In this study, a qualitative text analysis will identify and present common arguments that are used in the discussion regarding euthanasia. The arguments will then be discussed, following Professor Jürgen Habermas's discourse ethics, to try to reach a mutual compromise and introduce a proposal on which prerequisites for euthanasia could be introduced in society. The study will conclude with an analysis of the pre-debated prerequisites against Professor Martha Nussbaum's capability approach and in so doing make a theoretical validity claim in Habermas's opinion.   What is then revealed in the result is that the proposed list of prerequisites made, is not perfect and the question arises if it is even possible. The theoretical claim of validity can be interpreted from different points of view and thus come up with conflicting answers. The consensus of this study shows that if euthanasia is to be implemented in a society, the prerequisites to be followed should be well-defined and clear.

Bakgrund: Dödshjälp är en behandling som har införts i flera länder. Det är viktigt att förstå olika modeller och definitioner för dödshjälpen samt likheter med palliativ vård, för att kunna förstå sjuksköterskors inställningar till dödshjälp.   Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors inställningar till dödshjälp. Metod: Studiens metod var en litteraturöversikt som grundades på tio vetenskapliga kvalitativa och kvanitativa artiklar. Sökning av artiklar utfördes i två databaser, Cinahl Complete och PubMed. Därefter bearbetades artiklarna och analyserades enligt Fribergs fyra analys steg, vilket resulterade i tre teman.   Resultat: I resultatet presenterades tre huvudteman; Positiva upplevelser och attityder till dödshjälp, Negativa upplevelser och attityder till dödshjälp samt Sjuksköterskors inställningar till patientens självbestämmande och autonomi.   Sammanfattning: Resultatet i denna litteraturstudie påvisar att sjuksköterskors inställningar påverkas på positivt och negativt sätt och detta beror på olika faktorer som sjuksköterskors religiösa övertygelser, patientens autonomi och självbestämmande och lagen. Ämnet om dödshjälp är etiskt och har stor vikt för hela samhället och därför riktlinjer och regler behöver utvecklas. / Background: Euthanasia is a treatment that has been introduced in several countries. It’s important to understand different models and definitions of euthanasia as well as similarities with palliative care, in order to be able to understand nurses' views to euthanasia. Aim: The purpose was to shed light on nurses' attitudes to euthanasia. Method: The study method was a literature review based on ten scientific qualitative and quantitative articles. Article search was performed in two databases, Cinahl Complete and PubMed. Then the articles were processed and analyzed based on Fribergs four steps, which resulted in three themes. Results: The results presented three main themes; Positive experiences and attitudes to euthanasia, Negative experiences and attitudes to euthanasia and Nurses' attitudes to the patient's self-determination and autonomy. Summary: The results of this literature study show that nurses’ views are affected in a positive and negative way and this is due to various factors such as nurses' religious beliefs, the patient's autonomy and self-determination and the law. The subject of euthanasia is ethical and of great importance to the whole of society, and therefore guidelines and rules need to be developed for everyone's sake.

Syftet med studien var att undersöka intresset för aktiv dödshjälp hos patienter som lider av en långt framskriden cancer samt vilka faktorer som påverkar dem i detta ställningstagande. I en litteraturstudie har relevant litteratur insamlats, analyserats och tolkats. Utifrån bevisen från sammanlagt fem kvalitativa studier har nya slutsatser dragits. Resultaten pekar på att det finns ett intresse för aktiv dödshjälp bland svårt sjuka cancerpatienter men att detta i hög grad är framtidsorienterat. Faktorer som påverkar intresset är uppfattningen om att vara en börda för andra, rädsla för framtiden, lidande, den demoraliserande inverkan som cancern har på individen samt religion och etik. / The aim of this study was to examine the personal interest in receiving a physician hastened death among terminally ill cancer patients and the factors that are associated with such a consideration. A review of literature has been conducted on relevant articles. The evidence from a total of five qualitative studies formed the basis upon which new conclusions have been reached. The results suggest that an interest is prevalent among terminally ill cancer patients for receiving a physician hastened death. However, this is in most cases future orientated. Factors that influence patients in this consideration are the perception of being a burden to others, fear of the future, suffering, the demoralising effect that cancer has on the individual as well as religion and ethics.