<p>Denna uppsats behandlar frågan om rätten till eutanasi och läkarassisterade självmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen på området har jämförts med den holländska motsvarigheten, då Holland 2001 blev det första landet i världen som legaliserade eutanasi och läkarassisterade självmord.</p><p>Frågan om rätten till självvalt livsavslut är ingenting nytt men ändock är frågan kontroversiell och ger upphov till fler frågor än den kan ge svar på. Frågorna som skall besvaras i den här uppsatsen lyder:</p><p>Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rättsliga hållningen avseende eutanasi och den holländska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmål och konsekvenser bör man ta ställning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas?</p><p>I Sverige är det inte olagligt att begå självmord eftersom det är ett angrepp mot den egna rättssfären. Således är det inte heller olagligt att hjälpa någon att ta sitt eget liv. Genom domstolsavgöranden innebär medhjälp att man ger den som vill dö tabletter eller giftdryck som personen själv måste svälja. Den som vill dö måste själv utföra den dödande handlingen, annars riskerar medhjälparen att dömas för dråp. Svensk lagstiftning förbjuder någon ur den medicinska professionen att assistera vid ett självmord, dock är detta tillåtet för anhöriga eller nära vänner.</p><p>Hollands lagstiftning grundar sig på trettio år av domstolsavgöranden. Successivt har domstolarna byggt upp olika rekvisit eller due care-kriterier som måste vara uppfyllda för att en läkare som utfört eutanasi eller assisterat självmord skall gå fri från ansvar. Den holländska lagstiftningen kräver även att det skall finnas fem regionala kommittéer som skall granska inkomna rapporter om eutanasi. De har sedan att avgöra huruvida due care-kriterierna blivit mötta eller om ärendet skall överlämnas till åklagaren. En kontroversiell aspekt med den holländska lagstiftningen är att den tillåter minderåriga att begära eutanasi eller assisterat självmord.</p><p>Europadomstolen har i ett avgörande beslutat att det inte strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna att förneka någon assistans med att ta sitt liv. Domstolen tolkade artikel 2 och 8 så att det är viktigare för en stat att skydda alla individer i samhället än att ge en enskild individ rätt till assistans vid självmord.</p><p>Slutligen har ett förslag till svensk lagstiftning utformats, liknande den holländska lagstiftningen. Förslaget innebär att individen skall ha rätt att få eutanasi eller assisterat självmord utfört av en läkare och inte vara hänvisad till att någon anhörig vill och vågar agera medhjälpare. Frågan är inte när utan om en svensk lagstiftning kan bli realitet i Sverige, då den styrande makten inte anser att en lagstiftning liknande den holländska är önskvärd i Sverige. Enligt svensk lag är det idag tillåtet att svälta ihjäl en människa genom passiv dödshjälp eller att assistera någon att begå självmord. Däremot är det inte tillåtet för beslutskompetenta individer att själva välja när de vill avsluta livet och ett outhärdligt lidande, genom att använda eutanasi eller läkarassisterat självmord. Det borde vara en rättighet att i liknande situationer kunna välja att dö i en för individen trygg miljö omgärdad av sina närmaste.</p>

<p>Bakgrund. Ordet eutanasi betyder dödshjälp och detta ämne väcker stor debatt världen över. Holland, Belgien, Luxemburg och delstaten Oregon i USA har legaliserat eutanasi. Riktlinjer som beskriver sjuksköterskors roll i eutanasiprocessen har utformats, dock syns stora skillnader länderna emellan. Syfte. Att belysa sjuksköterskors upplevelse av delaktigheten i eutanasiprocessen, samt hur omvårdnaden av patienten såg ut under denna process. Metod. En allmän litteraturstudie utfördes med induktiv innehållsanalys. Resultat. Studien belyser flera aspekter av sjuksköterskors upplevelser kring omvårdnaden av patienter under eutanasiprocessen. Kategorierna visar sjuksköterskors reaktioner på eutanasiförfrågan, vikten av ett gott samtal mellan patient och sjuksköterska, hur sjuksköterskor vårdar patienten under processen som leder fram till eutanasi samt hur hon finns som stöd för patienten och agerar patientens ”advokat”. Det framkom att sjuksköterskor åsidosätter sina egna åsikter om eutanasi och ställer upp för patienten samt hur de finner stöd i kollegor för att klara av den psykiskt påfrestande uppgift som eutanasiprocessen innebär. Slutsats. I flera studier anser sjuksköterskor det svårt att ge patienten bästa omvårdnad då riktlinjer som beskriver deras arbetsuppgifter under eutanasiprocessen är bristfälliga.</p> / <p>Background. Euthanasia can be translated into the meaning of helping a person to end his/her life. Holland, Belgium, Luxembourg and the State of Oregon (USA) have legalized euthanasia. Guidelines describing the nurses’ role in the process of euthanasia exists, though great differences can be seen between countries. Aim. To illuminate the nurses’ perception on their involvement in the euthanasiaprocess and what the care during this process looked like. Method. A general review of qualitative literature was conducted with analysis of the articles. Result. This study showed the nurses’ first reaction to the euthanasia request, the importance of in-depth conversations between the patient and the nurse, the nurses’ care for the patient during the process, how they stood by their patients’ side at all times and sometimes acted the role of the patients’ lawyer. This study raised issues about how nurses’ sometimes sat their negative thoughts about euthanasia aside to care for the patient and how they found support and comfort in their colleagues. Conclusion. Many nurses feel they cannot give the patient proper care due to failing guidelines describing their tasks during the euthanasia process.</p>

Debatten om eutanasi har åter blossat upp sedan Holland och Belgien, i början av år 2002, legaliserade aktiv eutanasi. Eutanasi berör många viktiga frågor som till exempel den enskilde individens rätt att bestämma över sitt liv, läkarens roll och sjukvårdens uppgifter. Sjukvårdspersonalen måste ofta fatta beslut om att avstå från eller att avbryta en livsuppehållande behandling, trots att rättsläget på denna punkt är oklart. En gränsdragning har gjorts mellan aktiv och passiv eutanasi. Denna gränsdragning kan dock vara svår att göra i praktiken. Enligt svensk rätt är den aktiva formen av eutanasi förbjuden och bedöms enligt brottsbalkens bestämmelser om mord och dråp. Den passiva formen är tillåten, men det finns ingen reglering i lag om när passiv eutanasi får utföras. Inledningsvis redogör jag för begreppet eutanasi och klargör vilka etiska principer som skall ligga till grund för hälso- och sjukvården. Vidare diskuteras om gränsdragningen mellan aktiv och passiv eutanasi är juridiskt försvarbar. Med utgångspunkt från internationella ställningstaganden behandlar jag slutligen frågan om det finns behov av en speciallagstiftning beträffande eutanasi.

Eutanasi, eller den svenska översättningen dödshjälp, innebäratt vårdpersonal genom olika åtgärder påskyndar döendet hossvårt sjuka patienter. Aktiv dödshjälp är olagligt i Sverigeliksom i flertalet andra länder. Samtidigt är det inte ovanligtatt patienter efterfrågar eutanasi med hänvisning till att dödendärigenom kan bli mer stilla och fri från lidande. Genom sinnära kontakt med patienten har sjuksköterskan en given roll idet som här kallas eutanasiprocessen. Syftet med litteraturstudienvar att beskriva sjuksköterskans delaktighet i eutanasiprocessen.Utifrån riktlinjerna för en litteraturstudie i Friberg(2008) har 11 artiklar granskats. Artiklarna söktes i databasernaCinahl, PubMed och Academic Search Elit. Resultatetpresenterades i teman vilka var; att ta emot frågan, attdelta vid ELD, att vara delaktig i den aktiva handlingen, attvara ett stöd för anhöriga efteråt och att uppleva delaktighetensom sjuksköterska. Det visade sig att det fanns flertaletfaktorer som påverkade sjuksköterskans medverkan i eutanasiprocessen.De sjuksköterskor som deltog i beslut om dödshjälpdeltog för det mesta också i den aktiva handlingen viddödshjälp samt i eftervården av anhöriga. Sjuksköterskornauppfattade det som viktigt att ha ett nära och bra samarbete iarbetsgruppen. Slutsatsen är att sjuksköterskan har en viktigroll i vården om patienter som efterfrågar eutanasi. Det ärviktigt att det finns klara och tydliga riktlinjer och regler attfölja för att säkerställa omvårdnaden vid situationer som dessa.Det behövs även tydliga instruktioner och handledning avnya sjuksköterskor för att de skall förberedas för möte medpatienter som efterfrågar eutanasi. Ytterligare forskning inomområdet kan bidra till en utveckling av vården som då bättrekan möta patienter som efterfrågar eutanasi.Eutanasi, eller den svenska översättningen dödshjälp, innebäratt vårdpersonal genom olika åtgärder påskyndar döendet hossvårt sjuka patienter. Aktiv dödshjälp är olagligt i Sverigeliksom i flertalet andra länder. Samtidigt är det inte ovanligtatt patienter efterfrågar eutanasi med hänvisning till att dödendärigenom kan bli mer stilla och fri från lidande. Genom sinnära kontakt med patienten har sjuksköterskan en given roll idet som här kallas eutanasiprocessen. Syftet med litteraturstudienvar att beskriva sjuksköterskans delaktighet i eutanasiprocessen.Utifrån riktlinjerna för en litteraturstudie i Friberg(2008) har 11 artiklar granskats. Artiklarna söktes i databasernaCinahl, PubMed och Academic Search Elit. Resultatetpresenterades i teman vilka var; att ta emot frågan, attdelta vid ELD, att vara delaktig i den aktiva handlingen, attvara ett stöd för anhöriga efteråt och att uppleva delaktighetensom sjuksköterska. Det visade sig att det fanns flertaletfaktorer som påverkade sjuksköterskans medverkan i eutanasiprocessen.De sjuksköterskor som deltog i beslut om dödshjälpdeltog för det mesta också i den aktiva handlingen viddödshjälp samt i eftervården av anhöriga. Sjuksköterskornauppfattade det som viktigt att ha ett nära och bra samarbete iarbetsgruppen. Slutsatsen är att sjuksköterskan har en viktigroll i vården om patienter som efterfrågar eutanasi. Det ärviktigt att det finns klara och tydliga riktlinjer och regler attfölja för att säkerställa omvårdnaden vid situationer som dessa.Det behövs även tydliga instruktioner och handledning avnya sjuksköterskor för att de skall förberedas för möte medpatienter som efterfrågar eutanasi. Ytterligare forskning inomområdet kan bidra till en utveckling av vården som då bättrekan möta patienter som efterfrågar eutanasi. / Euthanasia means that a health professional through variousmeasures accelerates dying in severely ill patients. Euthanasiais illegal in Sweden as in most other countries. While it´snot uncommon for patients requesting euthanasia on thegrounds that death thus can be more quiet and free from suffering.Through their close contact with the patient nurse hasa specific role in the euthanasia process. The aim of thisstudy was to describe nurses' involvement in the euthanasiaprocess. Based on the guidelines for a literature review ofFriberg (2008) 11 articles has been reviewed. Articles weresearched in the databases Cinahl, PubMed and AcademicSearch Elite. The results presented in themes which were, toreceive the question, to participate in the end of life decisions,to be involved in the active process, to provide supportfor relatives afterwards and to experience the involvement asa nurse. It turned out that there were several factors that influencednurses' participation in the euthanasia process. Thenurses who participated in decisions on euthanasia were forthe most part also in the active process of euthanasia and inthe aftercare of relatives. The nurses felt that it was importantto have close and good cooperation of the working team.The conclusion is that the nurse has an important role in thecare of patients seeking euthanasia. It is important to haveclear guidelines and rules to follow to ensure nursing care insituations like these. There is also need for guidelines and introductionof new nurses so that they can be prepared to meetpatients who requests euthanasia. Further research on euthanasiacan contribute to the development sot that the caregiversbetter can meet the patients requesting euthanasia.Euthanasia means that a health professional through variousmeasures accelerates dying in severely ill patients. Euthanasiais illegal in Sweden as in most other countries. While it´snot uncommon for patients requesting euthanasia on thegrounds that death thus can be more quiet and free from suffering.Through their close contact with the patient nurse hasa specific role in the euthanasia process. The aim of thisstudy was to describe nurses' involvement in the euthanasiaprocess. Based on the guidelines for a literature review ofFriberg (2008) 11 articles has been reviewed. Articles weresearched in the databases Cinahl, PubMed and AcademicSearch Elite. The results presented in themes which were, toreceive the question, to participate in the end of life decisions,to be involved in the active process, to provide supportfor relatives afterwards and to experience the involvement asa nurse. It turned out that there were several factors that influencednurses' participation in the euthanasia process. Thenurses who participated in decisions on euthanasia were forthe most part also in the active process of euthanasia and inthe aftercare of relatives. The nurses felt that it was importantto have close and good cooperation of the working team.The conclusion is that the nurse has an important role in thecare of patients seeking euthanasia. It is important to haveclear guidelines and rules to follow to ensure nursing care insituations like these. There is also need for guidelines and introductionof new nurses so that they can be prepared to meetpatients who requests euthanasia. Further research on euthanasiacan contribute to the development sot that the caregiversbetter can meet the patients requesting euthanasia.

Denna uppsats behandlar frågan om rätten till eutanasi och läkarassisterade självmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen på området har jämförts med den holländska motsvarigheten, då Holland 2001 blev det första landet i världen som legaliserade eutanasi och läkarassisterade självmord. Frågan om rätten till självvalt livsavslut är ingenting nytt men ändock är frågan kontroversiell och ger upphov till fler frågor än den kan ge svar på. Frågorna som skall besvaras i den här uppsatsen lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rättsliga hållningen avseende eutanasi och den holländska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmål och konsekvenser bör man ta ställning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas? I Sverige är det inte olagligt att begå självmord eftersom det är ett angrepp mot den egna rättssfären. Således är det inte heller olagligt att hjälpa någon att ta sitt eget liv. Genom domstolsavgöranden innebär medhjälp att man ger den som vill dö tabletter eller giftdryck som personen själv måste svälja. Den som vill dö måste själv utföra den dödande handlingen, annars riskerar medhjälparen att dömas för dråp. Svensk lagstiftning förbjuder någon ur den medicinska professionen att assistera vid ett självmord, dock är detta tillåtet för anhöriga eller nära vänner. Hollands lagstiftning grundar sig på trettio år av domstolsavgöranden. Successivt har domstolarna byggt upp olika rekvisit eller due care-kriterier som måste vara uppfyllda för att en läkare som utfört eutanasi eller assisterat självmord skall gå fri från ansvar. Den holländska lagstiftningen kräver även att det skall finnas fem regionala kommittéer som skall granska inkomna rapporter om eutanasi. De har sedan att avgöra huruvida due care-kriterierna blivit mötta eller om ärendet skall överlämnas till åklagaren. En kontroversiell aspekt med den holländska lagstiftningen är att den tillåter minderåriga att begära eutanasi eller assisterat självmord. Europadomstolen har i ett avgörande beslutat att det inte strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna att förneka någon assistans med att ta sitt liv. Domstolen tolkade artikel 2 och 8 så att det är viktigare för en stat att skydda alla individer i samhället än att ge en enskild individ rätt till assistans vid självmord. Slutligen har ett förslag till svensk lagstiftning utformats, liknande den holländska lagstiftningen. Förslaget innebär att individen skall ha rätt att få eutanasi eller assisterat självmord utfört av en läkare och inte vara hänvisad till att någon anhörig vill och vågar agera medhjälpare. Frågan är inte när utan om en svensk lagstiftning kan bli realitet i Sverige, då den styrande makten inte anser att en lagstiftning liknande den holländska är önskvärd i Sverige. Enligt svensk lag är det idag tillåtet att svälta ihjäl en människa genom passiv dödshjälp eller att assistera någon att begå självmord. Däremot är det inte tillåtet för beslutskompetenta individer att själva välja när de vill avsluta livet och ett outhärdligt lidande, genom att använda eutanasi eller läkarassisterat självmord. Det borde vara en rättighet att i liknande situationer kunna välja att dö i en för individen trygg miljö omgärdad av sina närmaste.

Syftet med denna uppsats är att undersöka debatten för och mot eutanasi. Med eutanasi menas här när en läkare aktivt och avsiktligt avslutar avslutar en patients liv på dennes begäran. Ett av motargumenten är att den palliativa vården är fullt tillräcklig för att lindra lidande och erbjuda patienter ett värdigt slut på livet. Jag kommer därför att undersöka vad den svenska palliativa vården har att erbjuda i form av smärtlindring till patienter med svåra smärtor. John Keown är en av de mest framgångsrika kritikerna mot eutanasi och jag kommer att granska hans argument för att se om de är hållbara. Jag kommer även att granska argument av Torbjörn Tännsjö som argumenterar för eutanasi. Jag kommer sedan att visa i denna uppsats att Keowns argument som stödjer sig på studier från Nederländerna (där eutanasi är lagligt) inte är hållbara främst pga. att han räknar in fall där döden påskyndats med hjälp av t.ex. avbrytande av behandling, vilket är lagligt i de flesta länder.Efter att ha granskat den palliativa vården i Sverige kommer jag visa på att det tyvärr finns patienter, för vilka det inte finns någon lindring vid smärta. Därmed argumenterar jag för att eutanasi behövs som komplement till den palliativa vården vilket stödjer Tännsjös argument.

Bakgrund: Eutanasi är idag förbjudet i de flesta länder, däribland Sverige. Frågan diskuteras ofta och är ett kontroversiellt ämne. Dessa diskussioner förs dock alltjämnt utifrån läkarens perspektiv och sjuksköterskans delaktighet hamnar i skymundan. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa sjuksköterskors uppfattning om eutanasi i länder där det tillämpas respektive där det inte tillämpas. Metod: Denna metod är en systematisk litteraturstudie som omfattar 12 artiklar från åren 2000-2011. Analysen har skett med via kodning och kategorisering av artiklarnas text. Katie Erikssons vårdteori har utgjort den teoretiska utgångspunkten för diskussion av resultatet. Resultat: Sjuksköterskor känner en ovisshet i vad eutanasi verkligen innebär. Det vanligaste argumentet mot eutanasi i länder där det är olagligt är att sjuksköterskorna tror att det kan komma att missbrukas samt bli ett alternativ för patienter som känner att de är till belastning för samhället. Oavsett om sjuksköterskorna arbetar i länder där eutanasi är lagligt eller olagligt är de som har en religiös trosuppfattning mer säkra i var de står i eutanasifrågan. De sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård tenderar att vara mer positivt inställda till eutanasi än sjuksköterskor som arbetar på sjukhus, oberoende av vilket land de arbetar i. Slutsats och diskussion: Oavsett om sjuksköterskorna jobbade i ett land där eutanasi var lagligt eller olagligt var det inte mycket som skiljde sig i deras uppfattning rörande ämnet.  Mer information om vad eutanasi innebär skulle kunna bidra till att sjuksköterskor blir bättre rustade och kan förmedla adekvat information till patienten och dess anhöriga, samt känna sig trygga i sin sjuksköterskeroll.

Bakgrund. Ordet eutanasi betyder dödshjälp och detta ämne väcker stor debatt världen över. Holland, Belgien, Luxemburg och delstaten Oregon i USA har legaliserat eutanasi. Riktlinjer som beskriver sjuksköterskors roll i eutanasiprocessen har utformats, dock syns stora skillnader länderna emellan. Syfte. Att belysa sjuksköterskors upplevelse av delaktigheten i eutanasiprocessen, samt hur omvårdnaden av patienten såg ut under denna process. Metod. En allmän litteraturstudie utfördes med induktiv innehållsanalys. Resultat. Studien belyser flera aspekter av sjuksköterskors upplevelser kring omvårdnaden av patienter under eutanasiprocessen. Kategorierna visar sjuksköterskors reaktioner på eutanasiförfrågan, vikten av ett gott samtal mellan patient och sjuksköterska, hur sjuksköterskor vårdar patienten under processen som leder fram till eutanasi samt hur hon finns som stöd för patienten och agerar patientens ”advokat”. Det framkom att sjuksköterskor åsidosätter sina egna åsikter om eutanasi och ställer upp för patienten samt hur de finner stöd i kollegor för att klara av den psykiskt påfrestande uppgift som eutanasiprocessen innebär. Slutsats. I flera studier anser sjuksköterskor det svårt att ge patienten bästa omvårdnad då riktlinjer som beskriver deras arbetsuppgifter under eutanasiprocessen är bristfälliga. / Background. Euthanasia can be translated into the meaning of helping a person to end his/her life. Holland, Belgium, Luxembourg and the State of Oregon (USA) have legalized euthanasia. Guidelines describing the nurses’ role in the process of euthanasia exists, though great differences can be seen between countries. Aim. To illuminate the nurses’ perception on their involvement in the euthanasiaprocess and what the care during this process looked like. Method. A general review of qualitative literature was conducted with analysis of the articles. Result. This study showed the nurses’ first reaction to the euthanasia request, the importance of in-depth conversations between the patient and the nurse, the nurses’ care for the patient during the process, how they stood by their patients’ side at all times and sometimes acted the role of the patients’ lawyer. This study raised issues about how nurses’ sometimes sat their negative thoughts about euthanasia aside to care for the patient and how they found support and comfort in their colleagues. Conclusion. Many nurses feel they cannot give the patient proper care due to failing guidelines describing their tasks during the euthanasia process.

<p>Debatten om eutanasi har åter blossat upp sedan Holland och Belgien, i början av år 2002, legaliserade aktiv eutanasi. Eutanasi berör många viktiga frågor som till exempel den enskilde individens rätt att bestämma över sitt liv, läkarens roll och sjukvårdens uppgifter. Sjukvårdspersonalen måste ofta fatta beslut om att avstå från eller att avbryta en livsuppehållande behandling, trots att rättsläget på denna punkt är oklart. En gränsdragning har gjorts mellan aktiv och passiv eutanasi. Denna gränsdragning kan dock vara svår att göra i praktiken. Enligt svensk rätt är den aktiva formen av eutanasi förbjuden och bedöms enligt brottsbalkens bestämmelser om mord och dråp. Den passiva formen är tillåten, men det finns ingen reglering i lag om när passiv eutanasi får utföras. Inledningsvis redogör jag för begreppet eutanasi och klargör vilka etiska principer som skall ligga till grund för hälso- och sjukvården. Vidare diskuteras om gränsdragningen mellan aktiv och passiv eutanasi är juridiskt försvarbar. Med utgångspunkt från internationella ställningstaganden behandlar jag slutligen frågan om det finns behov av en speciallagstiftning beträffande eutanasi.</p>

Bakgrund: Eutanasi som betyder att aktivt hjälpa en patient att dö. Begreppet delas in i fyra sorters definitioner av dödshjälp. Läkarassisterad dödshjälp där patienten själv eller med läkarens hjälp, inta en dödlig dos läkemedel med avsikten att avsluta livet. Passiv dödshjälp menar att läkaren avbryter vidare eller pågående livsuppehållande behandling. Terminal sedering är en behandling som syftar på att läkaren söver patienten fram tills dödstillfället. Palliativ sedering som syftar på lindring av smärta och symtom sista tiden och som resulterar i ett förkortat liv. Ämnet har en direkt påverkan inom den palliativa omvårdnaden, då det är den typen av patienter som begär eutanasi som behandling. Sjuksköterskans koppling sker via den personcentrerade omvårdnaden till dessa patienter och anhöriga, då begäran oftast når sjuksköterskorna först i och med deras patientnära arbete. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som har samband med sjuksköterskans attityd till eutanasi vid palliativ omvårdnad. Metod: Integrerad litteraturstudie där data från både kvantitativt och kvalitativt material redovisas med en innehållsanalys som inspirerats från Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet påvisade bland annat att faktorerna som religion, lagar, arbetserfarenhet och ålder har samband med sjuksköterskans attityd till eutanasi. Både negativa samt positiva attityder hittas, med egna tillhörande faktorer. Slutsats: Resultatet visade både positiva och negativa faktorer som hade samband med sjuksköterskans attityd till eutanasi. Faktorerna har en betydelse för sjuksköterskans personcentrerade omvårdnad vid eutanasi inom den palliativa omvårdnaden.