, Jordanien. Valet att genomföra min studie utomlands i Jordanien var att jag kom i kontakt med en organisation som beskrev hur de arbetade estetiskt med unga på ett spännande sätt. Här väcktes ett intresse för att fördjupa mig i verksamheten och se hur man internationellt kan arbeta för att sedan koppla det till frågor om fritidshemmets utveckling och verksamhet här i Sverige. Den samlade empirin har senare analyserats ur tidigare forskning och relevant teori.Resultatet av min undersökning visar på att det finns många olika uppfattningar om varför det är viktigt med estetisk aktivitet för barn och unga. Vidare visar studien på att det finns en positiv inställning till ökat samarbete mellan kulturlivet och skolan för dessa kulturarbetare i Jordanien och varför ett sådant samarbete är viktigt. Dock nämns det även hinder för ett sådant samarbete, där låg prioritering av kulturen och ekonomiska begränsningar spelar in.

Det här examensarbetet handlar om vilka olika estetiska uttrycksformer somfritidspedagoger använder sig av i sin yrkesutövning. Syftet med det här arbetet är attfå syn på vilka uttrycksformer som är mer och mindre framträdande i arbetet påfritidshemmen. Följdfrågan blir således vilka är de uttrycksformer som inte får så storplats och varför det är så. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra olikafritidspedagoger från fyra olika fritidshem. De teoretiska utgångspunkterna belyserfritidspedagogens yrkesroll samt hur det kreativa och estetiska arbetet kan se ut.Min slutsats är att bild och formskapande är den mest märkbara estetiskauttrycksformen i fritidspedagogernas yrkesutövning samtidigt som andra estetiskauttrycksformer behöver lyftas fram på ett helt annat sätt än hur det ser ut idag.

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att framställa en handbok/handledning om samtidskonst som är lämpad för lärare i grundskolans senare år. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur och om samtidskonst används i undervisningen. Intervjuer som genomfördes med lärare från sju olika skolor i Malmöområdet visade att samtidskonst sällan tas i bruk i klassrummet. De flesta av lärarna menade att de hade ett intresse av samtidskonst men att kunskap om ämnet är nödvändig om den ska kunna användas som ett pedagogiskt redskap. För att åtgärda detta har jag skapat en handbok/handledning utifrån lärarnas egna önskemål där handledning och grundläggande kunskap om samtidskonsten ges. Målsättningen med handboken är att på ett enkelt och pedagogiskt sätt inspirera lärare till att använda samtidskonsten som en alternativ metod i sin undervisning som utmanar eleverna till kritiskt och kreativt tänkande.

Denna uppsats handlar om att använda bild som uttrycksform i teoretisk undervisning. Syftet var att undersöka hur pedagoger i skolår 1-6 använder bild som uttrycksform i ämnena historia och matematik. Vi var intresserade av att försöka urskilja vilka förhållningssätt till bild som uttrycksform, som kunde förekomma på vår observationsskola. Uppsatsen bygger på, förutom litteraturstudier, en undersökning utifrån metoderna kvalitativ observationsanalys och strukturerad intervju. Resultatet presenterar vi i en redogörelse, där bild och text jämställs som betydelsebärande komponenter. Bild som uttrycksform är ett mångfacetterat begrepp, och dess användning i undervisningen påverkas av en rad faktorer. Pedagogernas kompetens och skolans ekonomiska förutsättningar har stor betydelse. Om bild som uttrycksform används även i teoretiska skolämnen, ser vi en möjlighet till ett ökat estetiskt medvetande om undervisningsinnehållet, hos både pedagoger och elever. Vi har genom vår undersökning kunnat se, att de pedagoger vi har varit i kontakt med, alla arbetar med bild som uttrycksform i någon utsträckning. De svarar dessutom samstämmigt nej på frågan om de kunde tänka sig någon undervisningssituation där bild inte passar in. Dessa pedagogers positiva inställning till trots, blir vår slutsats från denna undersökning, att det behövs ytterligare medvetenhet och kunskap om att arbeta med bild i olika sammanhang, för att göra denna uttrycksform till ett kommunikativt redskap fullt ut.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlärarens funktion på gymnasiet, samt hur rektorer på gymnasieskolan och verksamma inom bildlärarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) där estetisk verksamhet är borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt ämne. Inledningsvis ges en kort hänvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. Därefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebära; som metod, lärande, kunskap och estetisk verksamhet. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv skildras estetikens betydelse och skolutveckling som rör estetikens förhållande till skolans bildningsuppdrag, formuleras i stort från Antiken till idag. Studien genomfördes huvudsakligen genom åtta kvalitativa intervjuer såväl som en kvantitativ ansats i form av enkäter. Bearbetningen av materialet och analysprocessen har genom ett hermeneutiskt perspektiv skapat grunden för vårt resultat. Resultatet kopplas därför till både tolkning och teori. Resultatet visar att bildlärarens kompetenser spelar en viktig roll i kontexten. Tillika finns en oro inför framtiden och det tycks finnas en okunskap om de estetiska ämnens positiva betydelse för lärande i skolpolitiska diskussioner. / The aim of this study was to examine and analyse the art teachers profession in high school. Also how principals at secondary schools, lecturers, heads of departments and professors in art teacher collage in Sweden considers this assignments after the reform Gy 11. Particularly in consideration of Artistic activities are removed as an obligatory and secondary shared subject. Initially, a brief reference to a political decision on the decommissioning of Artistic activities. This is followed by literature review of previous research. In this chapter we discuss the concepts of aesthetics which explains what aesthetics can mean; as a method, learning, knowledge and as an artistic activitiy. By a sociocultural perspective an aesthetic significance is described to society today, for the school and the art teacher's role in high school. The study was conducted mainly through the eight qualitative interviews with professionals lecturers, professors and heads of departments in the art teachers education. The study's survey also includes a quantitative approach in the form of questionnaires in which high school principals respond to current work situation and the art teacher´s function in this context.Working of the material and the analysis process by a hermeneutic perspective created the basis for our results. The result is therefore connected to both interpretation and theory. The result shows that the art teacher´s qualification play an important role in this context. Art teacher's function, role and mission described by informants through both the actual mission and the profession's expertise. The results also showed a concern for the future and it seems to be a lack of knowledge about the aesthetic substances beneficial role of learning in political discussions.

Huvudsyftet med denna undersökning var att undersöka hur estetisk verksamhet, i detta falletdrama och rytmik, i samband med fritidshemsstart kunde hjälpa barnen att utveckla sinförmåga till socialt samspel samt förändra det antagna sociala klimatet på fritidshemmet.Undersökningen är grundad på tankar från Lev Vygotskij (1978) och John Dewey (1938)men även flera svenska forskare som är aktiva inom ämnet. Vi har även genomfört enkvalitativ fallstudie bestående av sex dramapass med en grupp elever samt intervjuat derasordinarie pedagoger efteråt.Resultatet av undersökningen visar att ett socialt samspel, både elever emellan men ävenmellan elev och lärare, är väldigt viktigt för barnens utveckling samt för ett fungerandefritidshem. Dock fann vi inte några tydliga tecken på förändringar av klimatet påfritidshemmet i stort då vår undersökning var för kort och för osystematisk för att kunna genågra mätbara resultat. Vi har emellertid lyckats skönja några fördelar med att använda dramasom undervisningsmetod då drama kan ha potential att utveckla barnens sociala och kreativaförmågor på ett lustfyllt sätt.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka drama- och dansaktiviteter som är möjliga i förskolemiljön. Syftet tillkom efter en upptäckt i förskolans läroplan, där de estetiska ämnena är tydligt underrepresenterade till förmån för naturvetenskap och matematik. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin, baserat på Vygotskij och, tolkad och utvecklad av Säljö. Empiri samlades in med passiv observation och intervju på två förskolor i Malmö. Resultatet är transkriberat och analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv och visar en större närvaro av drama och dans i verksamheten än vad som tidigare antagits. Drama och dans har en plats i förskolemiljön som inte alltid är lätt definierad eller går att identifiera i förskolans styrdokument.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka samarbetet mellan ett kulturhus och en skola där användandet av estetiska läroprocesser är centrala. Jag har undersökt vad lärare, kulturpedagoger och elever säger om elevernas lärande i projektet FRAMÅT.Det här är ett projekt där Drömmarnas hus har arbetat med dramaövningar,verkställandet av en tidning och genomfört en större teaterproduktion tillsammans med elever i skolår åtta runtom i Skåne. Jag har följt samarbetet med en av dessa klasser. Jag har kombinerat kvalitativa intervjuer och deltagande observation och inspirerats av enhermeneutisk ansats när jag har tolkat materialet. Jag har intervjuat deltagande lärare,kulturpedagoger och elever och har analyserat mitt material efter begreppet radikal estetik. Mitt arbete visar att en gemensam kunskapssyn hos lärare och kulturpedagoger är viktigt för ett fungerande samarbete. Elevernas och lärarnas stora delaktighet i projektet har lett till förutsättningar för lärande. Det är förhållningssättet till kunskap som är det centrala för att uppnå radikal estetik. Jag har kommit fram till att Drömmarnas hus har kommit långt i det arbetet, men att de kan utveckla sina fortsatta projekt ytterligare med att medverka till att estetiken genomsyrar all undervisning i skolan.

Teknik är ett ämne som vid många skolor först dyker upp under grundskolans senare år under sitt rätta namn. Vi tror att många ungdomar som kommer i kontakt med teknikämnet uppfattar det som svårt eller konstigt. Detta beror kanske på att undervisningen sker på en alltför abstrakt nivå. De yngre eleverna däremot, har ibland ingen aning om vad teknik är eller är medvetna om att de kommit i kontakt med ämnet i skolan. En fundering som vår undersökning grundar sig på, är frågan om hur elever ser på teknik. Har de kanske en känsla av att det är ett ämne som de inte har någon nytta av? Vi vill också undersöka hur könssammansättningen i en grupp påverkar arbete och resultat. Vår uppfattning är att flickor lägger mer energi på att dekorera medan pojkarna lägger mer tid på funktionen.”Teknik finns överallt där det finns människor”, skriver Sjöberg (1997 s. 6). Alltså borde folk vara mer intresserade av att vilja lära sig mer om ämnet, eftersom det är mer eller mindre tvunget att ha åtminstone lite grundläggande teknisk kompetens för att klara sig bättre i vårt samhälle. Ett samhälle som är under ständig teknisk utveckling. Vi tror att det är positivt att introducera teknik som ett eget ämne redan i de lägre åren. När elever i grundskolans senare år får höra talas om teknikämnet, kan det uppfattas som komplicerat och svårt. Teknikämnet i skolan läses ibland under ett enda år, istället för att vara en naturlig del av de andra ämnena. Det tror vi skapar en rädsla för att välja teknik igen i senare studier.Teknik är ett underbart ämne som man utan vidare kan integrera i alla andra ämnen utan att egentligen behöva anstränga sig. Låt säga att eleverna under en matematiklektion ska konstruera ett föremål, för att sedan byta det med en klasskamrat. Efter bytet av konstruktionen, kommer eleverna att göra olika uträkningar av area och omkrets av föremålet. Under denna matematiklektion har vi lyckats få in en hel del teknik, kanske utan att vara medvetna om det. Just så här tror vi att det fungerar med teknikämnet ute på många skolor.Man arbetar med teknik, men som en del av exempelvis NO- eller SO-ämnena, vilket då medför att man inte medvetet arbetar efter målen i läroplanen för ämnet teknik. Teknikämnet har funnits med som skolämne redan i läroplanen Lgr 80, men då var det starkt kopplat till de naturvetenskapliga ämnena. Från och med 1994 års läroplan Lpo 94, kom teknik att bli ett obligatoriskt skolämne redan från förskoleklassen, med en egen kursplan, egna mål och egna betygskriterier. Teknik är ett ämne precis som alla andra obligatoriska ämnen och nog så viktigt (Ginner & Mattsson 1996). När detta står så klart skrivet i våra läroplaner, undrar man varför ämnet verkar komma i skymundan på många skolor.

In this development essay, we are trying to answer how drama studies in education could develop as a subject. Through participation observations and drama lessons in a development group we investigated how drama could develop within multimodality and how this new thinking could promote the identity among the youth. Two different drama lessons and one test lesson constitute our qualitative method. The methods we mainly used were participation observation and reflection. Through Lalanders and Johanssons, Skolan och den radikala estetikens and Ziehes theories we are trying to answer our questions. One of our major observations is the relation between youth and the digital world we are living within. Our multimodal drama lesson could promote this differences and satisfy youth identity development.