Bakgrund: Eutanasi kan beskrivas som att en människas liv avslutas på dennes begäran. I de flesta delar av världen är eutanasi olagligt. Få studier har genomförts i syfte att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder till eutanasi. Syftet var att belysa bakomliggande faktorer avseende sjuksköterskors attityder till eutanasi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med utgångspunkt från nio vetenskapliga studier, med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade likheter och skillnader kring medverkande faktorer till sjuksköterskornas attityder. Många var för eutanasi i fall där patientens lidande inte gick att lindra. Troende sjuksköterskor var oftare emot eutanasi i jämförelse med dem som inte var troende. Etiska frågor medverkade till ställningstaganden både för och emot eutanasi. En del sjuksköterskor var oroliga för att eutanasi kunde missbrukas inom vården. Yrkesrelaterad erfarenhet påverkade även deras åsikter. Slutsatser: Sjuksköterskors attityder gällande eutanasi präglas bland annat av faktorer som berör sjuksköterskors egen livsvärld, såsom deras upplevelse av patientens lidande samt olika etiska och moraliska aspekter. Sjuksköterskor kan genom att medvetandegöras kring vad som påverkar deras attityder gällande eutanasi känna en större säkerhet i att föra fram åsikter kring ämnet, samt möta patienter som efterfrågar eutanasi med större öppenhet.

Eutanasidebatten pågår i Sverige likaväl som utomlands. Debatten förs med både explicita och implicita etiska fotavtryck och det finns fall som uppmärksammats i media där personer sökt sig utomlands för att erhålla eutanasi, enskilda riksdagsledamöter har motionerat i frågan, eutanasi är föremål för en etisk debatt i forskarsamhället såväl som inom läkarkåren. Huvudsakligen är det läkarassisterad eutanasi i någon form det handlar om. Med andra ord är det en läkare eller annan vårdpersonal som skall administrera detta. Därför är läkarna en central intressent i eutanasifrågan och därför är diskussionen inom kåren av intresse att analysera. Och det är detta som uppsatsen gör. Arbetet analyserar eutanasidebatten i Läkartidningen mellan åren 2006-2016 och har tre syften: för det första att undersöka debattens argument och vilka normativa etiska uppfattningar som ligger till grund för dessa ståndpunkter; vidare att även kritiskt granska delar av argumentationen och avslutningsvis vill arbetet också pröva en egen ståndpunkt i eutanasifrågan.

<p>Eutanasi är ett omdiskuterat begrepp som diskuteras både inom media och den medicinska etiken. Det finns ett mångdimensionellt perspektiv av begreppet vilket kan påverka det etiska förhållningssättet i vården av döende patienter. Syftet med begreppsanalysen var att ur ett sjuksköterskeperspektiv tydliggöra begreppet eutanasi inom palliativ vård. Metoden var en modifierad form av begreppsanalys enligt Walker & Avants modell. Resultatet är redovisat genom en lexikal och en litterär analys, som visade skillnader mellan aktiv och passiv eutanasi. Antecedentierna för passiv eutanasi är en obotligt sjuk patient med begränsad tid kvar att leva, attributen är att livsuppehållande åtgärder avbryts eller sätts inte in. Antecedentierna för aktiv eutanasi är en patient som är hopplöst, plågsamt sjuk eller skadad person som önskar avsluta sitt liv. Attributet är en handling som dödar eller tillåter dödande av hopplöst sjuka eller skadade individer. Konsekvensen av eutanasi är att patienten dör. Sjuksköterskor i palliativ vård som kommer i kontakt med patienter som har en önskan om eutanasi, kan ha svårt att hantera situationen på ett optimalt sätt vilket kan leda till att svåra frågor kan bli obesvarade.</p>

Eutanasi är ett omdiskuterat begrepp som diskuteras både inom media och den medicinska etiken. Det finns ett mångdimensionellt perspektiv av begreppet vilket kan påverka det etiska förhållningssättet i vården av döende patienter. Syftet med begreppsanalysen var att ur ett sjuksköterskeperspektiv tydliggöra begreppet eutanasi inom palliativ vård. Metoden var en modifierad form av begreppsanalys enligt Walker & Avants modell. Resultatet är redovisat genom en lexikal och en litterär analys, som visade skillnader mellan aktiv och passiv eutanasi. Antecedentierna för passiv eutanasi är en obotligt sjuk patient med begränsad tid kvar att leva, attributen är att livsuppehållande åtgärder avbryts eller sätts inte in. Antecedentierna för aktiv eutanasi är en patient som är hopplöst, plågsamt sjuk eller skadad person som önskar avsluta sitt liv. Attributet är en handling som dödar eller tillåter dödande av hopplöst sjuka eller skadade individer. Konsekvensen av eutanasi är att patienten dör. Sjuksköterskor i palliativ vård som kommer i kontakt med patienter som har en önskan om eutanasi, kan ha svårt att hantera situationen på ett optimalt sätt vilket kan leda till att svåra frågor kan bli obesvarade.

No description available.

No description available.

No description available.

Introduktion/Bakgrund: Döden kan vara ett mysterium och något som alla kommer att möta. Svårt lidande patienter kan önska att kunna påskynda döden. Dödshjälp är olagligt i Sverige men det finns som en valmöjlighet i några andra länder. Att sjuksköterskan kan få en förfrågan om dödshjälp är inte ovanligt, även inom svensk sjukvård. Detta kan orsaka etiska dilemman som kan hamna i konflikt med svensk lag. Genom att undersöka andra sjuksköterskors upplevelser kan svenska sjuksköterskor få en ökad förståelse för hur de kan hantera situationen och bemöta patienter som önskar dödshjälp. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av dödshjälp. Metod: Litteraturstudien utformades efter Polit och Becks (2017) nio steg. Systematiska databassökningar genomfördes i både Cinahl och PubMed. 11 vetenskapliga artiklar granskades enligt granskningsmall för kvalitativa studier från Polit och Beck (2017). Resultat: Litteraturstudien identifierade fem teman; en blandning av känslor, patienten i fokus, etiska dilemman, lyssna och förstå och behov av ett välfungerande samarbete. Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelse av dödshjälp var en blandning av intensiva känslor. Dödshjälp ansågs bidra till en god omvårdnad och vara en förlängning av den holistiska vården. Detta för att patientens autonomi kunde bli respekterad. Sjuksköterskorna identifierade behov av tydliga riktlinjer för att hantera bemötandet och etiska dilemman. Tydlig kommunikation och samarbete var en viktig del för att minska risken för missförstånd.

SAMMANFATTNING Bakgrund Eutanasi, det vetenskapliga ordet för aktiv dödshjälp, är idag endast lagligt i ett fåtal länder, exempelvis Nederländerna och Belgien. Eutanasi innefattar att en läkare administrerar dödliga doser läkemedel med en intention att hjälpa en person att avsluta sitt liv. Sjuksköterskan har en central roll i patientens vård och är ofta den som först får förfrågan om eutanasi. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors uppfattning om eutanasi. Metod Allmän litteraturöversikt med ett strukturerat arbetssätt. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO användes vid sökning av artiklar. 15 artiklar inkluderades, tre kvalitativa och 11 kvantitativa, som sedan kvalitetsgranskades samt analyserades med integrerad analysmetod. Resultat Både positiva och negativa uppfattningar upptäcktes om eutanasi. Sjuksköterskornas uppfattningar var komplexa och det fanns många gånger inga raka svar. Eutanasi kunde ur ett perspektiv anses vara en respektfull död sett utifrån att bevara värdighet och autonomi, men ur ett annat perspektiv ansågs det vara en onaturlig död. Olika faktorer spelade in på uppfattningen, exempelvis religion, vilket land sjuksköterskan arbetar i och arbetslivserfarenhet. Majoriteten av sjuksköterskorna beskriver känslan av att slitas mellan att lindra lidande och att värdesätta det sköra livet. Slutsats Bland de inkluderade sjuksköterskorna visade det sig att en majoritet av dem hade en positiv uppfattning om eutanasi vare sig om det är lagligt eller olagligt i landet de arbetar i. Det finns inga lätta svar eller enkla lösningar på hur frågan skall hanteras men många sjuksköterskor uttrycker en önskan om att diskutera eutanasi i större utsträckning.

SAMMANFATTNING Bakgrund Eutanasi debatteras i många länder och åsikterna är många. Att agera etiskt och moraliskt utifrån lagar och regler kan vara en utmaning för sjuksköterskor som vårdar patienter med en önskan om eutanasi. Detta kan leda till att patientens rätt till autonomi och självbestämmande blir lidande. Syfte Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors inställning till eutanasi i livets slutskede, samt vilket stöd och vilka åtgärder sjuksköterskan kan ge patienter som uttrycker önskan om eutanasi i livets slutskede. Metod En litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar utfördes genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades. Artiklarna har granskats och analyserats och sammanfattas i en matris och löpande text. Resultat Majoriteten av sjuksköterskorna i studier utförda i länder där eutanasi är tillåtet enligt lag ställde sig positiva till eutanasi. I övriga Europeiska länder rådde stora skillnader gällande inställningen till eutanasi. Faktorer som påverkade sjuksköterskans inställning till eutanasi var yrkeslivserfarenhet, ålder, kön, arbetsplats och religion. Genom att skapa tillit hos patienten, utveckla en god kommunikation och ge god palliativ vård kunde omvårdnaden leda till att patienten tog tillbaka sin önskan om eutanasi. Slutsats Sjuksköterskors inställning till eutanasi påverkades av flera olika individuella faktorer. Även lagar och förordningar i de länder sjuksköterskorna var verksamma i visade sig ha inverkan på sjuksköterskors etiska och moraliska reflektioner i ämnet. Genom att som sjuksköterska se patienten ur ett holistiskt perspektiv kunde omvårdnaden leda till att patienter tog tillbaka sin önskan om eutanasi.