Mating behavior has a profound impact on reproductive success and the resulting genetic structure of offspring. Extra-pair copulation is a widely observed behavior within avian species. This study explored the genetic effects of mating behaviors of Prothonotary warblers, Protonotaria citrea (Parulidae), using co-dominant microsatellite markers. Prothonotary warblers are migratory songbirds that build nests in cavities, commonly found in wetland habitats. A set of artificial nest boxes were initiated by Dr Robert Reilly in 2002 in Dutch Gap, Chesterfield County Virginia, USA, a tidal tributary off the James River. From this population, 28 nest boxes were surveyed yielding 47 adults and 110 offspring. All individuals were genotyped and the multilocus genotypes were used to identify parentage. Using paternity exclusion, 27.2% of offspring were identified as resulting from extra-pair mating. Surprisingly, an additional 11.8% of offspring were classified as genetically unrelated to the resident female, being presumably the result of an egg dumping from a female not caught at the nest box. The vast majority of nest boxes, 82.1% in this study, had at least one offspring that was a result of a mating behavior outside of the social pair. There was also positive spatial autocorrelation in extra-pair paternity suggesting that these matings are not randomly distributed across the sampling landscape. These data show that Protonotaria citrea engage in both extra-pair copulations and nest parasitism. Whether this is normal mating behavior for the species, or something that is unique to this population is unknown.

Simultaneity and conflict are incessant qualities one is confronted with when looking at things. Shifting from familiar to foreign, from present to implied. There seems to be a tendency, if not necessity to embrace this multiplicity. Using the film theory construct of extra-diegetic and relative qualifier 'sort of' to investigate Pulp Fiction, Bose Wave CD player, Sunset Boulevard, American Apparel, and The Uncanny.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Res extra commercium The purpose of this thesis is to analyse one category of things - things outside commerce (res extra commercium) in Roman Law, especially one of the main classes of these things, things in divine ownership (res divini iuris). The thesis consists of four chapters, which are further subdivided into parts. First chapter describes basic methods of dividing things in the system of the Roman Law, thus defining the topic of this thesis. Second chapter, which constitutes the main and the longest part of the thesis, deals with religious things (res religiosae). After the first subchapter, which contains basic demarcation of res religiosae, follows the second subchapter, which focuses on legal status of these things. Within its framework are also addressed some issues and concepts common to all three categories of the things in divine ownership. Third subchapter contains the analysis of the legal relations of the persons concerned with religious things. In the fourth subchapter is explanation of the actio funeraria, which was used for the settlement of expenses among persons who arranged a funeral, and persons, who had the obligation to cover the costs of that funeral. Finally, the fifth subchapter concentrates on the protection of res religiosae and protection related to them - on the protection...

Principal acteur de la communication au public en ligne, le fournisseur d'accès à Internet offre une connexion, contrôle les points d'accès, identifie les utilisateurs. Ses responsabilités extra-contractuelles résultent de ses multiples fonctions : prestataire technique, responsable de traitement des données, exécutant d'injonctions judiciaires. Ses responsabilités sont abondantes et parfois surabondantes. Toutefois, malgré un régime de responsabilité qui lui est spécifiquement applicable, la notion de "fournisseur d'accès à Internet" n'est toujours pas juridiquement définie. Cette imprécision de la notion entraîne une profusion de régimes juridiques imposant le statut de fournisseur d'accès à des acteurs dont l'activité principale n'est pas la fourniture d'une connexion à Internet : Universités, entreprises, particuliers. Dès lors, les responsabilités extra-contractuelles pénales, civiles et administratives se multiplient et créent un régime obligationnel instable, obscur, voire abscons. Cet éclatement lexical et juridique est encore aggravé par l'application fonctionnelle à l'activité de fourniture d'accès, du droit des communications électroniques et de la société de l'information. Il est alors nécessaire de proposer une définition formelle du fournisseur d'accès à Internet susceptible d'unifier son régime de responsabilité autour de notions juridiques stabilisées. Cette reconstruction affectera inévitablement la réglementation relative à la communication au public en ligne et à ses acteurs, mais proposera une possible fondation au droit des communications électroniques / Internet Service Providers are major actors of the Information Society. They offer connections, controls access points, and can also identify their users. Their many liabilities result from their multiple functions as technical services provider, data controller or performers of judicial orders. These legal obligations are numerous and sometimes overabundant. In spite of an existing and specific liability status, the very notion of "Internet service provider" still remains legally undefined. This lacuna entails a profusion of legal status imposing an ISP status to players for which the main activity is not to provide an Internet connection : Universities, companies, individuals. From then on, criminal, civil and administrative liabilities multiply and create an instable, obscure and even abstruse status. This lexical and legal scattering is even worsened by the functional application of the electronic communications and Information Society legal framework to access providing activities. It is then necessary to unify the legal regimes associated to those activities according to stabilized legal concepts. This reconstruction will inevitably affect the Information Society legal framework as a whole. Eventually, it will open on a possible ground for the electronic communications legal framework

I föreliggande uppsats ville vi fokusera på den styrning vi i dag ser och hur den i olika grad påverkar specialpedagogens yrkesroll. Diskussionen om lärarna som professionella har betonats i takt med att styrningen av skolan har förändradrats och decentraliserats till att bli den mål- och resultatstyrda skola vi har i dag med ett kommunalt huvudmannaskap. Syftet formulerades som så att beskriva och analysera ett antal skolpolitiska reformer och deras potentiella inverkan på specialpedagogprofessionen. Vi utgick ifrån professionsteori som ett teoretiskt ramverk som hjälpte oss att expandera förståelsen för studiens resultat. Med hjälp av styrdokument, forskning inom området samt intervjuer med specialpedagoger skulle studien besvara följande frågeställningar. Vad har specialpedagoger för tankar, erfarenheter och idéer gällande sin profession? Vad har specialpedagoger för tankar, erfarenheter och idéer om professionen i förhållande till de senaste reformerna på området? Vilka faktorer påverkar specialpedagogens profession? Specialpedagogerna i studien har alla ett specialpedagogiskt perspektiv där de ser på skolan utifrån tre olika nivåer; organisation-, grupp- och individ. Vi fann att ändringarna i lagen gällande extra anpassningar och särskilt stöd samt förstelärarreformen har inverkat på professionen och i och med delvis detta kom vi fram till fem faktorer som påverkar specialpedagogprofessionen. Forskning om och utvärdering av implementering av reformer och utfallet av dem kan vara ett sätt att förhoppningsvis stärka professionerna i vårt ovanifrån styrda utbildningsväsende.

In this paper, I will detail the process that went into the making of my thesis film, Extra Meat. The areas I will cover include: Writing, Directing, Production Design, Cinematography, Editing, Sound, as well as Technology. Special emphasis will be given to new casting and directing styles I have developed to encourage the strongest possible performances. I will then evaluate the success of the decisions I made.

Att komma tillrätta med de beteendeproblem som förekommer i den svenska skolan ses av både många lärare, föräldrar och elever som en stor utmaning. Grundat i detta problem var studiens övergripande syfte att få en djupare förståelse för stödinsatser då en beteendeproblematik uppkommit. Studiens kvalitativa ansats tog sin utgångspunkt i en strävan att uppnå en djupare förståelse, dels för stödinsatserna i sig, men främst för elevers upplevelse av det stöd de fått i skolan. Datainsamlingen gjordes främst genom kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta elever i årskurs 6-9, men också genom en dokumentstudie i syfte att sammanställa de åtgärder som fanns i skoldokument. Hälften av informanterna undervisades i resursskolor och hälften gick i sina ordinarie skolor. Resultatet visade att alla informanter saknade dokumentation kring extra anpassning. Däremot hade samtliga informanter åtgärdsprogram. Övervägande del av åtgärderna i skoldokumenten berörde organisatoriska aspekter i form av åtgärder angående var eleven skulle undervisas och om anpassad studiegång. Utöver organisatoriskt inriktade åtgärder förekom även åtgärder som berörde anpassningar i den specifika lärandemiljön. De stödåtgärder som informanterna framhöll som mest betydelsefulla utgjordes i fallande ordning av: undervisning i särskild undervisningsgrupp, individuellt stöd av lärare, anpassad studiegång, stressreducerande/motivationshöjande åtgärder, undervisning i eget arbetsrum samt praktisk lektion i ordinarie klass. Det som angavs som orsak till att en stödåtgärd upplevdes särskilt betydelsefull var: att en lugn studiemiljö erhölls, att känslan av tillhörighet ökade och utanförskap minskade, lärarens förmåga att hjälpa eleven att förstå, lärarens förmåga att skapa en bra relation och visa omsorg, att individuella behov bejakades och lärandemiljön anpassades därefter samt att lärandet upplevdes meningsfullt. I empirin framträdde genom elevernas berättelser, läraren som det viktigaste redskapet för att deras studier skulle fungera väl. Då resultatet analyserades utifrån KASAM (Antonovsky, 2005) framträdde en god lärar-elevrelation som ett betydelsefullt bidrag till elevens upplevelse av meningsfullhet med studierna. Lärarens kompetens genom förmågan att förklara bidrog för de allra flesta informanter till att både skapa begriplighet i skolvardagen och till att skolans krav upplevdes hanterbara. Studiens resultat indikerar ett behov av att lärare anstränger sig för att se och bekräfta eleven bakom ett beteende och att i skolverksamhet säkerställa att ett medvetet arbete på gruppnivå genomförs. Detta med syfte att även de elever som står i centrum för beteendeproblematiken ska få så goda chanser som möjligt att utveckla goda mellanmänskliga relationer både till andra elever och till lärare.

Syftet med studien är att analysera vad som ligger till grund för grundskollärares val av extra anpassningar och särskilt stöd för elever med svenska som andraspråk. Extra anpassningar är mindre stödinsatser som genomförs inom ramen för ordinarie undervisning. Särskilt stöd är mer omfattande stödinsatser som pågår under längre tid och sätts in om det befaras att en elev inte når kunskapskraven trots att extra anpassningar har genomförts. Studiens teoretiska utgångspunkt är sociokulturell teori med fokus på Vygotskijs synsätt på språk och lärande. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken yrkesverksamma grundskollärare i två kommuner i Mellansverige. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades tematiskt. Studiens resultat visar att samtliga lärare använder extra anpassningar i undervisningen. De extra anpassningar som används delas in i kategorierna bildstöd, anpassat material, anpassade programvaror, anpassade undervisningsmetoder och placering i klassrummet. Det särskilda stödet delas in i kategorierna stöd från annan skolpersonal och studiehandledning. Samtliga lärare uppger att det finns faktorer som påverkar deras val av extra anpassningar och särskilt stöd. Dessa faktorer är utbildning inom svenska som andraspråk, kollegialt samarbete, ekonomiska resurser och tid.    En slutsats som kan dras av studiens resultat är att lärare har olika förutsättningar att genomföra extra anpassningar och särskilt stöd. Det är problematiskt eftersom andraspråkselever får olika förutsättningar att tillägna sig det svenska språket. En annan slutsats är att andraspråkselever befinner sig i en komplex skolsituation. De arbetar grundläggande med att tillägna sig det svenska språket och åldersadekvat svenska, samtidigt som de behöver utveckla tillräckliga ämneskunskaper och svenska på mer avancerad nivå. Studiens resultat visar att det finns behov av mer utbildning, kollegialt samarbete, ekonomiska resurser och tid för att kunna optimera anpassningarna för andraspråkselever. Det är därför lämpligt att fråga sig huruvida det har satsats tillräckligt på extra anpassningar och särskilt stöd för andraspråkselever.