Lärarens roll har under århundraden förändrats i takt med samhällsutveckling, politik och värderingar. Bara under 1900-talet så har lärarens roll både i klassrummet men även som yrkesroll förändrats, vilket har skapat läraryrket som vi har idag. Men hur har rollen ändrats? Hur ser lärare på sin roll i klassrummet och utanför? Vad kan jag själv förvänta mig som nyexaminerad lärare i framtiden? Syftet med denna studie är att få en bild av hur lärare ser och förhåller sig till sin roll som just lärare och hur deras uppfattning är gentemot den generella som finns historiskt nertecknat. Syftet med studien är att få en bild av hur lärare ser och förhåller sig till sin roll som just lärare och hur deras uppfattning är gentemot den generella som finns historiskt nertecknat.

Under 1990-talet pågick en debatt om revisionspliktens vara eller inte varaför de mindre företagen. Sverige är ett av få länder i Europa som fortfarandehar kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Det är inte längre en frågaom det kommer ske en lagändring även i Sverige utan snarare en fråga omnär och hur det kommer att ske.Syftet med rapporten är att beskriva hur den slopade revisionspliktenkommer att påverka revisionsbyråerna samt ta reda på om det kommer attske några former av förändringar inom revisionsbranschen, och i så fall –vilka?Uppsatsen har huvudsakligen en explorativ karaktär eftersom syftet är attbeskriva eventuella konsekvenser av en lagändring som ännu integenomförts. Genom att använda oss av kvalitativ metod har vi fått en djupareförståelse för ämnet, snarare än en bred och översiktlig. Det empiriskamaterialet från intervjuer med nio stycken revisorer från både mindre ochmedelstora revisionsbyråer har analyserats i ljuset av uppsatsens teoretiskareferensram, syfte och problemformulering.De slutsatser vi kan dra från vår undersökning är att efterfrågan pårevisorernas rådgivning kommer att öka kraftigt samtidigt som efterfrågan pårevisionen minskar något som en följd av lagändringen. Revisorns rollkommer att förändras på så sätt att han kommer att behöva bli mer säljandeoch marknadsföra revisionens fördelar till klienterna. Det kommer även attske en strukturförändring inom revisionsbranschen i form av att byråerna blirtvungna att inrikta sig antingen på revision eller på rådgivning.Enmansbyråerna som endast arbetar med revision och jobbar motredovisningsbyråer kommer att få svårt att klara sig efter lagändringen. / Uppsatsnivå: D

<p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsens titel: Motstånd eller icke motstånd – Chefers uppfattning om motstånd som företeelse</p><p>Uppsatsnivå: Kandidatuppsats - Ledarskap</p><p>Författare: Anna Borrbring och Joel Hvass</p><p>Handledare: Anders Billström</p><p>Nyckelord: Motstånd, förändring, motstånd till förändringar, chefers uppfattning, positivt perspektiv </p><p>Problemformulering: Vilken uppfattning har chefer i Halländska företag om motstånd vid förändringar?</p><p>Syfte: Genom att intervjua ett antal chefer skapa en djupare förståelse kring hur dessa uppfattar ämnet motstånd ur en chefs perspektiv. Då vi upplever att de flesta teorier idag behandlar ämnet med viss negativitet så syftar vår undersökning till att istället behandla dess eventuella positiva sidor. Finns det en positiv uppfattning om motstånd hos dagens chefer? Vi vill alltså skapa förståelse och eftertanke för att ämnet motstånd kan ses ur ett positivt perspektiv. </p><p>Teoretisk referensram: Genom att kombinera fem olika begrepp som vi funnit i tidigare forskning och som kan kopplas samman med ett positivt perspektiv byggdes en referensram upp. I vår teoretiska referensram kombineras ett antal olika författare och teorier. </p><p>Metod: I studien har vi använt oss utav en kvalitativ undersökningsmetod och därför genomfört intervjuer för att samla in vårt empiriska material.</p><p>Resultat: Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det hos chefer finns positiva uppfattningar om begreppet motstånd. Dock så finns det blandade uppfattningar, men vi menar att det ändå finns positiva inslag även hos de chefer där annars en negativ inställning dominerar. Utifrån studien har vi valt att belysa ett antal punkter som vi finner av stor vikt för chefernas uppfattning om begreppet motstånd, exempelvis ordets laddning samt förutfattade meningar och inställningar. Vi menar att vi genom att ha låtit ett positivt synsätt på begreppet motstånd genomsyra studien har lyckats ska fokus kring en sida av begreppet som annars ofta valts bort. Vi hoppas att det ska leda till att det skapas eftertanke kring ett begrepp som tidigare sågs med negativitet.</p>

<p> </p><p>Denna undersökning syftar till att spegla förändringar över tid i bildlärares syn på populärkultur. Bildlärarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlärarna beskriver att de arbetar med populärkultur och deras syn på populärkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förändringar i bildlärares syn på populärkultur. Det blir då synligt att populärkulturens roll i undervisningen inte förändrats nämnvärt, och att bildlärarnas syn på populärkultur i vissa aspekter är oförändrad men i andra förändrad. Tydligast förändringar ligger i bildlärarnas mer mångfacetterade populärkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare inställning till populärkultur i undervisningen.</p><p> </p>

Förändringar är vanliga inom organisationer idag, vissa beror på rationalisering eller omorganisering för att uppnå mer effektivitet medan andra beror på ökad konkurrens eller ny teknik som kräver anpassning. Men vad händer i en organisation som, helt eller delvis, byter ägare genom ett företagsförvärv? Hur uppfattas detta av dem som arbetar i företaget? Uppfattas det på samma sätt av personalen och av ledningen? Detta skall vi försöka besvara med denna uppsats.

Denna undersökning syftar till att spegla förändringar över tid i bildlärares syn på populärkultur. Bildlärarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlärarna beskriver att de arbetar med populärkultur och deras syn på populärkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förändringar i bildlärares syn på populärkultur. Det blir då synligt att populärkulturens roll i undervisningen inte förändrats nämnvärt, och att bildlärarnas syn på populärkultur i vissa aspekter är oförändrad men i andra förändrad. Tydligast förändringar ligger i bildlärarnas mer mångfacetterade populärkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare inställning till populärkultur i undervisningen.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Motstånd eller icke motstånd – Chefers uppfattning om motstånd som företeelse Uppsatsnivå: Kandidatuppsats - Ledarskap Författare: Anna Borrbring och Joel Hvass Handledare: Anders Billström Nyckelord: Motstånd, förändring, motstånd till förändringar, chefers uppfattning, positivt perspektiv Problemformulering: Vilken uppfattning har chefer i Halländska företag om motstånd vid förändringar? Syfte: Genom att intervjua ett antal chefer skapa en djupare förståelse kring hur dessa uppfattar ämnet motstånd ur en chefs perspektiv. Då vi upplever att de flesta teorier idag behandlar ämnet med viss negativitet så syftar vår undersökning till att istället behandla dess eventuella positiva sidor. Finns det en positiv uppfattning om motstånd hos dagens chefer? Vi vill alltså skapa förståelse och eftertanke för att ämnet motstånd kan ses ur ett positivt perspektiv. Teoretisk referensram: Genom att kombinera fem olika begrepp som vi funnit i tidigare forskning och som kan kopplas samman med ett positivt perspektiv byggdes en referensram upp. I vår teoretiska referensram kombineras ett antal olika författare och teorier. Metod:I studien har vi använt oss utav en kvalitativ undersökningsmetod och därför genomfört intervjuer för att samla in vårt empiriska material. Resultat: Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det hos chefer finns positiva uppfattningar om begreppet motstånd. Dock så finns det blandade uppfattningar, men vi menar att det ändå finns positiva inslag även hos de chefer där annars en negativ inställning dominerar. Utifrån studien har vi valt att belysa ett antal punkter som vi finner av stor vikt för chefernas uppfattning om begreppet motstånd, exempelvis ordets laddning samt förutfattade meningar och inställningar. Vi menar att vi genom att ha låtit ett positivt synsätt på begreppet motstånd genomsyra studien har lyckats ska fokus kring en sida av begreppet som annars ofta valts bort. Vi hoppas att det ska leda till att det skapas eftertanke kring ett begrepp som tidigare sågs med negativitet.

Denna uppsats handlar om hur ledaren kan motverka negativa attityder hos medarbetarna under ett planerat förbättrings- och förändrings arbete i ett affärssystem. De flesta företag har någon form av förbättrings- eller förändringsarbete eftersom det kontinuerligt sker förändringar i företagen. Litteraturen visar att det ofta är förekommande att det i samband med en planerad förändring uppstår någon form av motstånd hos medarbetarna. Cirka 80 procent av medarbetarna upplever förändringar som hot och bara cirka 20 procent av medarbetarna ser förändringen som en möjlighet. Negativa upplevelser kring förändringar får ofta större genomslagskraft än de positiva. Det förekommer olika typer av motstånd och det initiala motståndet uppkommer redan när ledaren har introducerat tankarna kring den kommande förändringen. Det är därför viktigt för ledaren i förändringsprocessen att motverka medarbetarnas negativa attityder så att förändringen kan implementeras på ett effektivt och positivt sätt. Detta leder till följande frågeställning: Vad kan en ledare göra för att motverka negativa attityder hos medarbetarna inför en förändring i ett affärssystem? Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning på ett företag i Ängelholm där både ledare och medarbetare intervjuades med hjälp av en intervjuguide som skapades efter den teoretiska referensramen. Denna kvalitativa udersökning gör det möjligt att fördjupa sig i svaren som respondenterna ger. Den teoretiska referensramen är uppbyggd med hjälp av vetenskapliga artiklar och böcker. Empirin som uppkom från intervjuerna analyserades mot den teoretiska referensramen och därifrån skapades vår slutsats. Resultatet är att de faktorer som nämns i den teoretiska referensramen, ledarskapet, vision och mål, kommunikation och information, motivation, delaktighet och engagemang spelar en stor roll samt att planeringen var en avgörande faktor. Utifrån dessa faktorer har en modell skapats för ledaren. När ledaren önskar motverka negativa attityder hos medarbetarna inför en planerad förändring så kan denna modell användas som en vägledning.

Bakgrund: Det finns ett samband mellan ett företags produktionsfilosofi och utformningen på ekonomistyrningen som nyttjas. Ekonomistyrningen är dock trögrörlig och förändras oftast inte i samma takt eller utsträckning som verksamheten. Detta kan skapa problem då de initiativ som företaget vill genomföra får bättre genomslagskraft om de stöds av ekonomistyrningen. Kretskort AB har påbörjat en implementering av Lean och har ännu inte sett några förändringar i ekonomistyrningen. Efter de förändringar som har skett borde det dock finnas behov för en anpassad ekonomistyrning.  Syfte: Syftet med denna studie är att fastställa vilka behov av förändrad ekonomistyrning som har uppstått vid implementeringen av Lean vid Kretskort AB. Vidare syftar studien att svara på hur Kretskort ABs ekonomistyrning kan utformas för att på ett bättre sätt stödja Lean i framtiden.  Metod: För att uppnå studiens syfte genomfördes en fallstudie på en stor kontraktstillverkare av elektronik. Undersökningen är kvalitativ och datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer med ett flertal anställda på Kretskort AB.  Resultat, slutsatser: Trots att Kretskort ABs ekonomistyrning på många plan var stödjande för Lean redan innan implementeringen har vi ändå i studien funnit flera behov av förändringar i denna. Förändringarna gäller många delar av ekonomistyrningen där vissa redan tillgodosett medan andra kvarstår. / Background: There is a connection between the company's production philosophy and their management accounting. However, the management accounting is sluggish and does not change at the same rate or extent as the business does. This can create problems since the intiative will have a better chance of working if the management accounting supports it. Kretskort AB has started implementing Lean but has not yet seen any changes in their management accounting, however after the changes there might be a need for a customized system.  Purpose: The purpose of this study is to affirm the need for change in management accounting that has arisen since the implementation of Lean had begun at Kretskort AB. Furthermore, the study aims to answer how Kretskort ABs management accounting can be designed to better support Lean in the future.  Method: To fulfill the purpose of the study a case study was conducted on a large contract manufacturer specializing in electronics. This is a qualitative study and the data collection was conducted through interviews with a variety of employees at Kretskort AB.  Result, conclusions: Although Kretskort ABs management accounting were supportive of Lean before implementation the study still found a need for change in several aspects of their management accounting. The changes can be found in a variety of places in the organization and some have already been met while others remain.

Palliativ vård syftar till att sörja för bäst möjliga livskvalitet och minsta möjliga lidande för patienter som drabbats av en obotlig och livshotande sjukdom. Sjuksköterskor som möter personer i palliativ vård bör ha goda kunskaper i att ge patienter och närstående stöd i sin situation samt kunna undervisa och ge kunskap. Närstående till en person som drabbats av en högmalign hjärntumör blir ofta betydelsefulla för att den sjuke ska kunna få en bra vård och får ofta rollen som vårdare. Dessa närstående upplever ofta en större börda, sämre mentalhälsa och större påverkan på livet. Mellan åren 1999 och 2014 registrerades 5179 personer med högmaligna hjärntumörer i Sverige. Högmaligna hjärntumörer är i princip inte möjliga att bota utan mäts i tid för överlevnad. Att drabbas av en högmalign hjärntumör är associerat med funktionsnedsättningar och risk för död. En högmalign hjärntumör kan påverka den sjuke personen på flera olika sätt samt att risken för påverkan ökar över tid i relation till progress av sjukdomen. Vanliga förändringar är kognitiv nedsättning, somnolens, förvirring, beteende förändringar samt fysiska förändringar. Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av förändringar hos personer med en högmalign hjärntumör. En systematisk litteraturstudie genomfördes där fjorton kvalitativa artiklar inkluderas. Artiklarna analyserades mot studiens syfte inspirerad av innehållsanalys så som beskriven av Graneheim &amp; Lundman (2004). Genom analysen framkom fem kategorier vilka var: En ny tillvaro, Personlighetsförändringar, Nya roller och relationer, Social isolering och Behov av information. Resultatet visade att närstående upplevde att förändringarna ledde till en ny tillvaro i livet där personlighetsförändringarna var svårast att hantera. Närstående upplevde också att dom relaterat till dessa förändringar måste kompensera för den sjukes minskade förmågor och förluster genom att ta större ansvar för personens vård både utanför och i hemmet, något som i sin tur ledde till nya roller och förändrade relationer. Närstående upplevde vidare en social isolering både för sig själva samt för den sjuke personen, då personen med en högmalign hjärntumör inte längre kunde delta i sociala sammanhang som tidigare samt att rollen som vårdare för närstående var tidskrävande. Närstående upplevde att de hade ett stort behov av kunskap och förståelse för att lättare kunna anpassa sig, veta vad dom hade att förvänta sig och för att hantera sin situation. Slutsatsen är att det som närstående upplevde som det svåraste var personen med en högmalign hjärntumörs personlighetsförändringar. Dessa upplevdes som både frustrerande och svåra att hantera. Relaterat till hur den högmaligna hjärntumören förändrar personen och hur förändringarna påverkar livet, roller, relationer och social samvaro har närstående stort behov av information och kunskap för att kunna känna sig förberedda på sin nya roll samt veta vad dom kan ha att vänta i framtiden. Sjuksköterskan som en viktig del i det multiprofessionella teamet inom palliativ vård har ett stort ansvar i att kunna förstå, förutse och förse närstående med denna kunskap, genom information och råd från ett tidigt skede i sjukdomen, genom hela sjukdomen och vid livets slut. Kunskap och stöd som kan ges dels genom kontaktsjuksköterska, av omvårdnadsansvarig sjuksköterska och eller i form av stödgrupper för närstående.