Bakgrund: Eutanasi är lagligt i ett fåtal platser i världen. I länder där det är otillåtet är detta ett outforskat ämne, särskilt ur ett patientperspektiv. Palliativ vård anses vara ett alternativ till eutanasi, trots detta önskar en del personer att avsluta livet med eutanasi. Syfte: Att beskriva anledningar till varför vuxna personer vill påskynda döden med hjälp av eutanasi och att beskriva undersökningsgruppen i utvalda artiklar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie byggd på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar hämtade ur databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Huvudresultat: Resultatet visade att bristande symtomkontroll, i synnerhet smärta, var en vanlig anledning till att önska eutanasi. Funktionsförluster gjorde att deltagare förlorat sig själva och inte längre kunde delta i aktiviteter som tidigare. Rädslor för framtida lidande och förlust av självständighet uttrycktes. De önskade en värdig död genom att återta kontroll över sin kropp och sitt liv. De ville inte vara en börda ochkände sig inte längre behövda. Undersökningsgrupperna innehöll deltagare från länderdär eutanasi är lagligt såväl som olagligt. Deltagare varierade i antal, ålder ochmedicinskt tillstånd. Slutsats: Eutanasi är relativt outforskat ur perspektivet från de som önskar sjukvårdens hjälp med att avsluta livet. Det förekommer att svårt sjuka och äldre utan livshotande sjukdom, vill dö i förtid. En vanlig anledning bland deltagarna, var att återta kontroll över kroppen samt bestämma hur och när livet tar slut. Eftersom individens syn på en värdig död ibland skiljer sig från vad sjukvården tillåter och anser värdigt, förekom rädslor för en smärtsam och utdragen död. / Background: Euthanasia is legal in a few places in the world. This is a subject with limited research made in countries where it is not legal especially from a patientperspective. Palliative care is considered an alternative to euthanasia but requests foreuthanasia still occurs. Aim: Describe the reasons behind a wish to hasten death through euthanasia among dults and to describe the study group of selected items. Methods: A descriptive literature study based on eleven scientific articles with qualitative approach collected from the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. Main results: The result showed that lack of symptom control and pain in particular seemed to be a common motivating factor to wish for euthanasia. Also loss of functions among participants led to feelings of identity loss and being unable to participate inactivities like before. Participants expressed fears of having to endure suffering as well as being dependent on others. They wanted to die with dignity by regaining control of their own bodies and lives with euthanasia. They did not want to be a burden and no longer felt needed. Study groups included participants from countries where euthanasia is legal and illegal. Participants varied in number, age and medical condition. Conclusion: Euthanasia is a relatively unexplored subject from the perspectives of people who wish for medical help to end their lives. It occurs that severely ill people as well as elderly without a terminal disease want help to end their lives prematurely. A common desire among participants was to regain control of their bodies and determine how and when life should end. Fears of suffering a painful and prolonged death occured since the individual’s vision of a dignified death sometimes differs from what healthcare permit and deem worthy.

No description available.

<p><p><p><strong><strong>Bakgrund:</strong> </strong>Eutanasi har varit ett omdebatterat ämne i vårt samhälle och det finns förespråkare både för och emot. Under senare år har det blivit en allt mer aktuell debatt då patienter individuellt tar ställning till hur de vill att vården ska behandla dem i livets slutskede. Det är då viktigt att det finns kunskap om denna kategori av patienter. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att belysa palliativa patienters ställningstagande till eutanasi samt läkarassisterat självmord. <strong>Metod: </strong>Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. <strong>Resultat: </strong>Resultatet visade att det var upp till 56 % av patienterna som kunde tänka sig att avsluta sitt liv genom eutanasi eller läkarassisterat självmord. Depression och hopplöshet var de faktorer som flest studier visade hade signifikans när det gällde detta beslut. <strong>Diskussion: </strong>Inga faktorer var helt avgörande för att patienterna önskade avsluta sitt liv i ett tidigare skede. Ett observandum ställdes till likheten mellan krisreaktion och depression, vilket skulle kunna leda till att patienter får fel diagnos. <strong>Slutsats: </strong>Mer fördjupad forskning krävs inom detta område för att få en mer nyanserad bild av varför palliativa patienter har denna önskan.</p></p></p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: En utmaning för många sjuksköterskor är att bemöta patienter som efterfrågar eutanasi. När en sjuksköterska möter en patient som efterfrågar eutanasi är det till fördel om hon kan förstå varför patienten efterfrågar detta och försöka sätta sig in i patientens situation. <strong>Syfte</strong>: Syftet var att belysa eutanasi ur ett sjuksköterskeperspektiv. <strong>Metod</strong>: En allmän litteraturstudie har genomförts där 15 artiklar har använts. Artiklarna analyserades och resultatet presenterades i fem kategorier.<strong> Resultat</strong>: Sjuksköterskans upplevelser av mötet med patienten som efterfrågar eutanasi påverkades av hennes moraliska värderingar, relationer med övrig vårdpersonal och anhöriga, kunskap, juridiska begränsningar och bristen av stöd från läkare. Det framkom att sjuksköterskorna upplevde en brist på stöd från kollegorna och att kommunikationen mellan sjuksköterskorna och läkarna inte alltid var tillfredsställande. <strong>Slutsats</strong>: Som sjuksköterska är det viktigt att kunna reflektera och sätta sina egna värderingar åt sidan samt att lyssna på patienten och skapa förtroende. Att skapa relationer med samtliga inblandade i patientens vård, samt att ha en öppen kommunikation påverkar sjuksköterskans upplevelser positivt. För att få en ökad förståelse och kunskap för ämnet krävs mer undervisning under sjuksköterskeutbildningen. Debriefing efter krävande situationer skulle leda till en ökad trygghet hos sjuksköterskor.</p> / <p><strong>Background</strong>: A challenge for many registrated nurses is responding to patients who request euthanasia. When nurses meet patients who requests euthanasia, it is beneficial if they can understand why the patient made the request. <strong>Aim:</strong> The aim was to illustrate euthanasia from the nurse´s perspective. <strong>Method</strong>: The study was written as a common literature review, encompassing 15 articles. The articles were analysed and the result was presented in five categories. <strong>Result</strong>: The result indicates that nurses´experiences were influenced by her moral values. Other factors found were relationsships, knowledge and law and support. It was found that nurses experienced a lack of support by colleagues and that communication among nurses and doctors was not always satisfactory. <strong>Conclusion</strong>: As a nurse, it is important to reflect and listen to the patient to build trust. To create relationships and to have an open communication affects the nurse´s experience in a positive way. To get a better understanding and knowledge of the subject, more education is needed during nursing education. Debriefing after demanding situations would lead to a greater confidence among nurses.</p>

Bakgrund: Eutanasi har varit ett omdebatterat ämne i vårt samhälle och det finns förespråkare både för och emot. Under senare år har det blivit en allt mer aktuell debatt då patienter individuellt tar ställning till hur de vill att vården ska behandla dem i livets slutskede. Det är då viktigt att det finns kunskap om denna kategori av patienter. Syfte: Syftet var att belysa palliativa patienters ställningstagande till eutanasi samt läkarassisterat självmord. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Resultatet visade att det var upp till 56 % av patienterna som kunde tänka sig att avsluta sitt liv genom eutanasi eller läkarassisterat självmord. Depression och hopplöshet var de faktorer som flest studier visade hade signifikans när det gällde detta beslut. Diskussion: Inga faktorer var helt avgörande för att patienterna önskade avsluta sitt liv i ett tidigare skede. Ett observandum ställdes till likheten mellan krisreaktion och depression, vilket skulle kunna leda till att patienter får fel diagnos. Slutsats: Mer fördjupad forskning krävs inom detta område för att få en mer nyanserad bild av varför palliativa patienter har denna önskan.

Eutanasifrågan är ständigt aktuell i vårddebatten. En etisk granskning utgör grund för föreliggande arbete, där etiska begrepp och principer ställts i förhållande till eutanasi. Eutanasi definieras i praxis, såsom att en läkare avsiktligt avslutar patientens liv genom administrering av en dödlig läkemedelsdos. Syftet var att belysa etiska aspekter kring eutanasi. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades, vilka utgjorde grunden för resultatets två teman: etiska aspekter som talar för eutanasi och etiska aspekter som talar mot eutanasi. I resultatet framhävdes självbestämmanderätten som ett argument för att eutanasi var etiskt försvarbart. Självbestämmanderätten ansågs även vara applicerbar vid frågor gällande döden. Av studien framstod autonomi vid livets slutskede som komplext, då påverkan från närstående, sjukvårdspersonal samt avsaknaden av medicinsk kunskap kunde föranleda icke-autonoma beslut. Outhärdligt lidande framkom som ett starkt argument för att eutanasi var etiskt försvarbart, men flertalet ansåg dock att den palliativa vården är tillräcklig för att lindra lidandet. Känslan av förlorad värdighet föranledde patienters önskan om eutanasi, strävan efter den goda döden framkom ideligen i artiklarna. I Sverige bör kunskap om eutanasi sökas genom att studera forskning gjord i de länder där eutanasi är legalt, vilket kan ge en fördjupad insikt kring vilka etiska aspekter som lyfts i eutanasidebatten i dessa länder. / Euthanasia is constantly current in the health-care debate. An ethical review forms the foundation for the present work, in which ethical concepts and principles set in relation to euthanasia. Euthanasia is defined in practice that a physician intentionally ends a patient's life by administering a lethal dose of medicine. The aim was to highlight the ethical aspects of euthanasia. Fourteen scientific articles were analyzed, which constitute the basis of the result's two themes: ethical aspects in favor of euthanasia and ethical aspects spoken against euthanasia. The results highlighted autonomy as an argument for euthanasia, self-determination was also considered applicable to issues regarding death. Autonomy at the end of life is complex, the influence of relatives, medical personnel and the lack of medical knowledge could lead to non-autonomous decisions. Unbearable suffering emerged as a strong argument for euthanasia, though many felt that palliative care is sufficient. The sense of loss of dignity caused desire euthanasia, the pursuit of the good death appeared constantly in the articles. In Sweden, Knowledge about euthanasia could be provided by studying research done in countries where euthanasia is legal, which can provide a deeper insight about the ethical aspects raised in the euthanasia debate in these countries.

Bakgrund: En utmaning för många sjuksköterskor är att bemöta patienter som efterfrågar eutanasi. När en sjuksköterska möter en patient som efterfrågar eutanasi är det till fördel om hon kan förstå varför patienten efterfrågar detta och försöka sätta sig in i patientens situation. Syfte: Syftet var att belysa eutanasi ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts där 15 artiklar har använts. Artiklarna analyserades och resultatet presenterades i fem kategorier. Resultat: Sjuksköterskans upplevelser av mötet med patienten som efterfrågar eutanasi påverkades av hennes moraliska värderingar, relationer med övrig vårdpersonal och anhöriga, kunskap, juridiska begränsningar och bristen av stöd från läkare. Det framkom att sjuksköterskorna upplevde en brist på stöd från kollegorna och att kommunikationen mellan sjuksköterskorna och läkarna inte alltid var tillfredsställande. Slutsats: Som sjuksköterska är det viktigt att kunna reflektera och sätta sina egna värderingar åt sidan samt att lyssna på patienten och skapa förtroende. Att skapa relationer med samtliga inblandade i patientens vård, samt att ha en öppen kommunikation påverkar sjuksköterskans upplevelser positivt. För att få en ökad förståelse och kunskap för ämnet krävs mer undervisning under sjuksköterskeutbildningen. Debriefing efter krävande situationer skulle leda till en ökad trygghet hos sjuksköterskor. / Background: A challenge for many registrated nurses is responding to patients who request euthanasia. When nurses meet patients who requests euthanasia, it is beneficial if they can understand why the patient made the request. Aim: The aim was to illustrate euthanasia from the nurse´s perspective. Method: The study was written as a common literature review, encompassing 15 articles. The articles were analysed and the result was presented in five categories. Result: The result indicates that nurses´experiences were influenced by her moral values. Other factors found were relationsships, knowledge and law and support. It was found that nurses experienced a lack of support by colleagues and that communication among nurses and doctors was not always satisfactory. Conclusion: As a nurse, it is important to reflect and listen to the patient to build trust. To create relationships and to have an open communication affects the nurse´s experience in a positive way. To get a better understanding and knowledge of the subject, more education is needed during nursing education. Debriefing after demanding situations would lead to a greater confidence among nurses.

Aktiv dödshjälp är idag ett aktuellt ämne. Som sjuksköterska kommer hon ett flertal gånger i sin yrkeskarriär möta döende patienter som önskar aktiv dödshjälp. Sjuksköterskans huvuduppgift är att förebygga sjukdom, främja hälsa, återupprätta hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse kring aktiv dödshjälp i länder där det numera är tillåtet så som i Nederländerna och Belgien. Metod: Arbetet är uppbyggt som en litteraturstudie där ett systematiskt urval av tio vetenskapliga artiklar valts ut från databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO . Dessa blev sedan kvalitetsgranskade, analyserade och presenterade i tre kategorier. Resultat: Tre kategorier framkom i artiklarnas resultat som sedan blev denna studies resultat. Sjuksköterskornas upplevelse kring aktiv dödshjälp var något individuellt och aldrig detsamma som tidigare. Upplevelsen varierade beroende på vilken patient samt vilken situation som man befann sig i. Medan sjuksköterskan upplevde konflikt med sina moraliska värderingar och lagar kring aktiv dödshjälp ville hon samtidigt göra ett bra jobb genom att se så patienten fick en så bra och värdig död som möjligt. Vissa sjuksköterskor upplevde att mötet med patientens närstående inte alltid var så lätt dock ansåg de att det var deras skyldighet att ta hand om dem. Slutsats: Genom att sjuksköterskan lägger sina personliga åsikter till sidan skapar detta en trygghet i hennes yrkesprofession. Bra relationer mellan parterna skapas med öppen kommunikation. Om diskussioner för ämnet om döden och dödsprocessen startar redan på sjuksköterskeutbildningen kan detta göra att kunskapen och förståelsen ökar. / Active death help is today a current matter. As a nurse, she will, in her career meet dying patients who want active death help. The nurse's main task is to prevent disease, promote health, restore health and alleviate suffering. Aim: The aim was to elucidate the nurse's experience around active euthanasia in countries where it is now allowed, as in the Netherlands and Belgium. Method: The work is structured as a literature study, which a systematic selection of ten scientific articles selected from the databases Cinahl, PubMed and PsykINFO. These were analyzed and presented in three categories. Results: Three categories emerged from the articles' results that became this study's results. The nurses' experience from active euthanasia was an individual experience. The experience varied depending on the patient and the situation. While the nurses experienced conflict with their moral values and laws around active euthanasia, she wanted to at the same time do a good job by ensuring that the patient experienced a good and dignified death as possible. Some nurses felt that the meeting with the patient's relative was not always so easy; however, they felt that it was their duty to take care of them. Conclusion: When the nurse put her personal views to the side, it creates a sense of security in her profession. A good relationship between the two parts is created by open communication. If discussions about the current matter of death and the death process start already in the nurse education, this can cause the knowledge and understanding increases.

Bakgrund: Svårt sjuka patienter upplever ofta en minskad känsla av värdighet till följd av sin sjukdom. Patienter och vårdpersonal beskriver värdighet som att se hela människan samt respektera vilja och autonomi. När sjukdomen inte går att bota krävs palliativ vård, där en god omvårdnad är nödvändig. Hos en del svårt sjuka patienter där symtomlindring ej är möjligt uppstår en önskan om dödshjälp. Detta sker vanligen för att bevara värdighet och autonomi. Syfte: Att beskriva svårt sjuka patienters upplevelser av värdighet och personcentrerad vård i relation till dödshjälp. Metod: En allmän litteraturstudie av åtta inkluderade kvalitativa artiklar, analyserade utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Svårt sjuka patienter upplever värdighet genom sin självuppfattning. De söker ofta dödshjälp när självbilden tagit skada till följd av sjukdom och tillvaro. De ville inte bli ihågkomna som svaga och sjuka. Patienterna upplever personcentrerad vård genom självbestämmande. Genom att känna kontroll och ordning i sitt liv fick de uppleva självständighet och autonomi. Många upplevde dödshjälp som en plan B, om symtom och tillvaro förvärras. Slutsats: Svårt sjuka patienter upplever värdighet på samma sätt som mindre sjuka patienter. Genom att inkluderas i utformningen av sin vård och sitt liv, får de en känsla av kontroll, vilket främjar både deras liv och den personcentrerade vården.

Bakgrund: Eutanasi innebär avslutande av en patients liv, där handlingen utförs av en läkare, efter en uttrycklig förfrågan från patienten. Eutanasi och dödshjälp har varit ett kontroversiellt ämne sedan antikens Grekland. År 2002 blev Nederländerna det första landet att legalisera eutanasi, dock var dödshjälp praxis redan innan eutanasilagen kom. Under senaste tiden har fler länder och stater följt i Nederländernas fotspår och legaliserat någon form av dödshjälp. Dock är Nederländerna unikt då det är ettav få länder som tillåter eutanasi och inte bara läkarassisterad suicid. Syfte: Att mot bakgrund av en lägesbeskrivning redogöra för och analysera de etiska argumenten för och emot eutanasi i Nederländerna. Metod: Studien är baserad på texttolkande, hermeneutisk metod. Litteraturen väljs utifrån relevans i relation till forskningsfrågorna. Den etiska analysen bygger på argumentationsanalys. Resultat: Eutanasikan hävdasskydda etiska värden, såsom autonomi, godhetsprincipen, värdighet och integritet. Det kan emellertid också ges argumentför att den brytermot dessa etiska värden och det finns en rädsla för attdet ska skapas en sluttande planet-effekt. Slutsats: Eutanasidebatten är mycket komplex och alla argument som används i debatten har en underliggande värdering som medförattäven sakliga argument innehåller nödvändiga subjektivaelement. Frånett individuellt perspektiv,utifrånpatienter som begär eutanasi, kan de starka argumenten för eutanasi, såsom autonomi, medkänsla/godhetoch värdighet, göra eutanasietiskt acceptabelt och leda till positiva konsekvenser för den patienten.