In my study I enter deeply in pedagogical drama. My aim is to investigate how pedagogical drama can facilitate group dynamics on a preschool level. I also aim to receive a deeper understanding about how pedagogical drama affects the individual within the group. To obtain answers to my questions I look at my aims and specified my question at issue. I have used quality interview technique as a method of approach in my investigation, which is appropriate when I need to understand the individual reactions and reasoning. I have chosen to interview three pedagogues that all have a connection to drama and who works on a preschool level. I came to the conclusion that pedagogical drama can indeed facilitate group dynamics within, due to the fact that many factors work together. The group obtains a high level of solidarity by doing different things together, for instance different kinds of problem solving in a pleasurable way. Pedagogical drama evolves the whole individual in teamwork with others. True pedagogical drama the individual gets a greater confidence better self-esteem and the possibility to explore different parts and roles. Pedagogical drama can contribute to seeing all the individuals within a group. Keywords: Pedagogical drama, group solidarity, individual, group / I mitt arbete fördjupar jag mig i ämnet pedagogiskt drama. Mitt syfte är att undersöka hur pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållning på lågstadiet. Syftet är även att få en förståelse om hur individen påverkas. För att få svar på detta har jag använt mig av mina frågeställningar och min preciserade frågeställning. Jag har använt mig av kvalitativ intervju som metod i min undersökning, vilket är passande då det kommer till att förstå individers sätt att reagera och resonera. Jag har valt att intervjua tre pedagoger, alla har en kopplig till drama och de arbetar på lågstadiet. Min slutsats är att pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållningen, genom att många faktorer verkar tillsammans. Gruppen får sammanhållning genom att göra saker tillsammans som t.ex. problemlösningar eller något annat som är lustfyllt. Pedagogiskt drama utvecklar hela individen i samspel med andra. Individen får genom pedagogiskt drama ett stärkt självförtroende, självkänsla, medvetenhet och möjligheten att till utforska olika roller. Pedagogiskt drama kan bidra till att man kan se alla individer.

Studien syftar till att undersöka hur dansen påverkar människan socialt samt mentalt. De frågeställningar vi haft är, vad innebär dans? Hur anser danspedagoger samt dansterapeuter att dans påverkar människan mentalt och socialt? Hur används dansterapi för att stärka människan? Vi har använt oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna tolkas med hjälp av hermeneutiken. Respondenterna är fem danspedagoger samt två dansterapeuter. Vårt resultat visar att dans mestadels påverkar människan på ett positivt sätt. Den stärker kroppsbilden, självförtroendet, självkänslan och den sociala utvecklingen. Respondenterna ger en mängd olika beskrivningar och tolkningar på hur de anser att dans påverkar människan socialt samt mentalt. / The purpose of this thesis is to understand how man is affected socially and mentally from dancing. The questions of issue are: What is dance? How is man affected by dancing according to dance educationalists and therapists? How is dance therapy used to strengthen a person? Through qualitative method and semi structured interviews, interpreted by hermeneutics, of five dance educationalists and two dance therapists. Our result states that we are mainly affected in a positive way from dancing. It fortifies physical apprehension, self-confidence, self-esteem and social development. The respondents describes and interprets the affects dancing has socially and mentally in a diverse but satisfactory manner.

Abstract The number of natural disasters are increasing. Disaster relief today is improving, but not enough. The purpose of my graduation paper is to present a new solution to shelters. It’s important to remember the human, social and environmental aspects when designing a shelter for disaster relief. Each group within the population has to be able to use the shelter and benefit from it. You need to consider the different conditions whitin different countries, and I have chosen to direct my work towards Sri Lanka. Based on my research I have been able to analyse the demad and needs of people affected by natural disasters.My solution to the problem is based on a plastic sheet. The plastic sheet is combined with cardboard plates which gives it structure and lasting. It’s able to use the plastic sheet in a different way than before. The sheet is able to fold into different shelters and it’s materials offers a possibility to develop it further in the future. / Sammanfattning: Naturkatastroferna i världen ökar. Till följd av det krävs det att biståndshjälpen blir bättre. Ofta har nya lösningar till katastrofbostäder varit ineffektiva på olika sätt och inte fungerat i sitt syfte. Arkitekternas roll i att utveckla katastrofhantering har därför inte alltid varit uppskattad och självklar. Syftet med mitt projekt är presentera en ny lösning till bostäder för katastrofområden. En bostad måste ha en enkel konstruktion för att bli effektiv, den skall helst vara lätt i vikt, samt enkel att tillverka och frakta så leveransen går snabbt. Det är viktigt när man arbetar med katastrofhantering att hjälpen inte blir felriktad. Det är också viktigt att man ser till att samtliga grupper ur befolkningen, även de svaga, kan nyttja den lösning som tillhandahålls. Ett av de länder som förväntas drabbas av klimat- förändringarna i framtiden är Sri Lanka. Jag har valt att rikta mitt projekt mot Sri Lanka för att presentera en lösning anpassad till visst områdes förutsättningar och krav. Genom att analysera den litteratur jag läst i min research har jag gjort urval i mina skisser som svarar mot de krav som ställs på en katastrofbostad. Min valda lösning har jag sedan vidareutvecklat och förädlat. Idén grundas på en vanlig presenning. Min idé är att fästa plattor på presenningen för att ge den mer stadga än vad den har i dag. Ger man den mer stadga går den att använda till mer hållbara lösningar. Plattorna placeras så pass tätt på duken att det endast går att vika den åt ett håll. Försöker man vika den åt andra hållet tar plattorna mot varandra och det tar stopp. Genom detta håller konstruktionen uppe sig själv, förutsatt att materialen i duken inte är för tunga.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lågpolygonkaraktärer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktärsmodeller från ett antal olika spel från etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller från spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas. Med hjälp av samma program gjorde jag också en kort statistisk sammanställning över hur många polygoner som används för olika karaktärer i olika spel. Detta var i avseendet att få en uppfattning om vad som räknas som lågpolygonmodeller. Vad jag kom fram till här var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som räknas som lågpolygonmodell. Min slutsats blev också att det troligtvis aldrig kommer att finnas någon sådan definition eller att det ens är nödvändigt att ha en. För att undvika att gå in i tekniska fäller så har jag också läst på teorier för modelleringer och tagit reda på och rett ut olika begrepp som förekommer i samband med modellering så som skillnaden mellan en triangel och en polygon. För att testa olika metoder för lågpolygonmodellering valde jag att själv modellera tre versioner av en karaktär med olika polygonbegränsningar för varje modell. Här lade jag de översta gränserna på fem hundra trianglar för den första modellen och sedan tusen respektive två tusen för de två andra. På dessa modeller applicerade jag olika idéer och metoder som jag kom fram till delvis genom att studera karaktärsmodeller från andra spel.

I mitt examensarbete testar jag olika kreativa metoder, dels tagna från etablerade konceptillustratörer i spelindustrin, men också egna, för att svara på min huvudfråga: Vilka olika kreativa metoder kan användas inom konceptillustration? Jag kommer fram till att det finns oändligt många, men att vad som har fungerat bäst för mig, har varit att först försöka skapa ett sammanhang, följt av en fas där jag utforskar olika idéer med hjälp av karaktärssiluetter, med fokus på intressanta och individuella former. Min slutsats blir att det är viktigt att vara öppen för influenser från alla håll, och att testa nya metoder kan vara oerhört givande för såväl kreativiteten som sin konstnärliga utveckling.

Detta examensarbete handlar om hur olika verksamhetsnivåer från lärare genom rektor till gymnasieförvaltning arbetar och samarbetar för att uppnå de statliga och kommunala jämställdhetsmålen. Utgångspunkten har varit en verksamhetsplan för gymnasieskolan i den aktuella kommunen vi har undersökt. Där skrev gymnasieförvaltningen att de ville motverka könsbaserade gymnasieprogramval och att de skulle genomföra ett jämställdhetsprojekt 2008-2010. Med denna text som utgångpunkt har vi analyserat bild och text i två gymnasieprogrambroshyrer med inriktning mot design och slöjd. Det ena programmet är kvinnodominerat och det andra mansdominerat, programmen har ett liknande innehåll. Vi har sedan gjort en komparativ analys med dessa gymnasieprograms broschyrer i centrum. De värderingar och attityder om kön och vad man egentligen har gjort och gör för att motverka könsbaserade gymnasival har varit i fokus. Därefter har vi intervjuat det ena programmets verksamhetsled med två lärare, rektor, studie och yrkesvägledare och gymnasieförvaltning som representanter för verksamheten. Vi har koncentrerat oss på hur den aktuella verksamheten samarbetar med jämställdhetsfrågor och hur och om de därmed utformar sin marknadsföring utifrån jämställdhetsmål. En viktig slutsats av vårt arbete är att det finns brister i samarbetet mellan de olika verksamhetsnivåerna och att det påverkar jämställdhetsarbetet, både i marknadsföringen och slutligen i gymnasieförvaltningens mål att motverka könsbaserade gymnasiprogramval.

Ämnet Estetisk plattform är ett valbart ämne på en grundskola och i detta ämne arbetar eleverna tematiskt i estetiska läroprocesser. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några elever i grundskolans senare del uppfattar ämnet Estetisk plattform i sin skola. Jag har tagit reda på hur eleverna definierar ämnet Estetisk plattform och vad de lärt sig av Estetisk plattform. Jag har också undersökt huruvida skolans definition av ämnet överrensstämmer med elevernas upplevelser och erfarenheter. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med sex elever som läser detta ämne. De elever som frivilligt ställde upp på intervju fick utgöra mitt urval. Informanterna berättar vad de gör på Estetisk plattform och hur de får påverka ämnet, de berättar om sitt lärande och de informanter som går i årskurs nio berättar hur skillnaden var jämfört med årskurs sju. Resultat som framkommit är att informanterna inte är särskilt medvetna om det egna lärandet i Estetisk plattform och att de tycker att det är ett roligt ämne. Informanterna beskriver att de också fått ut mycket av att gå Estetisk plattform bland annat svarar majoriteten av informanterna att de vågar mer. De har däremot svårt att sätta ord på varför ämnet heter Estetisk plattform, och i en jämförelse mellan skolans dokument och informanternas svar framkommer att informationen är svag från skolans sida, om ämnet Estetisk plattform.

The aim in this thesis is to study what attitude music teachers in Sweden and New Zealand have towards Information and Communication Technology (ICT) in music education and obtain a better understanding of how their attitudes affect the way they use ICT in their teaching. Another intention is to discuss differences and similarities between the teachers´ preferences regarding this issue in the two different countries, and whether it has any effect on teaching. It's a qualitative study based on interviews with music teachers from both countries. Through the answers we can get an impression about how ICT is used in music education, how the curriculum is interpreted when it comes to use ICT in music education and how the teachers' attitudes towards ICT affect the music education. This thesis shows that teachers are positive towards ICT in music education but the attitude, knowledge and the way of using it differs, due to access to technology and different opinions about what is essential in music and what is pedagogical. It also shows that a personal interest in ICT on the teacher's behalf facilitates use and motivation of ICT in teaching. The curriculum is seen as a guideline by teachers in both Sweden and New Zealand. It appears that teachers in New Zealand use ICT more frequently and has wider definition about what ICT is.

Teckning är ett arbetsområde som har hängt med från den allra tidigaste bildundervisningen, där den ännu utgör en grundbult i en alltmer svårdefinierad sammansättning. På förtjänstfulla sätt kan man idag kombinera enkla material med modern teknologi, t ex för att skapa uttryck, lösa uppgifter eller underlätta estetisk kommunikation.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas uppfattningar om skolmiljöer som främjar eller motverkar lärande. Något jag ville undersöka för att i min framtida lärarroll kunna skapa en skolmiljö som eleverna upplever som främjande för lärande. Som blivande bildlärare ville jag även se om eleverna är så pass insatta i sin omgivnings utformning att man inom bildämnet kan utarbeta ett arbetsområde rörande skolans fysiska miljöer. Jag har utgått ifrån tre frågeställningar: Hur ser eleverna på skolans lärandemiljö? Hur ska en skolmiljö som, enligt eleverna, främjar lärande vara utformad? Överensstämmer elevernas syn på en skolmiljö som främjar lärande med de riktlinjer som finns idag på hur en skolmiljö som främjar lärande bör se ut? Jag genomförde delvis strukturerade kvalitativa intervjuer med sex myndiga gymnasieelever. Resultatet visade att eleverna är insatta i skolmiljöns fysiska utformning och att den påverkar lärandet. Att ljusa och öppna skolmiljöer är främjande medan mörka och slutna är motverkande för lärande. Dock överensstämmer inte elevernas önskade fysiska miljö för lärande med deras nuvarande skolmiljö. Elevernas syn på en skolmiljö som främjar lärande stämmer i mångt och mycket överens med de riktlinjer som finns idag, men som tyvärr inte följs. Slutsatsen som styrks av litteraturstudierna är att eleverna är väl medvetna om sin skolmiljö och att elevers delaktighet i skolmiljöns fysiska utformning är viktigt i framtiden. Jag kom även fram till att eftersom eleverna är väl medvetna om sin skolmiljö är det möjligt att på ett givande sätt arbeta med den inom bildundervisningen.