Bakgrund Dödshjälp innebär att en läkare administrerar en dödlig dos läkemedel med avsikt att patientens liv avslutas. Dödshjälp är idag olagligt i Sverige och större delen av världen men i takt med att dödshjälp i olika former legaliserats i länder som Belgien, Nederländerna, Canada och USA pågår debatten om legalisering i Sverige. Patienter som vårdas i ett palliativt skede är ofta de som ber om dödshjälp för att lindra det lidande som kan uppstå i livets slutskede. Syfte Syftet var att belysa attityder och uppfattningar till dödshjälp hos patienter i ett palliativt skede. Metod Metoden som användes var allmän litteraturöversikt. 15 artiklar inkluderades ifrån databaserna PubMed och CINAHL. Dessa artiklar kvalitetsgranskades samt analyserades med integrerad analys. Resultat Attityderna och uppfattningarna till dödshjälp hos patienterna var både positiva och negativa. Att lindra lidande sågs som ett starkt argument till utförandet dödshjälp. Däremot fanns en något komplex syn kring just lidande då vissa hade uppfattningar om att lidande aldrig kan vara så outhärdligt att döden är att föredra. En förbättrad palliativ vård med ett ökad personcentrerat förhållningsätt ansågs vara ett alternativ till dödshjälp, men i vissa fall skulle förmodligen inte det vara tillräckligt. Slutsats Cirka en tredjedel av patienterna som deltog i studierna önskade dödshjälp. Önskan skiljde sig dock åt beroende på vilket land studien var utförd i, där förfrågan var vanligare i länder där dödshjälp var lagligt. Sjukdomssymtom som smärta och depression framkom vara de vanligaste anledningarna till att patienterna önskade dödshjälp. Lidandet är ett subjektivt fenomen där livslidandet kan nå dimensioner där sjukvården lämnas maktlös och då ansågs dödshjälp kunna vara att föredra. Nyckelord: Attityd, eutanasi, palliativ vård, patient, uppfattning.

Davidsson-Mulà, B & Larsson, M. Vem tillkommer rätten till sin död och vem tillkommer det att döma? En litteraturstudie om sjuksköterskans roll vid eutanasi. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans roll vid eutanasi och hennes/hans syn på denna roll. En litteraturstudie med 10 artiklar gjordes, 2 databaser, PubMed och CINAHL användes. Artiklarnas vetenskapliga tillförlitlighet fastställdes med Eiman & Carlssons kvalitetstest. Några av testets punkter diskuterades utförligt, av författarna, tills enighet nåtts. Resultatet visade att sjuksköterskor inte ofta ställdes inför eutanasi, men när det hände förblev deras roll oklar. Fynd visade på att en mer definierad roll för sjuksköterskan vore önskvärd, då det gäller eutanasi. Skiftande rutiner vid eutanasi berodde på olika riktlinjer, brist på riktlinjer samt läkares olika arbetsrutiner. Handlingar, som stred mot lagen, gjorde sjuksköterskan förvirrad och frustrerad. Sjuksköterskor skyddades av lagen, då utövandet av eutanasi var strängt förbjudet. Att avstå från att medverka i vården av patienter som efterfrågade eutanasi, behandlades också i riktlinjer. Trots det, kunde man konstatera i studier gjorda i Europa, USA och Kanada, att sjuksköterskan deltog i eutanasi, och till och med utförde eutanasi självständigt, med eller utan läkares närvaro. / Davidsson-Mulá, B & Larsson, M. To whom is due the right to die and who is the one to judge? A literature study on the role of the nurse as to euthanasia. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008. The aim of the study was to investigate the role of the nurse at euthanasia and her/his views on this role. A literature study with 10 articles was made, 2 databases, PubMed and CINAHL, were used, the reliability was guaranteed by means of a quality test from Eimann & Carlsson. Some points of the test were discussed intensely, by the authors, until they had come to an agreement on the issue. The results indicated that nurses not frequently confronted euthanasia, but when it happened, their role in assisting, remained vague. Findings made clear that a more defined role for nurses would be preferable, when it comes to euthanasia. The varying routines concerning euthanasia depended on different guide-lines, lack of guide-lines and physician’s different working-routines. Acts, which were contrary to the law, made nurses confused and frustrated. Nurses were protected by law, as practising euthanasia was strictly prohibited. Refraining from assisting in the care of patients, requesting euthanasia was also supported by regulations. Nevertheless, it was stated from studies, undertaken in Europe, The United States and Canada, that nurses participated in euthanasia, even performing euthanasia themselves, with or without the presence of the physician.

Dödshjälp är idag inte lagligt i Sverige. Trots detta kan sjuksköterskor möta patienter som önskar dödshjälp. En grundläggande del av sjuksköterskors arbetsuppgift är att minska patientens lidande och värna om dennes rätt till självbestämmande, fast här måste de arbeta runt patientens önskan. Detta kan upplevas mycket krävande. Examensarbetets syfte är därför att belysa sjuksköterskors upplevelser och reaktioner när patienten frågar om dödshjälp. En litteraturstudie genomfördes baserat på åtta artiklar som analyserades av författarna. Tre teman framkom i resultatet. “Förfrågan om dödshjälp” visar att olika typer av förfrågningar om dödshjälp förekommer och att de flesta sjuksköterskor någon gång fått förfrågan. Vårdteam och anhöriga var viktiga under processen. “Sjuksköterskans upplevelse” visar att upplevelserna var blandade, men starka och ingen lämnades oberörd. “Sjuksköterskans agerande och reaktion” visar att reaktionen var individuell, men majoriteten hade som intention att finnas där för patienten. Slutsats är att sjuksköterskor som får förfrågan om dödshjälp upplever det som intensivt och att det väcker mycket känslor. Många sjuksköterskor vill ändå vara där för patienten och lindra dennes lidande trots egna tankar och känslor. För att på bästa möjliga sätt vårda dessa patienter krävs medlidsamhet, väl utvecklat teamarbete och god kommunikation.

Bakgrund: I Sverige vårdas döende patienter både på hospice och på allmänna vårdavdelningar. Vissa av dessa patienter uttrycker en önskan om att få påskynda döden. Sjuksköterskor beskriver ibland en osäkerhet i hur de ska bemöta dessa patienter och vad denna önskan består i. Det kan finnas olika bakomliggande orsaker till en förfrågan av den här typen och en del av dessa kanske går att åtgärda. Syfte: Att beskriva bakomliggande faktorer till att vissa svårt sjuka patienter önskar påskynda sitt döende. Metod: En litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Rädsla inför lidande i framtiden visade sig vara den mest förekommande faktorn till att vissa patienter önskade påskynda döendet. Fler bidragande orsaker var svåra symtom (särskilt smärta), förluster av bland annat identitet och värdighet, samt en känsla av att vara en börda. Kombinationen av flera faktorer orsakade ett svårt lidande för patienten, och väckte en önskan om få avsluta livet innan lidandet blev för stort. Slutsats: Svårt sjuka patienters önskan om en påskyndad död betyder inte alltid att de önskar att dö, utan kan vara en följd av svåra smärtor eller annat lidande. Om dessa faktorer kan kontrolleras finns kanske en möjlighet att patientens lidande minskar. Klinisk betydelse: Denna studie bidrar till en ökad förståelse hos sjuksköterskor om vilka faktorer som påverkar patientens välbefinnande i livets slutskede. Genom att uppmuntra till ökad medvetenhet kring de riktlinjer och åtgärder som finns, framför allt i den allmänna vården utanför hospice, kan bemötandet av dessa patienter förbättras. / Background: In Sweden dying patients are cared for both in hospices and at ordinary wards. Some of these patients wish to hasten their death. Nurses sometimes describe insecurity in how to respond to a patient‟s death wish. There can be different reasons why a patient asks for euthanasia, some may be possible to eliminate. Aim: The aim of this study was to describe why some terminally ill patients wish to hasten their death. Method: A literature review based on 11 scientific papers was made. Findings: Fear of suffering in the future turned out to be the most common contributing reason to why patients wanted to end their lives. Other reasons were severe symptoms (especially pain), loss of identity and dignity, among other things, and feelings of being a burden. A combination of different factors led to a severe suffering for the patient, and a wish of ending life before the suffering grew too severe. Conclusion: Severely ill patient‟s wishes to hasten death do not necessarily mean they want to die, but can be an expression of a difficult pain or suffering. If these factors can be controlled or eliminated, there is a possibility that the patients suffering decreases. Clinical significance: This study contributes to a better understanding among nurses about the factors that influences patient‟s wellbeing at the end of life. By encouraging to a raised awareness of the existing guidelines and interventions, especially in the primary care outside of hospices, the treatment of these patients can improve.

Background: The word euthanasia provokes many emotions within patients and healthcare professionals. In some countries it’s legal and in others, illegal. During end-of-life caree the nurse meets a lot of patients who are suffering. There are different kinds of suffering, physical, mental, social and existential. Nurse’s role in palliative care is to alleviate suffering and to support relatives. There are many aspects of what kind of problems you face when patients receive end-of-life care. Aim: The aim of the study was to describe euthanasia within end of life care from the nurse’s perspective. Method: A literary review was performed based on previous knowledge and by using five scientific articles with a qualitative design, one mixed method and five quantitative, peer reviewed articles. The articles were researched through the databases Cinahl Complete and Pubmed. Katie Eriksson’s nursing theory was used and her concept of suffering was used to discuss the results. Results: Four themes emerged from the results, Suffering as a reason to end a life, Religion as a reason for resistance, Education and experience and The way to decision. Many different factors affected the nurse’s views on euthanasia, and showed differences between countries where it is legal and illegal. It proved difficult to take a stand for or against euthanasia, as most nurses felt that every individual case was situation-based. Discussion: What emerged in the discussion was that if patients have a good palliative care where they get good relief of symptoms will the question of euthanasia not appear. It turned out interesting that Sweden, a country that is secularized today, was against euthanasia when we discussed religion as one of the reasons for resistance. / Bakgrund: Eutanasi (dödshjälp) är ett ord som väcker många känslor hos patienter och vårdpersonal. I vissa länder är det lagligt och i andra olagligt. I vården i livets slutskede möter sjuksköterskan många lidande patienter. Det finns olika typer av lidande, fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Sjuksköterskans roll är då att lindra och uppmärksamma lidande hos patienten samt att vara ett stöd till anhöriga. Det finns många aspekter av de problem sjuksköterskan möter när patienter vårdas i livets slutskede. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans syn på eutanasi inom vården i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt utfördes utifrån tidigare kunskap genom att använda sig av fem vetenskapliga artiklar med kvalitativ design, en med mixad metod samt fem med kvantitativ design. Artiklarna söktes fram via databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Katie Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att diskutera resultatet. Resultat: I resultatet framkom det fyra teman, Lidandet som grund för viljan att avsluta sitt liv, Religion som skäl till motstånd, Utbildning och erfarenhet samt Vägen till beslutet. Det var olika faktorer som påverkade sjuksköterskans syn på eutanasi och att dessa skiljde sig åt mellan länder där eutanasi är olagligt respektive lagligt. Sjuksköterskan hade svårt att ställa sig positiv eller negativ till eutanasi då de flesta sjuksköterskor upplevde att varje enskilt fall var situationsbaserat. Diskussion: Det som framkom i litteraturen var att om patienter får en god palliativ vård där de blir väl symtomlindrade kommer frågan om eutanasi att uppstå mer sällan. Det visade sig även intressant att Sverige som är ett sekulariserat land är idag emot eutanasi då vi diskuterat religion som beskrivs vara ett av skälen till motstånd i resultatet.

Den moderna sjukvårdens avancerade resurser räddar många liv, men kan också leda till ett utdraget och plågsamt döende. I ett fåtal länder i världen är eutanasi och läkarassisterat självmord ett val för den som drabbats av en obotlig sjukdom som leder till döden. Syftet med denna studie är att beskriva obotligt sjuka patienters uppfattningar om dödshjälp. En litteraturstudie genomfördes och relevanta sökord som motsvarade syftet användes vid artikelsökning. Vid bearbetning av data framkom tre olika kategorier med subkategorier som motsvarade de olika uppfattningarna. Resultatet visar att positiva uppfattningar till dödshjälp kan bero på patientens egna syn på värdighet, självbestämmande och hopp, medan negativa uppfattningar till dödshjälp kan bero på rädsla eller religion. Även kommunikation med vårdpersonal kan påverka patienters uppfattningar om dödshjälp. För att möta obotlig sjuka patienters behov den sista tiden i livet behövs det kunskap om alla sorters tankar patienten kan ha, detta gäller även tankar om dödshjälp. Vidare forskning inom området dödshjälp behövs för att möta alla utmaningar som det innebär när patienter önskar hjälp med att dö.

Background: Active euthanasia is legal in Netherlands, Belgium and Luxembourg. In Switzerland, Estonia and the states of Wasington and Oregon in USA are only doctor-assisted euthanasia legal. When patient’s receive a diagnosis of a terminall illness studies shows that various kinds of suffering, pain, religion and feeling that you are dependent on relatives are factors which affect people's quality of life and attitude to euthanasia. Some patients want to end their life while others want to manage their lives. There are disagreements about whether euthanasia could be a option. Aim: To describe the attitude of patients with an incurable terminal illness has to euthanasia and what factors as affecting their attitude. The aim is also to describe the research group in the articles. Method: A descriptive design has been used in this litterature study. Twelve articles have been used, seven Qualitative and five Quantitative. Results: The results depends on various factors such as pain, religion, depression, physical function and suffering. These factors affected the patient’s attitudes towards euthanasia. The composition of the articles emerge that 680 patients were positive to euthanasia, 483 patients were against, and 34 patients had not answered the question. Conclusion: A positive attitude to euthanasia can be seen clearly in the research of the articles results. However, only one study came from Sweden and therefore the authors think that more research is needed to gain an understanding of patient’s attitude. There are concerns that euthanasia will be miss-used or abused when the patient’s have been asked about their attitudes. [1]Totalt 1197 svarande, 680 patienter för, 483 patienter emot, 34 svarande ej. / Bakgrund: I Nederländerna, Belgien och Luxemburg är det lagligt med aktiv dödshjälp. I länderna Schweiz, Estland och delstaterna Washington och Oregon i USA är det lagligt med läkar-assisterat självmord. När patienter får en diagnos med en dödlig sjukdom framkommer det i studier att vid olika typer av sjukdomar uppfattas lidande, smärta, religion samt att vara andra närstående till besvär som faktorer vilket påverkar personernas livskvalité och inställning till eutanasi. En del patienter vill avsluta sitt liv andra vill hantera sitt liv därför råder det delade meningar kring inställningen till eutanasi. Syfte: Syfte med denna studie var att beskriva vilken inställning patienter med obotligt dödliga sjukdomar har till eutanasi och vilka faktorer som påverkar deras inställning. Syftet var även att beskriva vilken undersöknings grupp de valda artiklarna hade. Metod: En deskriptiv design har används i denna litteraturstudie. Tolv artiklar har används, sju Kvalitativa och fem Kvantitativa. Huvudresultat: Resultatet är beroende av olika faktorer såsom, smärta, religion, depression, fysiska funktionen och lidandet. Dessa faktorer påverkade patienternas olika inställning till eutanasi. I sammansättningen av artiklarna framkom det 56,8% patienter var för eutanasi, 40,3% patienter var emot och 2,8 % patienter har inte svarat på frågan1. Slutsats: Stora skillnader kan ses till inställningen om eutanasi i sammanställningen av artiklarnas resultat. Dock framkommer endast en studie ifrån Sverige och därför anser författarna att mer forskning behövs för att få en förståelse för patienternas inställning. Även en risk för att eutanasi skall missbrukas uppkommer i studien när patienter skall besvara frågan om de är för eller emot.

Bakgrund: Sverige hör till ett av de länderna i världen där befolkningen lever längst, samtidigt går den medicinska utvecklingen ständigt framåt och skapar etiska dilemman gällande vården av den döende människan. Att förstå hur dessa patienter ska bemötas och vilka aspekter som är viktiga för en god död är en viktig del av den moderna sjukvården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vad en god död innebär ur ett patientperspektiv. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design där resultatet baseras på 12 kvalitativa originalartiklar. Resultat: Resultatet visar på att vad en god död innebär är högst individuellt, några mönster framkom dock. Patienter värdesätter delaktighet i vården, de vill vara informerade om sin prognos och beslut som tas omkring den egna vården. Flertalet patienter vill fatta det slutgiltiga beslutet om sin behandling. Att behålla sin integritet och värdighet till slutet var andra delar i hur en god död upplevdes. Att styra över vart man dör är en annan viktig aspekt, att få dö en fridfull, smärtfri död i hemmet ansågs av många vara en god död. Assisterad dödshjälp ansågs i vissa fall bättre än en långsam process med mycket lidande under den sista tiden, men framförallt uttrycktes att döden skulle vara naturlig och inte utdragen. Slutsats: Döden och döendet är något som angår oss alla. Precis som övrig vård är det av stor vikt att även den palliativa vården individanpassas för att främja livskvalitet och bevara autonomi och värdighet / Background: Sweden has one of the highest life expectancies in the world, at the same time medical development is constantly ongoing. These two factors combined create ethical dilemmas regarding care for the dying patient. Understanding how patients in a palliative stage of their treatment view a good death and what aspects of care they value is a critical part of modern healthcare. Aim: The aim of this literature review is to get a better understanding of a good death from a patient perspective. Method: Literature review with a descriptive design where the result is based on 12 qualitative original articles. Result: The results show that a good death is a highly individual process. A few patterns emerged during this study. Patients value involvement in their own care; they want to be informed about their prognosis and their care. Many patients also want to make the final decision about their treatment. Retaining ones integrity and dignity to the end were also recognized as important factors of a good death. Having a say in where you die also important; to be able to have a peaceful and pain free death in ones home was considered part of a good death to many participants. Assisted euthanasia was, in some cases, considered better than a slow painful death. However, ensuring that the dying process was fast occurred via natural causes was more important. Conclusion: Death and the process of dying is something that affects us all. As in all care, it is important that palliative care is adapted to the individual to promote a better quality of life and to help the patient retain autonomy and dignity.

Bakgrund: Eutanasi tycks oförenligt med sjuksköterskans profession för många. Frågan om eutanasi hanteras olika beroende på ländernas lagstiftning. Sjuksköterskor möter svårt sjuka patienter och har en nyckelroll i omvårdnaden i livets slutskede. De har även sjuksköterskans etiska kod att förhålla sig till. Sjuksköterskor konfronteras med patienters önskan om att få dö vilket kräver reflektion kring sin egen attityd. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors attityder till eutanasi. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från PubMed och Cinahl Complete. Elva artiklar använder en kvantitativ metod medan en artikel använder en kvalitativ metod. Resultat: Sju studier visar en övervägande positiv attityd till eutanasi. Fyra studier visar en övervägande negativ attityd. En studie visar inget tydligt ställningstagande. Fler sjuksköterskor kan tänka sig ta emot eutanasi än som kan acceptera att en familjemedlem tar emot eutanasi. Sjuksköterskor inom palliativ vård är generellt större motståndare till eutanasi. Viktiga faktorer till attityderna är religion, sjuksköterskans vårdområde, ålder och tilltron till medicinsk forskning. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån dess styrkor och svagheter. Resultatet diskuteras utifrån Madeleine Leiningers omvårdnadsteori, tidigare forskning samt etisk litteratur. Resultatdiskussionen tar upp religionens, etikens och kulturens påverkan på attityderna. Variationer i attityder i länder där det är lagligt respektive olagligt diskuteras. Sjuksköterskors förhållningssätt till eutanasiprocessen och hur attityderna påverkar arbetet tas upp. Palliativ sedering som alternativ till eutanasi diskuteras utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. / Background: Euthanasia seems incompatible with the nurse’s profession for many. The issue of euthanasia is handled differently depending on the country's legislation. Nurses meet severely ill patients and play a key role during end of life care. All nurses have their code of ethics to relate to. Nurses are confronted with patients’ desire to die, which requires reflection about their own attitude. Aim: The aim was to investigate nurses’ attitudes towards euthanasia. Method: A literature review based on 12 scientific articles. The articles were collected from PubMed and Cinahl Complete. Eleven articles use a quantitative method while one uses a qualitative method. Results: Seven studies show a mostly positive attitude towards euthanasia. Four studies show a mostly negative attitude. One study shows no clear position. More nurses are willing to receive euthanasia than to accept euthanasia for a family member. Nurses in palliative care are in general more negative to euthanasia. Important factors for attitudes are religion, the nurse's field of care, age and confidence in medical research. Discussion: The method is discussed based on its strengths and weaknesses. The result is discussed based on Madeleine Leininger's nursing theory, previous research and ethical literature. The outcome discussion addresses the influence of religion, ethics and culture on the attitudes. Variations in attitudes in countries where it is legal, or illegal are discussed. Nurse’s approach to the euthanasia process and how attitudes affect the work are addressed. Palliative sedation as an alternative to euthanasia is discussed from a utilitarian perspective.

<p>Eutanasi, eller den svenska översättningen dödshjälp, innebäratt vårdpersonal genom olika åtgärder påskyndar döendet hossvårt sjuka patienter. Aktiv dödshjälp är olagligt i Sverigeliksom i flertalet andra länder. Samtidigt är det inte ovanligtatt patienter efterfrågar eutanasi med hänvisning till att dödendärigenom kan bli mer stilla och fri från lidande. Genom sinnära kontakt med patienten har sjuksköterskan en given roll idet som här kallas eutanasiprocessen. Syftet med litteraturstudienvar att beskriva sjuksköterskans delaktighet i eutanasiprocessen.Utifrån riktlinjerna för en litteraturstudie i Friberg(2008) har 11 artiklar granskats. Artiklarna söktes i databasernaCinahl, PubMed och Academic Search Elit. Resultatetpresenterades i teman vilka var; att ta emot frågan, attdelta vid ELD, att vara delaktig i den aktiva handlingen, attvara ett stöd för anhöriga efteråt och att uppleva delaktighetensom sjuksköterska. Det visade sig att det fanns flertaletfaktorer som påverkade sjuksköterskans medverkan i eutanasiprocessen.De sjuksköterskor som deltog i beslut om dödshjälpdeltog för det mesta också i den aktiva handlingen viddödshjälp samt i eftervården av anhöriga. Sjuksköterskornauppfattade det som viktigt att ha ett nära och bra samarbete iarbetsgruppen. Slutsatsen är att sjuksköterskan har en viktigroll i vården om patienter som efterfrågar eutanasi. Det ärviktigt att det finns klara och tydliga riktlinjer och regler attfölja för att säkerställa omvårdnaden vid situationer som dessa.Det behövs även tydliga instruktioner och handledning avnya sjuksköterskor för att de skall förberedas för möte medpatienter som efterfrågar eutanasi. Ytterligare forskning inomområdet kan bidra till en utveckling av vården som då bättrekan möta patienter som efterfrågar eutanasi.Eutanasi, eller den svenska översättningen dödshjälp, innebäratt vårdpersonal genom olika åtgärder påskyndar döendet hossvårt sjuka patienter. Aktiv dödshjälp är olagligt i Sverigeliksom i flertalet andra länder. Samtidigt är det inte ovanligtatt patienter efterfrågar eutanasi med hänvisning till att dödendärigenom kan bli mer stilla och fri från lidande. Genom sinnära kontakt med patienten har sjuksköterskan en given roll idet som här kallas eutanasiprocessen. Syftet med litteraturstudienvar att beskriva sjuksköterskans delaktighet i eutanasiprocessen.Utifrån riktlinjerna för en litteraturstudie i Friberg(2008) har 11 artiklar granskats. Artiklarna söktes i databasernaCinahl, PubMed och Academic Search Elit. Resultatetpresenterades i teman vilka var; att ta emot frågan, attdelta vid ELD, att vara delaktig i den aktiva handlingen, attvara ett stöd för anhöriga efteråt och att uppleva delaktighetensom sjuksköterska. Det visade sig att det fanns flertaletfaktorer som påverkade sjuksköterskans medverkan i eutanasiprocessen.De sjuksköterskor som deltog i beslut om dödshjälpdeltog för det mesta också i den aktiva handlingen viddödshjälp samt i eftervården av anhöriga. Sjuksköterskornauppfattade det som viktigt att ha ett nära och bra samarbete iarbetsgruppen. Slutsatsen är att sjuksköterskan har en viktigroll i vården om patienter som efterfrågar eutanasi. Det ärviktigt att det finns klara och tydliga riktlinjer och regler attfölja för att säkerställa omvårdnaden vid situationer som dessa.Det behövs även tydliga instruktioner och handledning avnya sjuksköterskor för att de skall förberedas för möte medpatienter som efterfrågar eutanasi. Ytterligare forskning inomområdet kan bidra till en utveckling av vården som då bättrekan möta patienter som efterfrågar eutanasi.</p> / <p>Euthanasia means that a health professional through variousmeasures accelerates dying in severely ill patients. Euthanasiais illegal in Sweden as in most other countries. While it´snot uncommon for patients requesting euthanasia on thegrounds that death thus can be more quiet and free from suffering.Through their close contact with the patient nurse hasa specific role in the euthanasia process. The aim of thisstudy was to describe nurses' involvement in the euthanasiaprocess. Based on the guidelines for a literature review ofFriberg (2008) 11 articles has been reviewed. Articles weresearched in the databases Cinahl, PubMed and AcademicSearch Elite. The results presented in themes which were, toreceive the question, to participate in the end of life decisions,to be involved in the active process, to provide supportfor relatives afterwards and to experience the involvement asa nurse. It turned out that there were several factors that influencednurses' participation in the euthanasia process. Thenurses who participated in decisions on euthanasia were forthe most part also in the active process of euthanasia and inthe aftercare of relatives. The nurses felt that it was importantto have close and good cooperation of the working team.The conclusion is that the nurse has an important role in thecare of patients seeking euthanasia. It is important to haveclear guidelines and rules to follow to ensure nursing care insituations like these. There is also need for guidelines and introductionof new nurses so that they can be prepared to meetpatients who requests euthanasia. Further research on euthanasiacan contribute to the development sot that the caregiversbetter can meet the patients requesting euthanasia.Euthanasia means that a health professional through variousmeasures accelerates dying in severely ill patients. Euthanasiais illegal in Sweden as in most other countries. While it´snot uncommon for patients requesting euthanasia on thegrounds that death thus can be more quiet and free from suffering.Through their close contact with the patient nurse hasa specific role in the euthanasia process. The aim of thisstudy was to describe nurses' involvement in the euthanasiaprocess. Based on the guidelines for a literature review ofFriberg (2008) 11 articles has been reviewed. Articles weresearched in the databases Cinahl, PubMed and AcademicSearch Elite. The results presented in themes which were, toreceive the question, to participate in the end of life decisions,to be involved in the active process, to provide supportfor relatives afterwards and to experience the involvement asa nurse. It turned out that there were several factors that influencednurses' participation in the euthanasia process. Thenurses who participated in decisions on euthanasia were forthe most part also in the active process of euthanasia and inthe aftercare of relatives. The nurses felt that it was importantto have close and good cooperation of the working team.The conclusion is that the nurse has an important role in thecare of patients seeking euthanasia. It is important to haveclear guidelines and rules to follow to ensure nursing care insituations like these. There is also need for guidelines and introductionof new nurses so that they can be prepared to meetpatients who requests euthanasia. Further research on euthanasiacan contribute to the development sot that the caregiversbetter can meet the patients requesting euthanasia.</p>