Abstract We´re surrounded by music in many different ways. Sometimes we choose the music ourselves and sometimes it’s just there. The purpose of my thesis is to illustrate the students apprehension and understanding of the teaching of music in school. Moreover, my own interest in this subject and its influence during my school years motivated me in researching my thesis. Looking back historically we discover how and why music has changed and evolved over time. The main reason behind these changes and evolution today is the powerful influence that media has on it. Through interviewing students between ages 10-12 my research has revealed an interesting phenomenoraphy. I found variations in the students’ descriptions of their music teachings and after reviewing these variations have attempted to establish relationships between them. The results of my reasearch show that what is shown on television and the music played on television is what is totally accepted. Furthermore, my research also showed that the students themselves have no influence on class curriculum. Often lessons are perceived by students to be without structure and direction. Also the students fail to understand their role in the class and how their participation matters. It´s my opinion that if you establish more participation and influence from the students, there is a greater chance that the students take more responsibility and initiative for their role in the class. Keywords: music, students, apprehension of, phenomenoraphy,

Syftet med denna studie är att undersöka om elever har tillräckliga kunskaper för att klara av självständigt textilslöjdsarbete. Dessutom undersöks användningen av arbetsbeskrivningar och hur dessa bör utformas för att gynna elevers självständighet. Jag har fördjupat mig i gällande styrdokument och tagit del av den nationella utvärderingen av grundskolan som genomfördes 2003. Relevant forskning kring kunskap, läsutveckling och inlärningsstilar har granskats. Därefter har strukturerade intervjuer genomförts med 20 elever i år 6, där eleverna besvarat teoretiska frågor och genomfört praktiska uppgifter för att undersöka deras kunskaper inom textilslöjd. Studien visar att ca 60 % av eleverna svarar rätt på frågor gällande material, verktyg och begrepp. Vidare visar den att hälften av de elever som tillfrågats upplever att arbetsbeskrivningar underlättar slöjdarbetet. Övriga elever undviker arbetsbeskrivningar då de upplever att dessa försvårar arbetet. Två huvudsakliga slutsatser kan dras av detta resultat: ett självständigt slöjdarbete förutsätter kunskaper och arbetsbeskrivningar och metoder måste anpassa efter varje elevs individuella inlärningsstil.

Arbetets syfte är att undersöka hur bildtolkning fungerar som metod för att nå insikt i ungdomars tankar kring jämställdhet, feminism och genus. Jag är också intresserad av hur bilder kan användas i undervisning utanför bildämnet, hur bilder kan användas som en visuell presentation till ett perspektiv eller begrepp, här till det feministiska perspektivet och genusbegreppet. Tillfälle att undersöka detta dök upp genom samtal med en lärarstudent som genomförde sin ämnespraktik i psykologi men även undervisade två klasser i det ämne som kallas livskunskap och idag undervisas på vissa skolor. Kursens mål är bland annat att ta upp genusrelaterade frågor. 53 elever har genom en enkät med öppna svarsalternativ tolkat en bild med feministiska tolkningsmöjligheter. Föremål för tolkningen var ett fotografi av Meret Oppenheims surrealistiska objekt ”Ma gouvernante - My Nurse - mein Kindermädchen”. Kön var den enda bakgrundsfaktor som undersöktes, detta för att undersöka om det förekom någon skillnad i hur kvinnor och män tolkade bilden. Resultatet visar att 32% tolkade bilden som uttryck för något slags tvång kvinnor utsätts för. Det gemensamma för denna kategori av tolkningar var att de beskriver olika sammanhang där kvinnor utsätts för någon slags förnedring såsom hotet om att bli våldtagen/misshandlad, bortgift mot sin vilja, prostitution, eller en företeelse i samhället såsom diskriminering mot kvinnor. 44% av kvinnorna kunde placeras i denna kategori och 27% av männen. Resultatet anser jag visar på att en viss medvetenhet förekommer. Jag har även intervjuat de två lärare som gemensamt undervisade de båda klasser och den lärarstudent som undervisade dem för tillfället. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna hade olika uppfattningar, Lärare 1 ansåg att de dessa elever hade stor insikt i dessa frågor medan lärare 2 ansåg att de gömde sig bakom politiskt korrekta åsikter och i själva verket vill behålla könsrollerna. Min uppfattning och slutsats av undersökningen är att bildtolkning möjliggör ett sätt att kringgå den jargong och inställning som annars kan påverka vilka attitydyttringar som görs. Observationen visar att den tolkade bilden fungera som visuell presentation av ett feministiskt perspektiv Eleverna kunde förstå perspektivet och de tog själva upp argument för och emot. Det uppstod en livfull diskussion kring genus, och jämställdhet.

Educators have an importance for the pupil’s progress, where the individual adjustment tutoring is varying. The pupil’s self-confidence is also individual and can be affected by the humans in the society. To find every pupil’s knowledge and enjoy creating and learning is a big part of an educator’s work. A working method that can rise pupils’ self-confidence and give a zestful tutoring is the aesthetician.    The purpose with this study is to look at the educators’ views on the meaning of aesthetic for self-confidence and how they work with aesthetic in their teaching.   I based my study on qualitative interviews to get an enlarge meaning if aesthetics has an influence the pupils’ self-confidence. The results give a picture of how the educators would like to work with aesthetic in their teaching because pupil’s self-confidence is getting stronger. But the aesthetic has a low value, and therefore there is a reduced selection by the aesthetic in school, which will be at the expense of the pupil.

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlärare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I målen för kursen Bild står det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit någon tidigare forskning om hur bildlärare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur målen realiseras ute på skolorna. De metoder som används är litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlärare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar på att det finns såväl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen. Skillnaderna är i stor mån marginella. Vidare påvisar resultatet att en existerande dualism mellan verbalspråklig verksamhet och praktisk handling inte bör göra sig gällande i skolan i stort.

Vår uppsats handlar om estetiska kunskapskvaliteter inom det estetiska programmet på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att försöka definiera vilka estetiska kunskapskvaliteter betygs-kriterierna kännetecknar. Vi redogör för delar av befintliga teorier om, diskurser kring och perspektiv på estetisk verksamhet i skolan. Där finner vi begreppen produktion och reception, vilka vi sedan använder i en närläsning av de estetiska ämnenas nationellt formulerade betygskriterier. I undersökningen kompletterar vi begreppen produktion och reception med att och hur, som motsvarar två tydliga kategorier inom de kriterier vi studerat. Vi har dels funnit att hur-kvaliteterna nästan uteslutande beskriver produktionskvaliteter, dels att kunskapskvaliteternas progression från G till MVG går från att eleven gör någonting, till hur eleven gör det. Vår slutsats är att ovanstående begrepp fungerade som ”objektiva” och ”utomkonstnärliga” kategorier att inordna de estetiska kunskapskvaliteter under. Men när det gäller att förstå innebörden av de högre/avancerade ’hurkvaliteterna’,som undervisningen strävar mot, så går det inte att förstå dem utifrån andra perspektiv än dem som konstvärlden erbjuder.

Vad är det som gör att bildundervisningen har den form den många gånger har? Under vår VFU har vi många gånger noterat att de elever som förkovras i bildämnet allt som oftast sitter och harvar med samma uppgifter som vi själva gjort under vår skolgång. Dessa uppgifter som helt saknar anknytning till framtida yrkesverksamhet eller ens samhället. Syftet med detta arbete har således varit att undersöka i hur hög grad lärare inom ämnet bild och befintliga läromedel knyter an till bildämnets roll i samhället samt hur ett läromedel ska se ut för att uppfylla kraven i Lpf 94. Vi har valt att bygga arbetet på litteraturstudier av befintliga läromedel ämnade för bild samt intervjuer med yrkesaktiva bildlärare. Det hela har resulterat i att vi tydligt kunnat se att bildlärarna arbetar mer mot samhället än vad läromedlen syftar till samt att lärarna sällan eller aldrig använder sig av läromedel eftersom de anser att det i nuläget saknas ett relevant läromedel. För att uppfylla kraven i Lpf 94 måste läromedlet fungera som en knytpunkt mellan skola, samhälle och yrkesverksamma aktörer. För att se det alternativa arbetet, gå till: http://www.estet.se/alt.exarb

Det här är ett arbete som rör frågor om lek och lärande samt hur vi genom det visuella språket kan skapa berättelser om oss själva och vår omvärld. Allt visuellt som omger oss formar våra handlingar och vårt sätt att tänka. Vi upplever därför inte världen så som den är, utan som den växer fram genom användandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen. Syftet med undersökningen är att, utifrån barns och ungas perspektiv, titta närmare på hur olika leksaker kan användas som verktyg för meningsskapande. Undersökningen är en kvalitativ etnografiskt inspirerad studie som bygger på barns samtal och tankar om olika leksaker. Bland annat de leksaker som presenteras i filmen Toy Story 3. Resultatet av undersökningen presenteras dels genom denna uppsats men även genom ett gestaltande arbete som består av en hemsida. På hemsidan finns utöver textbaserad information även en stor del av de bilder och filmer som skapats inom ramen för undersökningen.  Under mitt arbete blev det uppenbart att vuxna människor har mycket att lära genom det som barnen visar och berättar om sina leksaker. Genom informanternas egna ord och bilder blir det tydligt att det vi lär oss genom användandet av olika leksaker präglas av leksakernas visuella karaktär och den kontext som leksaken har uppstått ur. Leken erbjuder inte bara en möjlighet till berättande om det som redan finns, utan även andra möjligheter till meningsskapande utöver verkliga förebilder och existerande verksamheter.[1]En slutsats som jag drar utifrån undersökningen är att leksaker inte är pedagogiska i sig, utan blir det först genom användandet tillsammans med andra. [1]Nelson Anders & Svensson Krister (2005) Barn och leksaker i lek och lärande, Stockholm Liber, sid 62

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare undervisar nyanlända elever i de praktiskt- estetiska ämnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska ämnet svenska som andraspråk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska ämnena ses som lämpliga att använda som sluss då nyanlända elever ska övergå till reguljära klasser.  Studiens frågeställningar ämnar undersöka huruvida och i vilken grad lärarna i de olika ämnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlända elever.   Studien tar avstamp i en tro om att språkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lärosituationer. Frågeställningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv där Jim Cummins modell för andraspråkselever används som analysverktyg. Modellen utgörs av två nivåer, kognitiv nivå och graden av situationsberoende/kontextualisering och syftar till att hjälpa lärare att lägga undervisningen på en nivå där eleven får stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad.   För att besvara studiens syfte och frågeställningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lärare på två skolor i olika kommuner i Mellansverige, där samtliga lärare undervisade nyanlända elever i ett eller flera ämnen.   Resultatet visar att lärarna oberoende av ämne anpassar undervisningen på ett likartat sätt genom förenklingar. Lärarna i svenska som andraspråk anpassar dock undervisningen i större omfattning än lärarna i de praktiskt- estetiska ämnena. Ytterligare resultat som kan utläsas ur empirin är att ämnet hem- och konsumentkunskap utmärker sig då ämnet ofta håller sig på en nivå där eleverna får kontextuell hjälp samtidigt som de blir kognitivt utmanade.   Slutsatsen är att de praktiskt- estetiska ämnena kopplar samman teori och praktik vilket gör att undervisningen kontextualiseras på ett naturligt sätt.

Detta arbete har genomförts i samarbete med Ekdahls Möbler, ett företag verksamt i Småland som utvecklar och producerar möbler. Resultatet av detta projekt är att en stol för offentliga miljöer och med svanenmärkningens grundtankar och principer som ledord tagits fram. I utarbetningen av stolen anser jag att det bevisas att ett företag kommer tjäna pengar på att svanenmärka sina produkter. Kan då ett företag vinna på att svanenmärka sina produkter? I dagsläget ter det sig som marknaden för miljömedvetna möbler främst finns inom den offentliga miljön där man kan se en ökad efterfrågan efter mer miljöanpassade produkter. Offentlig upphandling sker för 500 miljarder i Sverige varje år så det finns både finansiella medel och efterfrågan. Eftersom efterfrågan förväntas växa kommer även behovet av miljöanpassade möbler att mer och mer uppstå på den marknad som rör möbler för hemmabruk. Som designer har man möjlighet att påverka en producent till ett val av mer miljömedvetna möbler genom att känna till de krav som svanenmärkningen ställer. Om det finns vetskap om kraven kan de tillämpas i ett tidigt stadium i designarbetet och utveckla produkten mot mer miljöanpassade möbler. Stolen har nu goda chanser att både komma i produktion och att svanenmärkas. Prototyper har tillverkats och dessa kommer att visas för första gången vid examensutställningen på Carl Malmsteens- Center för Träteknik och Design, 2008. / This work was carried out in cooperation with Ekdahls furniture, a company that designs and manufactures furniture in Småland. As a result of this project, a chair for public environments has been developed with the fundamental ideas and principles of the Swan ecolabel. In the development of the chair, I think that it proves that a company will earn money by having the Swan ecolabel on its products. Can a company then profit by marking its products with the Swan ecolabel? In the present situation it seems as though there is a market for environmentally-conscious furniture within the public environment first and foremost, where one can see an increased demand for more environmentally-suitable products. Public purchasing amounts to 500 billion SEK each year, so there are both the demand and financial means. Based on the fact that the demand is expected to increase, the need for environmentally-suitable furniture will increasingly arise in the market for furniture for home use. As a designer, one has the opportunity to influence a producer to select more environmentally-conscious furniture by recognising the demand that the Swan ecolabel creates. If there is knowledge of the demand, it can be applied at an early stage in the designprocess.   The chair now has a good chance of both entering into production and bearing the Swan ecolabel. Prototypes have been produced and they will be shown for the first time at the graduation exhibition at Carl Malmsten - Centre for Wood Technology and Design 2008.