<p>In future mobile networks service quality might be poor. A new measure is needed to be able to assess services in terms of their effectiveness and usefulness despite their lacking visual appeal. Cognitive Quality of Service is a way to measure the effectiveness in use of a networked service.</p><p>This thesis introduces Cognitive Quality of Service and puts it in relation to other ways to measure quality in streaming media. Through four studies the concept is used to improve multicast performance in a WLAN, to assess the effectiveness of simple animations compared to video, to build an application that fuses video and animations and to assess the differences between various levels of streaming video quality.</p><p>Guidelines on how to measure Cognitive Quality of Service are introduced based on a review of available literature and later analyzed in light of the studies presented in the thesis. It turns out that the guidelines are sound and should be used as a basis for assessing Cognitive Quality of Service.</p><p>Finally, the usefullness of Cognitive Quality of Service is analyzed. It turns out that it is especially useful when comparing different media, e.g. animations and video. In the video only case even bit-rate might be a useful predictor of subjective quality.</p> / <p>I framtiden kommer användare att titta på videosekvenser i trådlösa apparater, exempelvis mobiltelefoner. På grund av tekniska faktorer som störningar och på grund av kostnaden för det kommer den kvalitet som de erhåller inte att vara jämförbar med till exempel den kvalitet som kan erhållas när man tittar på tv. Trots det kan man anta att sådan video kan vara intressant och upplysande.</p><p>I avhandlingen introduceras och används begreppet Cognitive Quality of Service (CQoS) - kognitiv servicekvalitet. Begreppet definieras av att den överföring som ger den bästa förståelsen och känslomässiga reaktionen också har bäst CQoS. För att mäta CQoS bör man följa vissa riktlinjer, särskilt som det är svårt att mäta förståelse i samband med att man tittar på video.</p><p>Författaren har tillsammans med medarbetare tittat på hur man kan förbättra förhållandena för själva radioöverföringen (studie I). Genom en algoritm som ger multicast-paket bättre skydd mot kollisioner visas att man kan erhålla förbättrad överföringskapacitet för strömmande video i ett trådlöst nätverk.</p><p>Animeringar är ett alternativ till video som kräver låg bandbredd. I ett experiment har man undersökt hur väl animeringar står sig mot video av olika kvalitet när det gäller att upplysa användaren och ge en bra upplevelse (studie II). Det visade sig att animeringar var bättre för förståelsen medan video gav en bättre känslomässig upplevelse. Vanare åskådare föredrog videon medan ovanare åskådare föredrog animeringarna.</p><p>Frågan som ställdes var då hur man kunde kombinera respektive mediums fördelar för att få en så bra blandning som möjligt. Å ena sidan var animeringarna billiga och lätta att förstå medan videon var dyrare och mer intressant. Ett prototypgränssnitt skapades. Där kunde användaren själv välja vilken mix mellan de två alternativen som skulle visas (studie III). Det visade sig att försökspanelen föredrog video och dessutom ville ha mer information om spelare och match.</p><p>Trots animationernas förträfflighet kan man anta att det ändå är video som kommer att dominera i framtiden. En sista studie genomfördes för att se om man kunde finna liknande resultat vid olika kvalitetsgrader i video som man tidigare hade funnit mellan video och animeringar (studie IV). Det visade sig att så länge man höll sig till ett format var sambanden enklare. Mer var helt enkelt bättre upp till en viss gräns där det inte tillförde mer att öka överföringsresurserna för videon.</p><p>Sammanfattningsvis visar studierna att CQoS kan ge värdefull designkunskap. I synnerhet när man jämför olika presentationsformer som i det här fallet animeringar och video. Nästa steg blir att gå vidare med att applicera CQoS i tvåvägskommunikation, särskilt i Conversational Multimedia (CMM)– ungefär bildtelefoni – där det är särskilt goda möjligheter att sammanställa en för omständigheterna anpassad mediamix.</p>

People relate with one another in space and through imagined and technologically mediated networks. This thesis is concerned with the relationship between these two types of social connections – spatial and network. Spatial connections structure collectives of people in the same place at the same time. Network connections structure relations between people without regard to place or time. Spatial connections are complex, but rigid by nature, while network connections are simple, but flexible. Essential articulations emerge between these two connection types. These articulations create and evolve contemporary socio-spatial systems such as the city, its many places, and groups of people therein. However, the basic human experience of these systems remains largely polarized between spatial and network social practices to the disadvantage of human agency. This thesis proposes a teleodynamic, socio-spatial interaction model for the articulation of these social practices in human agency architecture. The model is a mobile experience design that functions through people with ‘smart’ mobile devices. It connects them with one another in public place and to global information and communication networks simultaneously. Sociological study informs the model’s design – constraints and conditions for the connection extents and integrity of social interaction. The model supports self-organizing circular relationships between human interaction dynamics and their trace structures based on a methodology for emergence in complex systems. It effects the emergence of the aforementioned socio-spatial, human agency architecture, with great flexibility. The model and architecture together serve to better articulate contemporary spatial and network social practices to the benefit of human agency in urban space.

People relate with one another in space and through imagined and technologically mediated networks. This thesis is concerned with the relationship between these two types of social connections – spatial and network. Spatial connections structure collectives of people in the same place at the same time. Network connections structure relations between people without regard to place or time. Spatial connections are complex, but rigid by nature, while network connections are simple, but flexible. Essential articulations emerge between these two connection types. These articulations create and evolve contemporary socio-spatial systems such as the city, its many places, and groups of people therein. However, the basic human experience of these systems remains largely polarized between spatial and network social practices to the disadvantage of human agency. This thesis proposes a teleodynamic, socio-spatial interaction model for the articulation of these social practices in human agency architecture. The model is a mobile experience design that functions through people with ‘smart’ mobile devices. It connects them with one another in public place and to global information and communication networks simultaneously. Sociological study informs the model’s design – constraints and conditions for the connection extents and integrity of social interaction. The model supports self-organizing circular relationships between human interaction dynamics and their trace structures based on a methodology for emergence in complex systems. It effects the emergence of the aforementioned socio-spatial, human agency architecture, with great flexibility. The model and architecture together serve to better articulate contemporary spatial and network social practices to the benefit of human agency in urban space.

Design philosophies in MMOs seem to have seen a shift in recent years. What used to be designs for social dependencies and challenging content seems to have become designs for social independence and casual play. This has not gone by unnoticed by communities of players that have gradually increased in size, hoping to find regression in design philosophies for their favorite games. This study combines the social component of Yee’s (2006) model for motivations for online play with Bradner’s (2001) concept of social affordances, and quantitative surveys with qualitative interviews in order to examine how the social player experience in World of Warcraft has changed in relation to changes made to the game. Some of the findings are that the incentives and necessity for socializing with strangers in the game has generally diminished as a consequence of changes made in the game that focus on practical efficiency. External factors that seems to have played a role in these results are age, technological contexts and life contexts of the respondents.

Este trabalho tem por objetivo propor um modelo de pensamento projetual que oriente o designer de experiências interativas no formato de websites. Baseia-se em um corpo teórico e diretrizes adequadas para estimular a manutenção da atividade do usuário e o prolongamento da experiência interativa no tempo, aumentando a probabilidade da ocorrência de momentos memoráveis e emocionalmente positivos ao interator, sem prejuízo à usabilidade do sistema. Esta abordagem se afasta do paradigma de projeto voltado para o cumprimento de objetivos e tarefas, no qual procura-se reduzir o tempo de interação aumentando a produtividade do interator. Ao contrário, aqui se propõe um olhar voltado para o engajamento em uma atividade, sendo esta o fim em si. / This work aims to propose a design thinking framework, able to inspire user experience designers focused in interactive websites. Its based in a body of knowledge and precepts necessary to stimulate and motivate the users to continuously interact, extending the experience in time, thus increasing the odds of one or more occurrences of memorable and positive moments for the user, with no compromise to good usability. This perspective draws away from the paradigm of an exclusively goal or task-oriented design, in which productivity plays a big role and usually a smaller period of time is a measure of good usability. Instead, the proposal of this conceptual framework is to provide the designer a new set of lenses that puts the activity in the fore, not as means to an end, but an end itself.

Social fobi är en ångeststörning som i stor utsträckning påverkar livet hos den som är diagnostiserad. Kärnan i social fobi ligger i rädslan att bli granskad och riskera att göra bort sig eller bli förlöjligad. Den behandlingsmetod som visats vara mest effektiv i behandling mot social fobi är kognitiv beteendeterapi (KBT). Det är en tidsbegränsad och nutidsorienterad psykoterapi där patienten lär sig både kognitiva och beteenderelaterade färdigheter som behövs för att denne adaptivt ska kunna fungera i både inter- och intrapersonella världar. I takt med att teknologin utvecklas blir det möjligt att flytta terapin till en virtuell miljö, där patienten kan exponeras för de stimuli som de anser vara ångestframkallande. Denna behandingsform kallas för Virtual Reality Exposure Therapy (VRET) och tar terorier inom KBT och förflyttar dem till en miljö i virtual reality. User experience-mål beskriver den önskade upplevelsen hos användaren när denne interagerar med interaktiva system. UX-mål delas upp i pragmatiska och hedoniska aspekter. Resultatet av studien blev två pragmatiska och två hedoniska UX-mål som beskriver den önskade upplevelsen hos användaren när denne behandlas med VRET mot social fobi. De framtagna målen visar att känslor av kontroll, realism, belöningar och utmaningar är det som användarna anser vara de viktigaste aspekterna när en mjukvara för behandling av social fobi ska designas.

UX-mognad inom företag kan enklast beskrivas som mätningen av användarfokus under utvecklingen av en produkt och inom ett företag. Syftet med denna rapport är att jämföra två UX-mognadsmodeller i praktisk tillämning inom ett spelföretag utifrån aspekterna lätthanterlighet, modellprecision samt tillgänglighet. Nielsens UX-mognadsmodell som kom ut 2006 är utformad för organisationer, medan McAllisters UX-mognadsmodell är specifikt utformad för spelföretag och släpptes 2018. Den praktiska tillämpningen av modellerna bestod av en fältstudie där anställda på spelföretaget intervjuades. Analysen gjordes sedan i två delar. Den första delen var att fastställa spelföretagets UX-mognadsnivå genom användning av modellerna, under denna analys separerades modellerna. Andra analysen var den jämförande analysen mellan de två modellerna ur de tre aspekterna, även under denna analys separerades de två modellerna. Studiens resultat påvisar att McAllister UX- mognadsmodell är bättre på att fastställa spelföretags UX-mognadsnivå ur aspekterna lätthanterlighet och modellprecision, men Nielsens modell är mer tillgänglig. De hinder som stöttes på i studien pekar på att båda modellerna innehåller svagheter som bör förändras för enklare tillämpning i praktiken. Ihop med studiens resultat uppenbarades det även att finns behov för områdesspecificera UX-mognadsmodeller, och att detta skulle leda till enklare tillämpning för företag, organisationer och konsulter.

Este trabalho tem por objetivo propor um modelo de pensamento projetual que oriente o designer de experiências interativas no formato de websites. Baseia-se em um corpo teórico e diretrizes adequadas para estimular a manutenção da atividade do usuário e o prolongamento da experiência interativa no tempo, aumentando a probabilidade da ocorrência de momentos memoráveis e emocionalmente positivos ao interator, sem prejuízo à usabilidade do sistema. Esta abordagem se afasta do paradigma de projeto voltado para o cumprimento de objetivos e tarefas, no qual procura-se reduzir o tempo de interação aumentando a produtividade do interator. Ao contrário, aqui se propõe um olhar voltado para o engajamento em uma atividade, sendo esta o fim em si. / This work aims to propose a design thinking framework, able to inspire user experience designers focused in interactive websites. Its based in a body of knowledge and precepts necessary to stimulate and motivate the users to continuously interact, extending the experience in time, thus increasing the odds of one or more occurrences of memorable and positive moments for the user, with no compromise to good usability. This perspective draws away from the paradigm of an exclusively goal or task-oriented design, in which productivity plays a big role and usually a smaller period of time is a measure of good usability. Instead, the proposal of this conceptual framework is to provide the designer a new set of lenses that puts the activity in the fore, not as means to an end, but an end itself.

Denna rapport redovisar utvecklingen av en tjänst för att lättare kunna söka praktikplats och praktikanter. Tjänsten utvecklades som ett eget projekt att senare kunna visas upp som ett förslag för intressenter av verktyg som detta. Utvecklingen har följt dagens principer för användbarhetsdesign och upplevelsedesign. Målet har under hela utvecklingsperioden varit att skapa något som speglar denna tids trender och applikationer för möten. Resultatet av detta projekt har landat i en hifi prototyp, grafisk profil samt konceptbeskrivning för hur tjänsten ska fungera och användas. Denna prototyp kommer senare att utvecklas och skapas som en webbapplikation. / This report accounts the development of a service to make it easier for students to get an internship. The web application is a self-developed project meant to be later be presented for companies interested in similar areas as this. The development follows the principles of usability and experience design. The goal during the process has the hole time been to create a something that follow this eras trends for meeting applications. The result ended in a wellstructured hifi prototype, a graphic profile guide as well as a concept for further development of the service. The prototype will in the next step be developed into a real web application.

In future mobile networks service quality might be poor. A new measure is needed to be able to assess services in terms of their effectiveness and usefulness despite their lacking visual appeal. Cognitive Quality of Service is a way to measure the effectiveness in use of a networked service. This thesis introduces Cognitive Quality of Service and puts it in relation to other ways to measure quality in streaming media. Through four studies the concept is used to improve multicast performance in a WLAN, to assess the effectiveness of simple animations compared to video, to build an application that fuses video and animations and to assess the differences between various levels of streaming video quality. Guidelines on how to measure Cognitive Quality of Service are introduced based on a review of available literature and later analyzed in light of the studies presented in the thesis. It turns out that the guidelines are sound and should be used as a basis for assessing Cognitive Quality of Service. Finally, the usefullness of Cognitive Quality of Service is analyzed. It turns out that it is especially useful when comparing different media, e.g. animations and video. In the video only case even bit-rate might be a useful predictor of subjective quality. / I framtiden kommer användare att titta på videosekvenser i trådlösa apparater, exempelvis mobiltelefoner. På grund av tekniska faktorer som störningar och på grund av kostnaden för det kommer den kvalitet som de erhåller inte att vara jämförbar med till exempel den kvalitet som kan erhållas när man tittar på tv. Trots det kan man anta att sådan video kan vara intressant och upplysande. I avhandlingen introduceras och används begreppet Cognitive Quality of Service (CQoS) - kognitiv servicekvalitet. Begreppet definieras av att den överföring som ger den bästa förståelsen och känslomässiga reaktionen också har bäst CQoS. För att mäta CQoS bör man följa vissa riktlinjer, särskilt som det är svårt att mäta förståelse i samband med att man tittar på video. Författaren har tillsammans med medarbetare tittat på hur man kan förbättra förhållandena för själva radioöverföringen (studie I). Genom en algoritm som ger multicast-paket bättre skydd mot kollisioner visas att man kan erhålla förbättrad överföringskapacitet för strömmande video i ett trådlöst nätverk. Animeringar är ett alternativ till video som kräver låg bandbredd. I ett experiment har man undersökt hur väl animeringar står sig mot video av olika kvalitet när det gäller att upplysa användaren och ge en bra upplevelse (studie II). Det visade sig att animeringar var bättre för förståelsen medan video gav en bättre känslomässig upplevelse. Vanare åskådare föredrog videon medan ovanare åskådare föredrog animeringarna. Frågan som ställdes var då hur man kunde kombinera respektive mediums fördelar för att få en så bra blandning som möjligt. Å ena sidan var animeringarna billiga och lätta att förstå medan videon var dyrare och mer intressant. Ett prototypgränssnitt skapades. Där kunde användaren själv välja vilken mix mellan de två alternativen som skulle visas (studie III). Det visade sig att försökspanelen föredrog video och dessutom ville ha mer information om spelare och match. Trots animationernas förträfflighet kan man anta att det ändå är video som kommer att dominera i framtiden. En sista studie genomfördes för att se om man kunde finna liknande resultat vid olika kvalitetsgrader i video som man tidigare hade funnit mellan video och animeringar (studie IV). Det visade sig att så länge man höll sig till ett format var sambanden enklare. Mer var helt enkelt bättre upp till en viss gräns där det inte tillförde mer att öka överföringsresurserna för videon. Sammanfattningsvis visar studierna att CQoS kan ge värdefull designkunskap. I synnerhet när man jämför olika presentationsformer som i det här fallet animeringar och video. Nästa steg blir att gå vidare med att applicera CQoS i tvåvägskommunikation, särskilt i Conversational Multimedia (CMM)– ungefär bildtelefoni – där det är särskilt goda möjligheter att sammanställa en för omständigheterna anpassad mediamix.