No description available.

Bakgrund: Dödshjälp definieras som: “Medverkan till en lugn och smärtfri död för en annan människa av medlidande, pga obotlig sjukdom, outhärdligt lidande eller ett ovärdigt slutskede av livet”. Aktiv dödshjälp innebär att avsiktligen framkalla död i syfte att lindra ett outhärdligt lidande. Dödshjälp är idag lagligt i ett tiotal länder och sjuksköterskan är den som vanligtvis bemöts av en patients primära dödshjälpsförfrågan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av och uppfattning om aktiv dödshjälp. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att känna motstridiga känslor och ställas inför konflikter; Att ifrågasätta sin personliga och professionella roll; Att känna personlig och professionell tillfredsställelse och Att påverkas negativt efter sitt deltagande i dödshjälpsprocessen. Slutsats: Sjuksköterskor som ställts inför eller deltagit i dödshjälpsprocessen upplevde etiska och moraliska konflikter. Stöd på arbetsplatsen var av betydelse för att inte utsättas för moralisk nöd. Stödet och möjligheten till reflektion är av betydelse då sjuksköterskan bemöts av dödshjälpsförfrågningar oavsett om det är tillåtet eller inte.

Bakgrund Många människor har en idé om hur de önskar dö och hoppas få stöd för sina önskningar av närstående och hälso- och sjukvården. Det är inte otänkbart att många sjuksköterskor i yrkeslivet möter patienter som uttrycker en önskan om att förkorta sina liv för att undgå lidande. Det är en önskan som inte kan bli uppfylld men den måste bli bemött. Syfte Syftet var att undersöka tänkbara orsaker till att terminalt sjuka personer önskar påskynda sin egen död så att sjuksköterskan bättre ska kunna bidra till lindrat lidande. Metod Litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskats utifrån syftet till resultatet. Inkluderade databaser var CINAHL och PubMed. Studien riktade in sig på terminalt sjuka personer och bakomliggande orsaker till en önskan om att påskynda döden. Resultat Grunden till önskan om en påskyndad död ligger i människans lidande. Fynden presenteras i tre teman: Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Rädsla inför döendeprocessen är den starkast bidragande faktorn till önskan om en påskyndad död. Att den döende får möjlighet att tala om sin rädsla och bli bekräftad är förlösande och verkar lindrande. Slutsats Tänkbara orsaker till en önskan om påskyndad död hos terminalt sjuka som framkom av studien var rädsla för framtida lidande, depression och hopplöshet samt upplevelsen att vara en börda. Resultatet indikerar att fysiskt lidande inte är en avgörande faktor utan ofta verkar tillsammans med eller bakomliggande till psykiska eller existentiella faktorer. Sjuksköterskan behöver möta patienten, vara en tålare, i dennes behov att prata om döden med empati, öppenhet och fördomsfrihet.

Introduktion: Trots mycket forskning inom cancer som genererar nya riktlinjer och behandlingsmetoder är ett cancerbesked ofta förknippat med döden. Om cancerns påverkan på kroppen är tillräckligt allvarlig kan inte längre behandling tillgås. Med det övergår individens vård till palliativ vård, vilket betyder symtomlindring, närståendestöd samt kommunikation för att nå en god och värdig död. Sjuksköterskor har rapporterat att de mottagit önskan om dödshjälp av cancerpatienter, i syfte att bestämma själv och avsluta lidandet.  Syfte: Syftet var att undersöka terminala cancerpatienters syn på en god och värdig död samt dödshjälp. Metod: En systematisk litteraturöversikt utfördes med innehåll från tolv kvalitativa originalartiklar. För att få fram artiklar användes PubMed. En tematisk analys användes för att sammanställa teman baserat på studiernas resultat.  Resultat: Deltagare för dödshjälp motiverade sin ståndpunkt med hänvisning till individens autonomi, samt såg det som en möjlighet att få slut på lidande. Deltagare mot dödshjälp ansåg att det var likvärdigt med självmord, risk för bruk i fel syfte, ej överensstämmer med individens tro och att det alltid fanns hopp och mening. Synen på en god död och värdig död delgavs av deltagarna till förberedelser och rätten att få bestämma själv, att finna nya perspektiv och uppnå acceptans för sitt tillstånd. För att nå en god och värdig död behövdes stöd från anhöriga och vårdpersonal. Det ansågs att sjuksköterskan behövde ha en tät dialog med patienten och involverade patienten i beslut för att tillgodose autonomin.  Slutsats: För att en god och värdig död ska tillgodoses krävs det att vårdpersonal tillsammans med anhöriga strävar efter att uppfylla autonomin hos cancerpatienter. / Introduction: Although cancer research has given new methods and treatment guidelines, a cancer diagnosis is still often associated with death. If the impact of the cancer is too major, treatment is no longer an option. With that the treatment transitions to palliative care, focusing on relief of symptoms, support for related and communication working towards a good death. Nurses have reported that they have received a request from cancer patients to obtain euthanasia or physician-assisted suicide (PAS).  Purpose: The purpose of this systematic literature review was to investigate the views of terminal cancer patients regarding a good death as well as euthanasia and PAS.  Method: A literature review has been constructed from twelve qualitative original articles. The search for articles were found using the database - PubMed. A thematic analysis was used to identify themes, based on the studies results.  Result: These generated three central themes; Support for euthanasia and PAS, Opposition towards euthanasia and PAS and lastly A good death with under themes. Participants who supported euthanasia and PAS motivated it with a person's right to decide and a possibility to end suffering. Participants opposed towards euthanasia and PAS viewed it as an act equal to suicide, and saw a risk of it being abused, some also believed euthanasia and PAS to go against their beliefs and that there always is hope and meaning. The participants' view of a good death was preparedness, the right to decide by themselves, finding new perspectives and acceptance for their condition. To reach a good death support from related and healthcare workers, as well as frequent dialogs with the nurse to involve the patient in decisions to cater to their autonomy was of great importance. Conclusion: To reach a good death the autonomy of cancer patients need to be respected by healthcare workers and relatives.

För patienter inom den palliativa vården handlar vårdandet om att lindra symtom i form av smärta och annat lidande, både fysiskt och psykiskt. Den palliativa vården kan hjälpa patienter att få en död som så långt som möjligt bör vara lugn, fridfull och uppfyller individernas önskemål. Vården involverar patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal, framförallt sjuksköterskor, som alla är känslomässigt inblandade. När patienterna inte kan uppnå lindring från deras lidande med hjälp av metoder som normalt används kan palliativ sedering vara det sista alternativet som återstår när inget annat hjälper. Syftet är att undersöka och sammanställa hur sjuksköterskors tankar, känslor och attityder till palliativ sedering presenteras i dagens forskning. Metoden är en litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom sju olika teman, bland annat att sjuksköterskor upplever palliativ sedering som svårt när patienter får det för existentiell smärta och att sjuksköterskor tror att palliativ sedering leder till snabbare död. Genom utbildning och fortbildning kan sjuksköterskornas känslor, tankar och attityder inför vissa delar av palliativ sedering bli lättare att hantera. / For patients within a palliative care setting the care is focused on alleviating symptoms such as pain and other types of suffering, both physically and mentally. The palliative care can help the patients to die in a way that is, as far as possible, calm, peaceful and meets the needs of the individuals. The care involves patients, relatives and healthcare professionals, especially nurses, who are all emotionally involved. When patients can not obtain relief from their suffering by methods normally used, palliative sedation might be the last option that remains when all else fails. The aim is to investigate and compile the nurses' thoughts, feelings and attitudes towards palliative sedation as it is presented in current research. The method is a literature review of nine scientific articles. The results revealed seven different themes, one of which showed that nurses experienced palliative sedation as difficult when the patients received it for existential pain and another theme showed that the nurses believe that palliative sedation lead the hastening of death. Through education and training can the nurses’ feelings, thoughts and attitudes towards certain aspects of palliative sedation become easier to handle.

Euthanasia and assisted suicide are a complex and sensitive topic. The purpose of this essay is met by investigating and answering two main questions. Firstly, to investigate whether there is a predominant acceptance as well as necessary conditions for some form of Swedish legislation on euthanasia and/or assisted suicide. Secondly, through mainly an interdisciplinary method, to investigate what the outlines of a Swedish law on euthanasia and/or assisted suicide should be to ensure the function of the preliminary law in the Swedish legal context. Please note that I am presuming an imaginary situation where a special regulation on legalized euthanasia and/or assisted suicide will be introduced into Swedish legislature. Therefore, this essay does not investigate whether euthanasia or assisted suicide should be introduced or not, nor whether I consider that to be the case. After the first investigation, focused on EU-law, applicable national law, relevant legal cases, the euthanasia and assisted suicide debate together with the public opinion, I reached the conclusion that Sweden in general is open for some form of legalized euthanasia and/or assisted suicide and that the necessary conditions are in place to bring forth a legislative proposal. After further investigation, involving an international outlook on euthanasia and assisted suicide legislation together with all the other sections of the essay, I found that a Swedish legislation on euthanasia should be based on the Oregon-model with a few deviations. Some of the deviations I found to be necessary are: (1) That both assisted suicide and a dynamic form of euthanasia should be legalized to capture the individuals that should be covered by the law without risking a change in the general sense of justice. (2) The introduction of a special care facility with specially trained doctors. Finally, (3) a due-care-criteria for no remaining alternatives that could give the patient a longer- and at the same time relatively normal and trouble-free life to avoid exploitation of the new law contrary to its purpose. / Dödshjälp är ett komplext och känsligt ämne. Syftet med denna uppsats uppfylls genom besvarandet av två frågor. Den första delen besvarar huruvida det finns en övervägande öppenhet och relevanta förutsättningar för legalisering av dödshjälp i Sverige idag i den grad att ett lagförslag med åtminstone viss framgång kan skrivas. Den andra frågeställningen undersöker, genom en tvärvetenskaplig metod med en komparativ del, hur ramarna för en svensk lag om dödshjälp borde se ut. Observera att jag utgår ifrån en fiktiv situation där en specialreglering om legaliserad dödshjälp ska införas i Sverige. Denna uppsats behandlar inte frågan om dödshjälp ska införas eller inte, inte heller huruvida jag anser att så är fallet.  Efter en första utredning av EU-rätt, gällande nationell rätt, relevanta rättsfall, dödshjälpsdebatten och den allmänna opinionen finner jag att Sverige, åtminstone i övervägande grad, är öppet för någon form av legaliserad dödshjälp och att det finns relevanta förutsättningar för att författa ett lagförslag i frågan. Efter ytterligare utredning, avseende en internationell utblick om nu gällande dödshjälpslagstiftning i andra länder tillsammans med uppsatsens övriga avsnitt, kom jag fram till slutsatsen att en svensk lagstiftning om dödshjälp bör grundas på Oregonmodellen med ett antal avsteg. Några av de avsteg som jag ansett nödvändiga är: (1) Att både assisterat döende och dynamisk eutanasi legaliseras för att fånga upp de individer som lagen avser utan att riskera en negativ påverkan på den allmänna rättskänslan. (2) Ett införande av en särskild vårdinrättning med särskilt utbildade läkare. Slutligen, (3) ett vårdkrav avseende patientens avsaknad av kvarvarande alternativ för ett längre och samtidigt relativt normalt och problemfritt liv för att undvika utnyttjande av den nya lagen i motsats till dess ändamål.

Ett känsligt ämne som diskuteras inom det svenska samhället, sjukvården och världen runt. Många attityder, upplevelser, kulturer och religioner ligger inom ämnet. Syftet med denna studie är att belysa etiska och moraliska överväganden, attityder och upplevelser hos sjuksköterskor inom sjukvården. Metoden är litteraturstudie. Resultatet som framkommer i min studie bygger på sju vetenskapliga artiklar. Få sjuksköterskor är för aktiv eutanasi. Även om aktiv eutanasi inte finns reglerad i lag, finns redan den passiva formen av eutanasi inom sjukvården och är mer eller mindre acceptabel, tyckte ett stort antal av sjuksköterskorna i artiklar. Etiska principer, ålder, religion och kultur spelar en stor roll för att sjuksköterskorna kan ta ställning vid eutanasi. Sjuksköterskorna presenterar moralteorierna till eutanasis fördel när det gäller patienter med obotlig sjukdom. Alla sjuksköterskor hade någon gång upplevt att någon svårt sjuk patient har bett om dödshjälp / Euthanasia is a sensitive subject that is highly discussed within the Swedish society and the whole world of healthcare. There are various attitudes, experiences, cultures and religions involved in the topic. The purpose with this study is to highlight the ethic and moral perception, attitudes and experiences among the nursing. Method used for this research is this literature research. Results of this study are that few nurses are pro-active euthanasia. Even though there are no law within the constitution, most of the nurses consider the passive form of euthanasia as more or less acceptable. It is proved in the studies, that ethical principles, age, religion, and culture have a profound influence to ones opinion about active euthanasia. It was identified that the nurses had a moral theory that supported euthanasia in cases of incurable. All nurses had been in the situation where a patient wanted their help to die.

Bakgrund: Eutanasi är ett ämne som är väl omdebatterat i världen och betyder egentligen hjälp till en smärtfri död, men används idag som synonym till dödshjälp. Aktiv dödshjälp innebär att läkaren förskriver ett läkemedel med syfte att avsluta en patients liv. Läkarassisterat självmord innebär att patienten själv tar läkemedlet medan aktiv dödshjälp innebär att sjukvården hjälper till att avsluta patientens liv. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi och de faktorer som beskrivs ligga bakom dessa inställningar, samt att beskriva undersökningsgrupperna i de valda artiklarna. Metod: Författarna gjorde en deskriptiv litteraturstudie. Artiklar har sökts fram i sökmotorn PubMed med en femårsbegränsning. Totalt 11 artiklar bearbetades och sammanställdes i kategorier för att besvara frågeställningarna. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors inställning till eutanasi är en komplex fråga som kan vara beroende av olika faktorer som vilket land de arbetar i och vilka patientgrupper de arbetar med. Majoriteten av deltagarna i studierna var kvinnor i olika åldrar med olika lång arbetslivserfarenhet som sjuksköterska. Resultatet i föreliggande litteraturstudie presenteras utifrån tre huvudrubriker med utgångspunkt i frågeställningarna; Sjuksköterskors inställning till eutanasi, Bidragande faktorer till sjuksköterskornas inställning till eutanasi, samt den metodologiska aspekten undersökningsgrupper. Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visar att sjuksköterskors inställning till eutanasi kan vara högst individuell och beroende av många faktorer. Att man som sjuksköterska kan komma i kontakt med dessa frågor är ett faktum, oavsett var och med vilka patienter man arbetar. Med mer erfarenhet och kunskap om ämnet kan sjuksköterskan känna sig tryggare i bemötandet med den döende patienten och dennes anhöriga. / Background: Euthanasia is a well-discussed subject all around the world and means help to a painless death. Active euthanasia means that a doctor prescribes a drug intended to end a patients’ life. Physician-assisted suicide means that the patient takes the drug themselves, while active euthanasia involves medical help to end the patient’s life. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ attitudes towards euthanasia and the factors described underlie these attitudes, as well as to describe the study groups in the included articles. Method: The authors conducted a descriptive literature review. The articles were found in the search engine PubMed with a five-year limit. A total of 11 articles were processed and summarized into categories to answer the research questions. Findings: The results showed that nurses' attitudes towards euthanasia is a complex issue which may be dependent on several factors such as which country they work in and which patient groups they work with. Most participants in the studies were women of different age and different experience as a nurse. The result of the present literature review form three main headings, based on the issues; nurses' attitudes towards euthanasia, contributing factors to the nurses' attitudes towards euthanasia, as well as the methodological aspect - study groups. Conclusion: The present literature review shows that nurses' attitudes towards euthanasia can be very individual and depend on many factors. It is a fact that nurses may come in contact with these issues, no matter where and with what kind of patients they work. With more experience and knowledge of the subject, the nurse may feel safer in facing the dying patients and their relatives.

<p> </p><p>Background: Euthanasia means help to die. Some terminally ill patients wish for euthanasia. Purpose: Illuminating terminally ill patients' desire for voluntary euthanasia. Method: A general literature study. Seven articles were reviewed and analyzed. Results: Patients do not want to live a painful life or die a painful death, patients want control over their lives and feel involved in decisions affecting their lives and the patients want to feel quality of life despite their illness or treatment. The result showed that pain, loss of control and lost quality of life were the major reasons for the terminally ill patients’ wish for euthanasia. Discussion: To understand why these patients wished for euthanasia there was a need to go to the root causes. Pain was the major cause of desire for euthanasia and needs to be illuminated as it was the basis for the two other discoveries, quality of life and control over the patients’ lives. Conclusion: To get terminally ill patients pain-free and meet their individual health needs can change their wish for euthanasia.</p><p> </p> / <p>Bakgrund: Eutanasi är idag synonymt med aktiv dödshjälp. En del obotligt sjuka patienter har en önskan om att avsluta sina liv. Syftet: Belysa obotligt sjuka patienters önskan om frivillig eutanasi. Metod: Allmän litteraturstudie. Sju artiklar granskades och analyserades. Resultat: Patienter vill inte leva ett plågsamt liv eller dö en plågsam död, patienter vill ha kontroll över sitt liv och känna sig delaktiga i beslut som rör deras liv och patienter vill känna livskvalité trots sin sjukdom eller behandling. Resultatet visar att smärta, förlorad kontroll och förlorad livskvalité var de stora orsakerna till att obotligt sjuka önskade eutanasi. Diskussion: För att förstå varför dessa patienter önskade eutanasi bör man gå till de underliggande orsakerna. Smärta som var främsta orsaken till önskan om dödshjälp bör framhävas då den ligger till grund för de andra fynden, livskvalité och kontroll över sitt liv. Slutsats: Att få obotligt sjuka patienter smärtfria och tillgodose deras individuella vårdbehov kan få deras önskan om eutanasi att ändras.</p>

Background: Euthanasia means help to die. Some terminally ill patients wish for euthanasia. Purpose: Illuminating terminally ill patients' desire for voluntary euthanasia. Method: A general literature study. Seven articles were reviewed and analyzed. Results: Patients do not want to live a painful life or die a painful death, patients want control over their lives and feel involved in decisions affecting their lives and the patients want to feel quality of life despite their illness or treatment. The result showed that pain, loss of control and lost quality of life were the major reasons for the terminally ill patients’ wish for euthanasia. Discussion: To understand why these patients wished for euthanasia there was a need to go to the root causes. Pain was the major cause of desire for euthanasia and needs to be illuminated as it was the basis for the two other discoveries, quality of life and control over the patients’ lives. Conclusion: To get terminally ill patients pain-free and meet their individual health needs can change their wish for euthanasia. / Bakgrund: Eutanasi är idag synonymt med aktiv dödshjälp. En del obotligt sjuka patienter har en önskan om att avsluta sina liv. Syftet: Belysa obotligt sjuka patienters önskan om frivillig eutanasi. Metod: Allmän litteraturstudie. Sju artiklar granskades och analyserades. Resultat: Patienter vill inte leva ett plågsamt liv eller dö en plågsam död, patienter vill ha kontroll över sitt liv och känna sig delaktiga i beslut som rör deras liv och patienter vill känna livskvalité trots sin sjukdom eller behandling. Resultatet visar att smärta, förlorad kontroll och förlorad livskvalité var de stora orsakerna till att obotligt sjuka önskade eutanasi. Diskussion: För att förstå varför dessa patienter önskade eutanasi bör man gå till de underliggande orsakerna. Smärta som var främsta orsaken till önskan om dödshjälp bör framhävas då den ligger till grund för de andra fynden, livskvalité och kontroll över sitt liv. Slutsats: Att få obotligt sjuka patienter smärtfria och tillgodose deras individuella vårdbehov kan få deras önskan om eutanasi att ändras.