Denna studie handlar om hur förskollärare uppfattar estetiska lärprocesser. . Undersökningens syfte är att ta reda på några aktiva förskollärares uppfattning om estetiska lärprocesser i förskolan och hur dessa kan uppnås. Studien utgår från en empiriinsamling baserad på intervjuer. Intervjuerna, utifrån en kvalitativ forskningsansats, visar att de intervjuade förskollärarna har olika föreställningar om vad estetiska lärprocesser innebär. Förskollärarna använder frekvent mer eller mindre omedvetet arbetssätt som på olika vis kan skapa förutsättningar för estetiska lärprocesser. Estetiska lärprocesser kretsar främst kring de sinnliga upplevelserna och de erfarenheter som bildas i olika sammanhang. Förskollärarnas fokus ligger på barns erfarenhets- och kunskapsbildning samt deras möjlighet att utforska sin omvärld. Detta blir möjligt främst när förskollärarna erbjuder aktiviteter med bild, musik och drama i sin verksamhet (som används av samtliga intervjuade förskollärare) men resultatet visar även att estetiska lärprocesser inte nödvändigtvis är direkt kopplat till konstnärliga ämnen utan kan nås genom exempelvis experiment. De intervjuade förskollärarna uppmärksammar även hur de arbetar utifrån tema eller projekt, gärna i samarbete med kontakter som möjliggör att arbetet går vidare, till exempel teaterbesök. Förskollärarna ser också det viktigt att ta bort barnens prestationsångest och höja deras självkänsla. Avslutningsvis visar analysen att huruvida man når de estetiska lärprocesser handlar mycket om förskollärarnas roll och hur de väljer att forma verksamheten.

Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i hur teori, metod och beprövad erfarenhet kan användas vid utformandet av en reklamkampanj. Vi har använt de kunskaper vi fick till att sammanställa en reklamkampanj åt uppdragsgivaren Zest som är en ekologisk matbar i Karlstad. Målet med kampanjen var att visa upp deras unika utbud av mat. För att vi skulle kunna utforma en kampanj som var både visuellt attraktiv och kunde nå ut till tänkbara kunder på bästa sätt grundades kampanjen i både teori om grafisk formgivning och dess principer. De principer vi använde inom grafisk formgivning var layout, bilder och bildkomposition samt typografi. Grafisk formgivning har hämtat många av sina principer från estetiken och därför använde vi oss även av estetiken som grund. Utöver dessa har vi använt oss av teorier om varumärke och identitet då uppdragsgivaren är väldigt måna om sitt varumärke och vill kontinuerligt jobba för att utveckla och göra det starkare. För att ha en teoretisk grund till budskapet i kampanjbilderna har vi även använt studerat hur man skriver för reklam. Vi har även studerat kommunikationskanaler och hur vi bör använda dessa för att nå ut till målgruppen. Utöver teorin och erfarenheter, grundas valet av kommunikationskanal samt budskapet i kampanjen på den empiriska undersökningen som utfördes i samband med projektet. Vi utförde en kvantitativ målgruppsundersökning i form av enkät med huvudsyfte att undersöka vad målgruppen har för matpreferenser samt vad som får dem att besöka en restaurang. Målgruppsundersökningen visade att målgruppen inte följer någon specifik kosthållning men tycker att ekologisk, fairtrade och närodlad/nyproducerad mat är viktig när de besöker en restaurang. Tillsammans med målgruppsundersökningens resultat och teorierna kunde vi utforma kampanjbilder som kan locka till sig kunder från dem närliggande platserna och samtidigt visa upp Zests unika utbud.

Samhällsplanering kräver hänsyn till och övervägande av samhällets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar är estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhällsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning åskådliggörs med hjälp av en granskning av Märsta centrums utveckling.        Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestående av två semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av Märsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestående av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.        Uppsatsens resultat visar att samhällsplaneringen vid utvecklingen av Märsta centrum, strävar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, använda naturliga färger och förespråka grönområden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning är mer estetiskt tilltalande än dess nuvarande utformning. Med andra ord bidrar centrumets framtida utformning till ökat välbehag.

Syftet med studien handlar om att försöka förstå vilken betydelse trädgårdsmiljön har för människor som bor i bostadsrättslägenheter - ur ett hälsomässigt, estetiskt och skötselmässigt perspektiv. Framför allt handlar studien om att ta reda på hur medlemmarna använder sin trädgård och om den har någon hälsomässig betydelse. Studien ska undersöka hur de ser på utformningen av trädgårdsmiljön i sitt bostadsområde, samt hur de skulle föredra att ha den. Den ska också undersöka vilken syn medlemmarna har på skötselfrågan och hur föreningen valt att lösa skötseln av trädgården. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med representanter från bostadsrättsföreningar som fått besvara frågor om medlemmarnas syn på sina trädgårdsmiljöer.

Diss. Stockholm : Univ., 2004.

<p>Läroplanen för grundskolan påvisar vikten av att använda olika uttryckssätt och variera undervisningen för att elevernas olika förutsättningar och förkunskaper ska tillgodoses. Undersökningens syfte är att ta reda på om de estetiska uttrycksformerna förekommer i svenskundervisningen. Vilka som förekommer samt hur dessa används. Användningen av de estetiska uttrycksformerna i svenskundervisningen är enligt många forskare ett bra sätt för elever att inhämta kunskap, då flera elever genom sina sinnen får stärka deras förkunskaper och utveckla nya inblickar i svenskundervisningen. Genom ett antal observationer har ämnet undersökts och har genom detta uppnått ett resultat. Resultatet i vår studie kunde utläsa att fyra av fem estetiska uttrycksformer förekom i svenskundervisningen i olika hög grad. Uttrycksformerna som arbetet tar upp är musik, gestaltning, bild, formgivning samt symboler.</p>

<p>Uppsatsen är en reflekterande text över ett verk gjort som examensarbete vid Högskolan i Skövde. Verket är en film samt fyra konceptbilder som skapades med syftet att undersöka hur en förenklad grafisk stil påverkar produktionen av ett tänkt spel. Verket skulle även undersöka förenklingarnas påverkan på hur grafiken uppfattas.</p><p>I samband med ny teknik och nya spelkonsoler följer en trend att skapa så tekniskt avancerade spel som möjligt. Verkligheten används ofta som mall för att betygssätta grafik. Med denna trend medföljer ökad komplexitet i själva spelproduktionen. Flera rollers expertis krävs för att hänga med i denna utveckling och utvecklingstiderna ökar. Som litet spelföretag kan det därför vara av yttersta vikt att fokusera på andra grafiska kvalitéer i sina spel. Med detta i åtanke skapades en ny grafisk profil för spelet Fret Nice som idag är en spelprototyp skapad av mig själv och Mårten Brüggemann 2007.</p>

Bakgrund: Estetiska aktiviteter inom pedagogisk verksamhet har sitt ursprung i konstnärliga uttryck såsom bildkonst, skulptur, musik, teater, dans och diktning. Estetiska aktiviteter spelar en viktig roll i förskolan men det finns stora skillnader i omfattningen samt i formerna av estetiska aktiviteter som förskolebarn får möjlighet att delta i. Enligt förskolans läroplan innebär förskolans uppdrag att ge barnen kunskaper i att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer som bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse (Skolverket, 2016). Det framgår att dessa ska utgöra både innehåll och metod i förskolans verksamhet för att främja barns utveckling och lärande. Studien undersöker pedagogers uppfattningar om estetiken och hur de arbetar med estetiken i praktiken, samt hur förskolans material och miljö organiseras med fokus på de estetiska uttrycksformerna bild, musik och sång, dans och rörelse, och drama. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar som behövs för att utveckla barns estetiska utveckling och lärande. Metod: Denna studie är en kvalitativ studie där vi genomfört intervjuer och observationer som kompletterats med foto av material och miljö, från totalt tio förskolor. Intervjuerna spelades in och observationerna kompletterades med särskilt skrivet observationsprotokoll. Resultat: Det framgår av analysen att pedagogerna förminskar sin egna yrkesroll i betydelsen av egna kunskaper, av att vara den som inspirerar och av att vara handledaren. Pedagogerna ser sig själva som medforskare och de uttrycker att det är barnen som styr. Analysen visar att det finns ett synsätt som innebär att den estetiska undervisningen ska ske i barnens eget utforskande och att barnen inspirerar varandra. Miljön i förskolorna varierade både i struktur-, tillgänglighet- och variation av material. Organiseringen av material saknar på de flesta förskolor en medveten struktur och det fanns sällan något som fungerade som inspiration till estetisk verksamhet. Men analysen visar även att det finns de pedagoger som möjliggör för estetisk verksamhet genom en medveten struktur av material och genom att introducera dessa. I analysen framgår även att hur pedagogerna uppmuntrar barnen till att utveckla estetiska uttryckssätt och kunskaper i bild, musik och sång, dans och rörelse är beroende av pedagogens egna kunskaper och intresse inom det estetiska ämnet.

No description available.

Konstruktionen av ett sommarhus vid mälarens södra strand åt en trebarnsfamilj från stockholmstrakten i ett karaktäristiskt jordbrukslandskap omgivet av karakteristiska ekonomibyggnader från 1700-talet, ombyggda eller under ombyggnad till permanentbostäder eller fritidshus. Landskapsbildens attraktivitet har senast fastslagits av Strängnäs kommun i den inventering av områdets natur- och kulturintressen som ingår i dess grönplan från 2011. De omgivande byggnadernas tillkomst var under sjuttonhundratalet aldrig föremål för en reflektion över det lantliga byggandets estetik - deras tillblivelse var nyttorelaterad och deras placering rationellt motiverad, materialval och byggnadsmetod avgjordes av tillgång, kostnad, och av det lokala hantverkskunnandet. Projektet valt att förstå och utveckla "landsbygdsgrammatiken" som en underliggande materialistisk princip, och således orienterat sig mot en begränsningens logik i sökandet efter ett samtida uttryck. / The construction of a summerhouse at the south shore of lake Mälaren for a family with three children from the Stockholm area in a typical agricultural landscape surrounded by typical farm buildings from the 1700s, rebuilt or under reconstruction to permanent residences or second homes. The attractiveness of the landscape was last established by the Strängnäs municipality in their inventory of the area's natural and cultural interests as part of its green plan from 2011. The surrounding buildings' origins were in the eighteenth century never subject for a reflection on the rural aesthetics of prevention - their genesis were utility-related and their placement rationally justified, materials and construction methods were based on availability, cost, and local craftsmanship. The project chooses to understand and develop the "rural grammar" as an underlying materialistic principle, thus orienting itself toward a logic of limitation in its search a contemporary expression.