Sammanfattning Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats. Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning. Inställningen till eutanasi skilde sig beroende på vart sjuksköterskorna arbetade t.ex. vid intensivvårds-, palliativ- eller pediatrisk vårdavdelning. De som arbetade inom pediatrisk och palliativ vård var i högre omfattning emot mot eutanasi. Sjuksköterskor som uppgavs sig vara religiösa var mer negativt inställda till eutanasi och till legalisering av eutanasi. I länder där eutanasi är legaliserat pågår diskussioner om sjuksköterskans roll inom eutanasivården och dess beslutsprocess. Slutsatsen är att frågor kring eutanasi är viktigt att undersöka, inte bara allmänhetens inställning utan även olika professioners reflektioner. Debatten kring eutanasi kommer att fortgå.   Nyckelord: eutanasi, sjuksköterskors inställningar, palliativ vård, beslut i livets slutskede / Abstract The aim of this literature review was to describe nurse’s attitudes towards euthanasia. The method used was a descriptive design. Of the 220 hits, 14 was chosen by CINAHL and PubMed (MedLine) and then analyzed. Both qualitative and quantitative aspects were included. The results showed that euthanasia is a complex issue where many ethical and moral aspects come in to play. The nurses felt that euthanasia was ethically acceptable for safeguarding patient autonomy, but also when patients’ suffered from incurable disease and severe pain therefore requested euthanasia. Arguments against euthanasia where directed towards the nurse’s role as lifesaver and preserver of life, the risk of misuse and religious beliefs. The study showed that younger nurses and those with lower formal education where more prone to the use of euthanasia than elderly nurses and those with higher education. Attitudes toward euthanasia differed depending on what type of ward the nurses worked in, for example at intensive care units, palliative care or pediatrics. Those who work in pediatric wards or with palliative care are those who more often oppose the use of euthanasia. Nurses who described themselves as religious often argued against the use of euthanasia and its legislation. In countries where euthanasia is legal there is an ongoing debate about nurses’ role in euthanasia and in its decision processing. The conclusion is that questions regarding euthanasia are important to investigate, not only by exploring the public’s attitudes but also by exploring the reflections of professionals. The debates will continue regarding euthanasia.  Keywords: Euthanasia, nurses’ attitudes, palliative care, end of life decisions

Bakgrund: Passiv eutanasi innebär ett undanhållande eller tillbakadragande av livsuppehållande behandling och är både lagligt och etiskt godkänt i de flesta länder. Sjuksköterskan spelar en stor och avgörande roll vid passiv eutanasi då hen har en viktig roll gällande vårdandet av personer i livets slutskede och för att ge stöd och tröst åt deras anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att delta vid passiv eutanasi. Metod: Studien är en litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på tio artiklar där en manifest innehållsanalys utfördes. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; att ta ansvar, innefattar sjuksköterskans ansvar och dess konsekvenser, att vara en del i beslutstagandet innefattar sjuksköterskans behov av att få dela med sig av sin kunskap, att bli emotionellt påverkad beskriver hur vårdandet påverkar sjuksköterskorna och att ge vård vid livets slutskede, ger en bild av hur man ger ett värdigt avslut. I dessa kategorier återfanns även tolv underkategorier. Slutsatser: Den mest centrala delen av passiv eutanasi var att ge ett värdigt avslut. Detta kunde göras genom att få vara en del av beslutstagandet samt att se till de anhöriga och inkludera dem i vården. / Background: The meaning of passive euthanasia is to withhold or withdraw life-sustaining treatment and is generally both legally and ethically approved. The nurse plays an important and decisive role regarding passive euthanasia since he or she has a major role in the care of people in end-of-life as well as the care of their relatives/loved ones. Purpose: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of participating in passive euthanasia. Method: This study is a literature review with an inductive approach based on ten articles on which a manifest content analysis was conducted. Results: The analysis resulted into four main categories; to take responsibility, contains the nurses’ responsibility and it’s consequences, to take part in the decision making illuminates the nurses’ urge to share one’s knowledge, to be emotionally affected outlines how the care affects the nurses’ and to provide care at the end-of-life stage portrays how to bestow a dignified death. Within these categories twelve subcategories arose. Conclusion: The most paramount aspect of passive euthanasia was providing dignity in dying. This could be done by taking part in the decision making and tending to the relatives/loved ones as well as including them in the care.

Bakgrund: Dödshjälp är ett debatterat ämne som berör sjuksköterskans arbetsuppgifter. Flera länder och stater har legaliserat dödshjälp. Dödshjälp kan ses som ett sätt att respektera patientens önskemål, att lindra lidande och bevara värdighet. Det kan även ställas mot vårdpersonalens egen autonomi eller ICN:s etiska kod som menar att sjukvårdens uppgift är att lindra och bota sjukdom och inte skada patienten. Vårdpersonal beskriver svårigheter i att hantera situationer där dessa komponenter på olika sätt ställs emot varandra. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter upplevelser och faktorer som kan påverka upplevelser av att arbeta med personer som önskar eller kommer att genomgå dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt i enlighet med Friberg genomfördes. Resultatet byggde på tio originalartiklar som togs fram genom systematisk sökning. Analysen genomfördes genom tematisering och färgkodning.   Resultat: Arbetet med dödshjälp upplevdes olika beroende på vilken typ av dödshjälp som genomfördes, patientens och anhörigas upplevelser, deltagandet i beslutsfattandet, etiska koder och lagar som gällde samt sjuksköterskornas egna värderingar och erfarenheter. Detta ledde till både positiva och negativa upplevelser för sjuksköterskan. Dessa upplevelser kunde också hanteras genom formellt eller informellt stöd, vilket i sin tur bidrog till sjuksköterskans upplevelser. Diskussion: Resultatet diskuteras utefter Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen och hur vårdandet utan roller kan bidra till en bättre vård, men även påverka sjuksköterskans upplevelser av vården. Dessutom diskuteras om hur sjuksköterskans egna värderingar och erfarenheter påverkar upplevelserna i vården. / Background: Euthanasia is a debated subject that concerns nurses’ duties. Several countries and states have legalized euthanasia. Euthanasia can be seen as a way of respecting patients wishes, relieving suffering and preserving dignity. However, it can also be considered against healthcare personnels own autonomy or ICN ethical code, which means that the health care task is to alleviate and cure and not harm the patient. Healthcare professionals describe difficulties in dealing with situations where these components differ in a variety of ways. Aim: The aim of the study was to highlight nurses’ experiences and factors that may affect experiences of working with people who want or will undergo euthanasia.  Method: A literature review according to Friberg was conducted. The result is based on ten original articles that were obtained through systematic search. The analysis was conducted by thematization and color-coding. Results: Workning with assistens in death was experienced differently depending on the type of euthanasia that was carried out, the experiences of patients and relatives, participation in decision making, ethical codes and laws, as well as nurses’ own values and experiences. This led to both positive and negative experiences for the nurse. These experiences could also be managed through formal or informal support, which in turn contributed to nurses’ experiences. Discussion: The discussion is based on Travelbees theory of interpersonal relationships and how care without rolls can contribute to better care, but also affect nurses’ experiences of care. In addition, there is discussion about how nurses own values ​​and understandings affect experiences in health care.

Alla människor har tankar som berör deras egen död. Hur begravningen ska gå till, vilks som ska vara närvarande vid dödsbädden eller vad som är det bästa sättet att avsluta livet på är bara några tankar om döden. Studiens syfte är att söka svar på hur akademiska filosofer argumenterar om etik och moral i förhållande till aktiv dödshjälp, eutanasi. Genom att analysera fyra argumentativa texter skrivna av både förespråkare och motståndare till eutanasi kan det ses ett mönster i vilka aspekter som är ständigt återkommande i debattten. Studien analyserar Daniel Callahan, John Keown, Torbjörn Tännsjö och Helga Kuhse vilka har valts ut utifrån olika kriterier. Undersökningen visar bland annat tydligt att uppfattningen om den moraliska skillnaden mellan att döda och att låta dö är en väldigt viktig fråga i debatten. Vidare har undersökningen visat att genom att belysa problematiken på att döda och låta dö anspelar man på aktiv och passiv eutanasi. I studien görs sedan en komparation där de argument som lyfts fram fråna båda sidor för att pröva hållbarheten utan att för sin skull påpeka att den ena sidan är mer rättfärdig än den andra.

Bakgrund: Dödshjälp och assisterat döende är tillåtna i flera länder men inte i andra. Sverige är ett av de länder där både eutanasi och assisterat döende är förbjudna. Ämnet är relevant i den offentliga debatten och som sjuksköterska i vården av allvarligt sjuka döende patienter har många blivit tillfrågade om att hjälpa till för att undvika smärtan genom att avsluta livet med en överdos. Patientens autonomi måste tillvaratas men sjuksköterskan får inte vara till hjälp med eutanasi och assisterad död. Hur reagerar sjuksköterskor på problemet och hur hanteras detta? I Sverige får sjukvårdspersonal, till skillnad från privatpersoner, inte hjälpa någon att begå självmord. När det inte finns någon möjlighet till botemedel bör vården koncentrera sig på att göra sista tiden i livet så symptomfri och bra som möjligt. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta frågor om eutanasi/ assisterat självmord från patienter vid livets slut i palliativ vård. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ induktiv ansats. Sjuksköterskor med erfarenhet av palliativ vård mellan 40 och 60 år intervjuades. Det användes förutbestämda öppna frågor och följdfrågor för att fördjupa det sagda. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes för att få fram ett resultat.Resultat: Flera av informanterna i studien har upplevt en känsla av trygghet i att lagen förbjuder dem att förkorta livet för någon patient och att de kan erbjuda palliativ sedering för att lindra lidandet. Studien visar att sjuksköterskorna har en god beredskap när patienterna frågar om att få hjälp att dö. Studien visar också att sjuksköterskan har en viktig roll för ta reda på om vården kan vidta några andra åtgärder för att lindra lidandet. Slutsats: Sjuksköterskan har en god beredskap när patienterna frågar om att få hjälp att dö. Stödet kommer från kollegorna och lagen som ännu inte ger tillåtelse till eutanasi eller assisterat självmord. Studien visar också att sjuksköterskan har en viktig roll att undersöka vad som får patienten att uttrycka en dödsönskan och ta reda på om vården kan göra annat för att lindra lidandet som oftast upplevs outhärdligt och som är orsaken till frågan. / Background: Sweden is one of the countries where both euthanasia and assisted dying are prohibited. The topic is relevant in the public debate and as a nurse in the care of seriously ill dying patients, many have been asked to help avoid pain by ending life with an overdose. How do nurses react to the problem and how is this handled? In Sweden, healthcare professionals, unlike private individuals, are not allowed to help anyone to commit suicide. When there is no possibility of a cure, health care should concentrate on making the last time in life as symptom free and good as possible. Aim: The aim is to describe nurses’ experiences of responding to questions about euthanasia / assisted suicide from patients at the end of life in palliative care. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach. Nurses with experience in palliative care between the ages of 40 and 60 and with work experience between 2- 40 years were interviewed. Predefined open-ended questions were used and follow-up questions were asked to deepen what was said. Qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used to obtain the result. Results: Several of the informants in the study have experienced a sense of security in the fact that the law prohibits them from shortening the life of any patient and that they can offer palliative sedation to alleviate the suffering. The study shows that nurses are well prepared when patients ask for help to die. The study also shows that the nurse has an important role to play in finding out if the health care can take any other measures to alleviate the suffering. Conclusion: The nurse is well prepared when patients ask for help to die. The support comes from colleagues and the law that does not yet give permission for euthanasia or assisted dying. The study also shows that the nurse has an important role to investigate in what makes the patient express a wish to die and find out whether the care can do something else to alleviate the suffering that is often experienced as unbearable and the cause of the question.

Bakgrund: Dödshjälp är endast lagligt i ett fåtal länder och stater runt om i världen och kan ske via eutanasi eller läkarassisterat döende. Det dominerar två modeller, Beneluxmodellen och Oregonmodellen. I livets slutskede har alla rätt till den bästa omvårdnaden och sjuksköterskan försöker sätta sig in i och förstå varför patienter ber om dödshjälp. Syfte: Syftet var att beskriva orsaker som kan påverka patienter i livets slutskede att önska dödshjälp.  Metod: En litteraturöversikt valdes som metod där fem kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Litteratursökningarna genomfördes i CINAHL Complete, PubMed och MEDLINE. Resultat: Tre huvudteman identifierades, autonomi, existentiella värderingar samt lidande. Som subteman till autonomi valdes rätt att styra över sin egen död samt självkänsla och börda. Subteman som valdes till existentiella värderingar var andligt samt hopplöshet och misstro. Till lidande valdes outhärdligt lidande samt fysiskt och psykiskt lidande som subteman. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades styrkor och svagheter med vald metod. Resultatet diskuterades med delar av Katie Erikssons teori. Patienter önskade dödshjälp främst genom att få dö med värdighet, undkomma lidande med oro, ångest och depression. Att kunna ha rätt till sin autonomi och själv bestämma när livet ska avslutas. Att inte känna sig som en börda och vara beroende av omvårdnad motiverade patienter att önska dödshjälp. / Background: Euthanasia is only legal in a few countries and states around the world and can be done through euthanasia or physician-assisted dying. It dominates two models, the Benelux model and the Oregon model. At the end of life everyone is entitled to the best care and the nurse tries to understand why patients ask for euthanasia. Aim: The purpose was to describe causes that may influence patients at the end of life to seek euthanasia. Method: A literature review was chosen as the method where five qualitative and three quantitative scientific original articles were included in the result. The literature searches were conducted in CINAHL Complete, PubMed and MEDLINE. Results: Tree main themes were identified, autonomy, existential values and suffering. As a subtheme of autonomy, the right to rule over one´s own death as well as self-esteem and burden was chosen. Subthemes chosen for existential values were spiritual as well as hopelessness and mistrust. For suffering, unbearable suffering was chosen as well as physical and mental suffering as subthemes. Discussion: In the method discussion strenghts and weaknesses were discussed with the chosen method. The result was discussed with parts of Katie Erikssons theory. Patients wanted euthanasia mainly by dying with dignity, escaping suffering with depression and anxiety. Being able to have the right to their autonomy and decide for themselves when life should end. Not feeling like a burden and being dependent on nursing motivated patients to wish euthanasia.

Uppsatsens syfte är att utreda hur den kantianska rätten till liv förhåller sig till Europakonventionens. Frågorna som använts för att uppnå syftet är hur både kantianismen och Europakonventionen förhåller sig till abort, dödsstraff, eutanasi och suicid. Metoden som har använts för att jämför kantianismen med Europakonventionen är en komparativ metod och för att tolka Kants texter används hermeneutik. Hur förhåller sig kantianismen till Europakonventionen gällande rätten till liv, utifrån abort, dödsstraff, eutanasi och suicid? Kantianismen har en långt mycket striktare syn på vad som är rätt och vad som är fel. Och de mänskliga rättigheterna härleds inte från en politisk konsensus. Det går att räkna ut vad som är en rättighet och vad som inte är det. Vad som är en plikt och vad som inte är det. Vilket självfallet skiljer sig från Europakonventionen som är ett så kallat levande instrument. Den är föränderlig och kantianismen är rigorös. Frågan om legaliteten bakom eutanasi tillhör konventionsstaterna. Likaså frågan om selektiv abort och när ett foster anses börja livet. Konventionen tillåter självmord och terapeutiska aborter och förbjuder dödsstraff kategoriskt. I jämförelse tillåter kantianismen dödsstraff för att straffa mördare och den tillåter även att göra en terapeutisk abort. Kantianismen förbjuder däremot självmord och eutanasi. Selektiv abort kan vara tillåtet beroende på hur samhället och omgivningen behandlar en havande eller någon med barn. Dock är ett foster likväl en människa och förtjänar en rätt till att leva. / The purpose of the thesis is to investigate how the Kantian right to life relates to the European Convention on Human Rights. The questions used to achieve the purpose are how both Kantianism and the European Convention relate to abortion, the death penalty, euthanasia, and suicide. The method that has been used to compare Kantianism with the European Convention is a comparative method and hermeneutics is used to interpret Kant's texts. How does Kantianism relate to the European Convention on the Right to Life, based on abortion, the death penalty, euthanasia and suicide? Kantianism has a much stricter view of what is right and what is wrong. And human rights are not derived from a political consensus. It is possible to calculate what is a human right and what is not. What is a duty and what is not. Which of course differs from the European Convention, which is a so-called living instrument. It is changeable and Kantianism is rigorous. The question of the legality of euthanasia belongs to the States Parties. Likewise, the question of selective abortion and when a fetus is considered to begin life. The convention allows suicide and therapeutic abortions and categorically prohibits the death penalty. In comparison, Kantianism allows the death penalty to punish murderers and it also allows for a therapeutic abortion. Kantianism, on the other hand, forbids suicide and euthanasia. Selective abortion may be allowed depending on how society and the environment treats a pregnant woman or someone with children. However, a fetus is nevertheless a human being and deserves a right to live.

Ett aktuellt ämne är frågan om eutanasi. En grundläggande princip inom svensk sjukvård är att sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återupprätta hälsa och att lindra lidande samt att respektera patientens självbestämmande och integritet. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskans förhållningssätt gällande aktiv dödshjälp i anknytning till obotliga sjukdomar. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Efter sökning i olika databaser med olika kombinationer av sökord användes slutligen 10 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, genomlästes, analyserades och presenterades. Resultatet av artiklarna visar att etiska principer oftast står mot varandra vilket gör det till ett svårt ställningstagande för sjuksköterskor. I praktiken blir det etiska dilemmat svårt för sjuksköterskan att moraliskt förhålla sig till. En majoritet av sjuksköterskorna anser dock att det är viktigt att lyssna till patienten och dennes anhöriga och att patientens autonomiprincip väger tyngst. / A fundamental principle in Swedish healthcare is the nurse’s task to promote health, prevent illness, restore health, relieve suffering and respect the patient’s right of self-determination and integrity. The aim of this study is to investigate how nurses should conduct to euthanasia. The method of this study is literature study where 10 scientific articles after perusal, examination and analysing have been presented. The result shows that the ethical principles often contradict each other and practically and morally makes it difficult to nurses to conduct to when patients wishes to end their lives. A majority of the nurses in the studies think that the patient’s right of self-determination outweigh the ethical difficulty.

Alla former av eutanasi är olagligt i Sverige, däremot väljer allt fler länder att framföra ett mer liberalt perspektiv av det och legalisera det. I sjuksköterskans profession och arbete ingår det att bemöta patienter som har en dödsönskan och efterfrågar eutanasi. Av den anledningen var det av vikt att kunna klarlägga vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans förhållningssätt kring fenomenet i de länder som eutanasi utförs. Arbetets syfte var att belysa sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med patienter som uttrycker önskan om eutanasi. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultaten av tio vetenskapliga artiklar sammanställdes. Datamaterialet analyserades utifrån Fribergs modell. I resultatet redovisades teman som påvisade att det var en emotionell och transformativ upplevelse att delta vid eutanasi, vissa sjuksköterskor upplevde en påtaglig psykisk påverkan av lidandet. Det åskådliggjordes även att religion och kultur hade en inverkan på sjuksköterskans förhållningssätt samt människor utanför vården ex. Familj och samhälle. Det förklarades hur betydelsefullt det var med kommunikation, samarbete och att organisationen samt lagen skapade tydliga riktlinjer att förhålla sig till. I diskussionen lyftes det fram både negativa och positiva aspekter av eutanasi, där sjuksköterskan kunde påverkas av olika faktorer. Etisk stress och maktlöshet var känslor som kunde uppstå hos sjuksköterskan vid bemötande av eutanasi. På liknande sätt stärktes även sjuksköterskan i sin yrkesroll, vilket gjorde det till ett komplext och känsloladdat ämne. / All forms of euthanasia are illegal in Sweden, despite that more countries are deciding to form a more liberal perspective on it and legalise it. Because the nurse plays a central part in the euthanasia process there's a relevance in bringing attention to the phenomenon since it is a complex and emotionally charged subject. Consequently, there is a need for extended knowledge about what factors affect the nurse’s approach towards the phenomenon. Therefore, the aim of this study is to highlight nurse’s approach to euthanasia. The method used for this study is a qualitative literature review based on the results of 11 scientific articles. The contents of the articles were analysed according to Friberg’s analysis model. The results of the analysis are presented in 3 base themes and 6 sub-themes. "Nurse's approach towards participation in euthanasia" highlights how the nurse's experience of participation was transcending and emotional, and some nurses experienced a tangible psychological impact caused by the suffering. "Factors that affect a nurse's approach" shows that religion and culture as well as people outside of healthcare, for example family and society, have an effect on the nurse's approach. "Collaboration in healthcare" explains how important communication and teamwork is, besides that the organisation and the law create clear guidelines. The uncertainty among these factors affects the nurses approach towards euthanasia, often in a negative way. In conclusion, euthanasia is a complex and emotional subject that creates ethical and moral dilemmas for nurse's, dilemmas that will never be discussed enough. Plenty of the nurses described how they often feel uncertain about the subject euthanasia and a clearer communication is important in the euthanasia process.

Bakgrund: Dödshjälp är endast lagligt i ett fåtal länder och stater i världen, men det förekommer att patienter förmedlar en önskan om dödshjälp till vårdpersonal, även i andra länder. Läkare beskriver bördan med att hantera förfrågningar om dödshjälp och försöker undvika dessa genom att behandla patienters fysiska samt psykiska behov. Anhöriga till individer som dött genom dödshjälp, menade att den döende individens livskvalitet förbättrades i slutet av deras liv relaterat till beslutet gällande dödshjälp. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors attityder till, samt erfarenheter kring dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt, i enlighet med Friberg genomfördes. Systematisk sökning har utförts i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultatet av översikten baseras på 13 originalartiklar.  Resultat: Sjuksköterskors attityder varierar oavsett om de arbetar i länder där dödshjälp är lagligt eller inte. Tendenser tyder på att sjuksköterskor är mer positivt inställda till eutanasi än läkarassisterat självmord. De underliggande aspekter som påverkar sjuksköterskors attityder grundas på deras personliga värderingar utifrån professionell kunskap, erfarenheter och religiösa övertygelser. Sjuksköterskor kan rättfärdiga sina handlingar genom så kallad dubbel-effekt, där goda handlingar utförs trots att det kan leda till negativa konsekvenser. Palliativ vård fungerar som preventiv strategi, vilket tidvis minskar antalet förfrågningar om dödshjälp. Diskussion: Resultaten är diskuterade utifrån Beauchamp och Childress etiska principer, samt vårdande utifrån deras tolkning av vårdande etik. Det uppstår konflikter mellan sjuksköterskors personliga värderingar, yrkesprofessionella kunskap, lagar och de etiska principerna i vårdandet av döende individer med obotliga sjukdomar.