Syftet med den här studien var att undersöka de attityder som lärare och skolledarehar till förändringar som de möter i sitt yrkesliv och att förklara dessa utifrån deerfarenheter som de själva berättade om samt att problematisera dessa attityder irelation till de förändringar som skolutveckling innebär. Datainsamlingen har skettmed semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade att tidigare erfarenheter avförändringar kan kopplas till attityderna och att de även har en viss betydelse förskolutvecklingens lyckande eller misslyckande. Slutsatserna jag drog var att läraresattityder delvis beror på förändringarnas karaktär och även vissa andra saker. Därförbör man ta detta i beaktande när man ska bedriva skolutveckling.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att få fördjupad kunskap om och förståelse av några elevers upplevelser och erfarenheter av skolmatematiken i årskurs 4 respektive årskurs 7 samt hur dessa har förändrats utifrån deras senaste stadieövergång vad gäller hinder och svårigheter. En kvalitativ metodansats användes vid genomförandet av studien. För att nå elevernas upplevelser och erfarenheter av skolmatematiken och få svar på våra tre frågeställningar genomfördes 24 kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatet visar på att elevernas upplevelser och erfarenheter av skolmatematiken vid stadieövergångar är att det skett en ämnesmässig utveckling som lett till mer eget ansvar, en högre förståelse för matematiken och möjligheten att få visa mer vad man lärt sig. Lust och motivation skapas enligt eleverna av variation där olika aktiviteter gör matematiken roligare och skapar vilja till lärande. Eleverna upplever att hinder och svårigheter i ämnet matematik främst beror på den ökade svårighetsgraden, men även utifrån förståelsen kring genomgångar och bristen på arbetsro. Slutsatsen vi kan dra från vår studie är hur viktigt det är med kommunikation mellan stadierna för att förebygga hinder och svårigheter i skolmatematiken.

Ämnet hållbarhet diskuteras ständigt i media och medvetenheten för ett globalt samhällsansvar ökar alltmer hos både konsumenter och företag. Många svenska företag bedriver idag något slags arbete med hållbarhet samt redovisar om det på olika sätt. Dock bemöts företagens hållbarhetsrapporter med viss kritik och skepticism, då somliga anser att den bara används för att skönmåla verksamheten och att den därmed inte känns trovärdig.   I syftet att öka transparensen i företags hållbarhetsrapporter, samt göra dessa jämförbara beslutade Sveriges regering den 1 december år 2016 om ett nytt lagkrav på hållbarhetsrapportering i Årsredovisningslagen. Lagkravet innebär att företag som uppfyller vissa villkor måste upplysa om specifika frågor angående deras hållbarhetsarbete. I och med lagkravet uppstår en diskussion kring vad detta får för konsekvenser. Syftet med denna studie är att undersöka vad det nya lagkravet på hållbarhetsrapportering gett för effekter och förändringar hos organisationer. Författarna ämnar att genom en kvalitativ undersökning studera hur fyra företags tidigare val och agerande inom hållbarhet samt hur deras syn på lagkravet påverkat de effekter och förändringar som lagkravet medfört. Utifrån syftet och den forskningsfråga författarna ämnar att besvara har den institutionella-, legitimitets- och intressentteorin, samt tidigare forskning inom ämnet inkluderats i studiens teoretiska referensram.   Den empiriska datan har insamlats genom intervjuer och utifrån analysen av denna indikerar det övergripande resultatet på att lagkravet inte medfört några större effekter eller några omfattande förändringar hos företagen, men de effekter och förändringar som författarna kan se är dels att hållbarhet fått en ökad uppmärksamhet i företagsledningen och styrelsen, samt att dessa fått en ökad medvetenhet om hållbarhet. Lagkravet har till viss mån medfört att hållbarhetsarbetet blivit mer integrerat i organisationernas verksamhet, att fler personer blivit involverade samt att ansvaret blivit mer utspritt. Till viss mån prioriteras rapporteringen högre då mer resurser tillsätts och arbetet med rapporten startar i ett tidigare skede samt utförs med en större noggrannhet.   Resultatet tyder vidare på att lagkravet medfört förändringar och effekter i liten utsträckning. Det tyder på att anledningen till att företagen inte ser något behov av att utvidga eller förbättra sitt arbete till följd av lagkravet är för att företagen är nöjda med sitt arbete samt anser att de idag redan arbetar i tillräcklig omfattning. Vidare indikerar resultatet på att företagens tidigare val och agerande inom området samt hur de ställer sig till lagkravet till hög grad påverkat de effekter och förändringar som kravet medfört.   Nyckelord: Lagkrav, Hållbarhetsredovisning, Effekter, Förändringar, Hållbarhetsarbete.

No description available.

Under hösten 2020 var det många svenska företag som visade både intresse och oro inför en, för många företag, kritisk händelse – Amazons etablering i Sverige. Samtidigt som Amazons pågående svenska etablering, intervjuades flera av de största intressenterna inom svensk e-handel om hur deras respektive företag har förändrats, och planerar att förändra dess nätverksstruktur. Undersökningsmaterialet har tagits fram i syfte att undersöka hur en radikal nätverksförändring kan utspela sig vid denna tidpunkt efter att en kritisk händelse har inträffat. Utifrån den empiriska undersökningen framgår det att samtliga e-handelsföretag, oavsett bransch, har upplevt radikala förändringar inom respektive nätverk. Baserat på hur respondenterna i e-handelsföretagen har beskrivit utvecklingen av deras interaktioner med tidigare samarbetspartners samt deras planerade samarbeten med Amazon så kunde e-handelsföretagens strategier fördelas in i tre separata kategorier; samarbetande, konkurrerande och statiska. Det kan därmed inte uttydas någon enhetlig strategi vid denna tidpunkt annat än att radikala nätverksförändringar har skett.

Revisionen utgör en viktig samhällsfunktion och kan ses genomgå ett paradigmskifte där digitaliseringen är en bidragande faktor. Digitaliseringen av revisionsbranschen medför förändringar i både revisorernas arbetsmetodik och vilka krav som ställs på revisorns arbete, man kan därför även tänka sig att även revisorsrollen kommer att förändras. Syftet med denna studie är att förstå hur revisorer upplever förändringarna som sker i deras yrkesroll till följd av digitaliseringen. Det framkom ur intervjuerna att revisorerna i överlag upplever det som positivt. Arbetsuppgifterna har effektiviserats och mer tid kan läggas på andra uppgifter. Utifrån resultatet konstruerades en ny modell för att förklara vilka förändringar digitaliseringen har medfört. Studiens slutsats blev att revisorns roll går mer mot ett kvalitativt yrke, i form av en analytiker, och att andra framträdande roller som kommunikatör och rådgivare börjar ta plats.

AbstractVår studie har genomförts under Coronapandemin som har påverkat samtliga institutioner i Sverige. Studiens syfte är att genom en kvalitativ intervjumetod undersöka förskollärares och rektors erfarenheter av arbetet på förskola och deras samverkan med och relationer till olika aktörer under den krissituation som uppstått under Coronapandemin. Vår studies frågeställningar är följande: Hur upplever förskollärarna och rektor att förskolans verksamhet har förändrats vad gäller rutiner och struktur? Hur har förskollärarna upplevt sin egen arbetssituation? Hur har förskollärarna upplevt arbetet i barngrupp och möten med barn? Hur har förskollärarna upplevt relationen och samverkan med vårdnadshavare? Hur har förskollärarna upplevt relationen med rektor? Vi analyserar relationernas betydelse utifrån ett Nel Noddings omsorgsetiska teori. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare och en rektor, i från två olika förskolor. Resultatet i vår studie har visat att relationen mellan rektor och förskollärare har varit essentiell, speciellt för förskollärarna då de har behövt stöttning och vägledning i hantering av förskolläraruppdraget. Förskollärarnas arbete med barngrupp och möte med barn under Coronapandemin har visat att deras förhållningssätt i att enbart svara på barnens frågor i enskilda möten, kan ses som en omsorgshandling. Förskollärarnas upplevelse av relationen och samverkan med vårdnadshavare har resulterat i att dialogen och lyhördheten är central under den rådande krissituation. Vår slutsats gällande hantering av förskolläraruppdraget är att en viss undervisning har försummats och en viss undervisning har tillkommit.

Denna studies syfte var att ta reda på skolaktörernas uppfattningar kring grundskolans förändringar. Förändringarna som de vetenskapliga artiklarna samt avhandlingarna nämner är att skolaktörerna tidigare uppfattade det som att läroplanen bland annat hade bidragit till att skolaktörernas arbetsuppgifter hade förändrats. Även att förskoleklassen och fritidshemmet integrerades med grundskolan var en förändring som frekvent nämndes. Detta uppfattade skolaktörerna, i tidigare forskning, som att det påverkat deras yrkesroll (Andersson2013,Holm &amp; Lundström 2011). Vår studie genomfördes genom sju intervjuer med olika skolaktörer såsom skolchef, rektor, klasslärare, fritidspedagog och förskollärare. Skolaktörerna i vår studie samt i avhandlingarna och vetenskapliga artiklarna hade en variation av uppfattningar kring många förändringar som har skett inom grundskolans värld. Vår studie är inspirerad av det andra steget i en fenomenografisk studie, eftersom det endast var intressant att lyfta skolakötrernas uppfattningar kring förändringar. Denna studie sträcker sig från 30 år tillbaka fram till idag. I bakgrund- och resultatdelen framgår det tydligt att uppfattningarna kring de olika förändringarna är olika och både för - och nackdelar belyses. Det ter sig som att förändringar i grundskolan påverkar starkt och implementeringen av de olika förändringarna tar tid. Skolan bör förändras i takt med att samhället förändras. En slutsats som kan dras är att skolaktörerna i både tidigare forskning och i vår studie uppfattar förändringarna som svåra och tidskrävande. I framtida studier hade forskning kring förändrade yrkesroller på grund av omstruktureringar kunnat ges mer plats och skapat ett intressant forskningsområde. / <p>2020-06-08</p>

Bakgrund: Varje år upptäcks runt 120 000 nya tumörer på 100 000 olika personer. Det är cirka 90 000 personer som dör till följd av cancer varje år. Cancer bidrar till stora omvälvningar både för patienter och anhöriga som involveras. Orsaken till att cancer uppstår är oklart men den börjar med att kroppens egna celler börjar dela sig ohindrat. Då patienten påverkas så pass mycket av cancern att det blir svårt att hantera tillvaron själv så kan hjälp behövas från familjen. Anhörigvårdaren dras ofta med i familjemedlemmens cancersjukdom utan att själv räknas som cancersjuk. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med cancer. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Analysen presenterades i två teman: Upplevelser av förändringar i relationer och Att uppleva förändringar i livet samt sex subteman; Att relationen till den sjuke förändras, Att relationen till vårdpersonal förändras, Att relationen till familjen, vänner och bekanta förändras, Att påverkas emotionellt, Att stå tillbaka, och Att ha behov. Slutsatser: Cancer påverkade anhörigvårdarna och innebar påfrestningar på alla dimensioner i livet. Anhörigvårdarna prioriterade om och anpassade det egna livet utifrån den sjukes behov och hälsotillstånd vilket upplevdes som att det egna livet sattes på paus.