Ständiga förbättringar är något de flesta företag, oavsett bransch, säger att de arbetar med. Dock har branscherna olika förutsättningar när det gäller arbetet med ständiga förbättringar. Några branscher har verksamheter som är lättare att kontrollera då produktionen exempelvis sker på en och samma plats medan andra verksamheter har svårare att kontrollera verksamheten då produktionen bedrivs på flera olika, och ibland, tillfälliga platser. Syftet med denna studie har varit att studera hur företag i två olika branscher med olika förutsättningar kan arbeta för att skapa en förbättringskultur som engagerar medarbetarna i arbetet med ständiga förbättringar samt vilka faktorer i en företagskultur som möjliggör respektive hindrar arbetet med detta. För att genomföra detta utfördes två fallstudier hos två utvalda företag inom bygg- och produktionsbranschen. Datainsamlingen bestod av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med yrkesarbetare. Databearbetningen utfördes med hjälp av släktskapsdiagram som skapades individuellt för de båda företagen. Likheter och skillnader hos de båda företagen analyserades för att svara på studiens frågeställning.  Resultatet av studien visar att faktorer som hindrar respektive möjliggör en förbättringskultur har, för båda företagen i studien, tydliga kopplingar till tidigare kunskaper inom området. De identifierade faktorerna bestod av; Företaget, Kommunikation, Motivation, Medarbetarskap, Ledarskap, Delaktighet, Attityd. Dessa faktorer kan agera både hindrande respektive möjliggörande av förbättringsarbetet och har därmed stor betydelse för hur väl ett förbättringsarbete fungerar på en arbetsplats. Faktorerna kommunikation och delaktighet är två specifika områden som båda företagen i studien behöver arbeta mer med för att kunna skapa en stark förbättringskultur. / Continuous   improvements are something most companies, regardless of industry, say they   work with. However, the industries have different conditions when it comes to   work on continuous improvement. Some industries have businesses that are   easier to control as, for example, when production takes place in one and the   same place, while other businesses find it more difficult to control the   business since they have production in several different places. The purpose   of this study has been to study how companies in two different industries   with different conditions can work in order to create an improvement culture   that engages the employees in the work with continuous improvement and which   factors in an organizational culture that enable or hinder the work with   this. To do this, two case studies were carried out at two selected companies   in the construction and production industry. The data collection consisted of   qualitative semi-structured interviews with professional workers. The data   processing was performed with the help of Släktskapsdiagram that were created   individually for the two companies. Similarities and differences between the   two companies were analyzed to answer the study's purpose.   The   result of the study shows that factors that prevent or enable an improvement   culture, for both companies in the study, have clear links to previous   knowledge in the field. The identified factors consisted of; Company,   Communication, Motivation, Employee, Leadership, Participation, Attitude.   These factors can act both as a hindrance and as a means of enhancing the   improvement work and thus have great importance for how well an improvement   work works in a workplace. The factors of communication participation are two   specific areas that both the two companies in the study need to work more   with to create a strong culture of improvement. / <p>2019-06-27</p>

I dagens samhälle sker det snabba förändringar som ställer krav på att förbättringsarbetet drivs framåt. Organisationer med en stark organisationsstruktur har goda värderingar med en tydlig kommunikation där kvalitetsledning tillämpas. Organisationer som arbetar framgångsrikt med kvalité, verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar har vanligtvis en stark förbättringskultur. För en lyckad förbättringskultur är det viktigt med ett gott ledarskap och ett gott medarbetarskap. Det förekommer ytterst lite forskning gällande sambandet mellan sociala medier och kvalitetsledning. Eftersom sociala medier som forskningsmetod är användbart inom flertal ämnesområden utforskar studien om det kan appliceras inom kvalitetsledning. Syftet med studien är att belysa upplevelsen av hur organisationsstruktur påverkar förbättringskultur ur ett ledarskap och medarbetarskap perspektiv via sociala medier. En kvalitativ enkätundersökning genomfördes via sociala medier med en kvalitativ innehållsanalys av data. Resultatet visade på temat förutsättningar för kvalitetsutveckling, vilket innefattar kategorierna förbättringskultur och organisationsstruktur. Studien visade att ett samband mellan organisationsstruktur och förbättringskultur kunde påvisas genom att belysa respondenternas upplevelser via sociala medier. Studien visade även att organisationsstruktur och förbättringskultur är två aspekter som påverkar och är beroende av varandra för att kunna skapa förutsättningar för kvalitetsutveckling. / In today's society fast changes demand adequate quality improvement. A good organizational structure facilitates good values, clear communication as well as apply quality management. Organizations that work successfully with quality improvement, organization development and continuous improvement tend to have a strong improvement culture. Good leadership and employeeship is required for a successful improvement culture. Social media is used as a research method in several fields. However, there is limited research regarding the connection between social media and quality management. The study explores whether it can be applied in quality management. The purpose of the study is to illuminate the experience of how organizational structure affects improvement culture from a leader and employee perspective through social media. A qualitative survey was conducted through social media followed by a qualitative content analysis. The study resulted in the theme considerations for quality development, which included the two categories improvement culture and organizational structure. The study showed a connection between organizational structure and improvement culture, which was illuminated through the respondents' experiences via social media. The study also showed that organizational structure and improvement culture are two aspects that influence and are interdependent of one another to facilitate quality development. / <p>2022-06-05</p>

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten. Det huvudsakliga syftet var att genom tillämpning av kultur- och kraftfältsanalys studera hur väl förberedd en enhet inom socialtjänsten är att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten. Studien genomfördes utifrån PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades på en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrån en kraftfältsanalys där med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv inställningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde på detsamma. Sammanfattningsvis kan sägas att enheten har dåliga förutsättningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas måste enhetens positiva inställning kvarstå, ledningen vara aktivt närvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förändras. Värdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pågående arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten. Kulturens betydelse av effektivitet och framgångsrikt kvalitetsarbete kan inte nog belysas. Studien kan ge inspiration till ledare och organisationer, främst inom socialtjänsten, att förena systematiskt kvalitetsarbete och arbetet med kultur.  Fortsatt forskning bör ha fokus på ledarskapets betydelse avseende organisationskultur, men det saknas även forskning som visar hur förbättringskultur skapas som stäcker sig över organisations- och professionsgränserna. / The present study has examined the cultural and systematic quality work in social services. The main purpose was that through the application of cultural and force field analysis study how well prepared a unit in social services is to follow the intentions of systematic quality work in social services. The study was conducted based on the PDSA cycle as a variant of action research and was based on a case study in the Individual and family services in Hammaro municipality. The results were analyzed on the basis of a force field analysis, where with and counterweights were identified. My results show that overall there was a positive attitude towards systematic quality work, but that the culture did not suggest the same. In summary, the unit has poor conditions follow the intentions of systematic quality work. If they must be incorporated into the device's positive attitude persist, lead an active presence, employees involved and the culture is changing. The value of the study lies in the fact that in Sweden today there is an ongoing effort to implement or revise management system for systematic quality work in social services. The importance of culture of efficiency and successful quality work can not be elucidated. The study may provide inspiration for leaders and organizations, primarily in the social services, to reconcile systematic quality work and work culture. Further research should focus on the importance of leadership organizational culture, but there is also a lack of research that shows how improvement culture is created that extends across organizational boundaries and profession.

“Survival of the fittest” är evolutionsteori som skrevs av Darwin. Även för organisationer är det viktigt att kontinuerligt anpassas och utvecklas för att kunna säkra sin morgondag. Medarbetarnas engagemang är en förutsättning för detta förbättringsarbete. Med hjälp av rätt ledarskap kan medarbetarengagemang uppnås.   Syftet med denna studie var att kartlägga hur ledare i ett antal organisationer skapar engagemang hos medarbetare för att delta i organisationens förbättringsarbete. Genom att utforska ledarskapet i organisationer som fått kvalitetsutmärkelse har denna kvalitativa intervjustudie tagit fram övergripande teman och nyckelord som indikerar ledarens sätt att skapa engagemang hos medarbetare.  Det som framkom i studien var att ledaren behöver vara öppen, lyhörd och tydlig. Vidare behöver ledaren arbeta med uppföljning och uppmuntra medarbetare att ha en bred förståelse för organisationen. Ledare behöver även involvera, stötta, ge mandat och ha tillit till medarbetarna. Utöver detta har studien kommit fram till att ledaren behöver främja en förbättringskultur i organisationen. Studiens resultat stämmer väl överens med befintliga teorier om ledares sätt att skapa engagemang hos medarbetare.  En vidare syn på studiens resultat tillsammans med den teoretiska referensramen gav en teori om att medarbetarens engagemang för förbättringsarbete har två grundpelare. Dels behöver medarbetaren känna trygghet men även ha en drivkraft att delta i förbättringsarbetet. Trygghet och drivkraft kan ledaren påverka genom att införliva ett ledarskap som framkommit genom denna studie. Detta kan ses som ett bidrag till samhällsutvecklingen där varje organisation som vill överleva bör se till att dessa faktorer tillämpas. / "Survival of the fittest" is an evolutionary theory written by Darwin. It is also important for organizations to ensure their future by continuously adapting and developing. The engagement of the employees' is a prerequisite for continuous improvements within organizations. With the right leadership, employee engagement can be achieved.  The purpose of this study was to map how leaders in a number of organizations create engagement among employees to participate in the organization's continuous improvements. By exploring leadership in organizations that have received quality awards, this qualitative interview study has identified overarching themes and keywords that indicate how leaders create employee engagement.  What emerged in the study was that the leader needs to be open, responsive and clear. Furthermore, the leader needs to work with follow-up and encourage employees to have a broad understanding of the organization. Leaders also need to involve, support, give mandate and have trust in employees. In addition to this, the study has concluded that the leader needs to promote a culture of continuous improvement in the organization. The results of the study are in good agreement with existing theories about leaders' ways of creating employee engagement.  The results of the study together with the theoretical frameworks resulted in a theory which consists of two pillars of the employee's commitment to continuous improvements. On the one hand, the employee needs to feel secure in their environment, but also have a driving force to participate in the improvement work. Security and drive can be influenced by the leader by incorporating a leadership that has emerged through this study. This can be seen as a contribution to the development of a society where every organization that wants to survive should ensure that these factors are applied / <p>2022-06-05</p>

VUCA är ett begrepp, som används för att beskriva den komplexa, oförutsägbara och snabbrörliga omvärld vi lever i idag. Det talas ofta om ett paradigmskifte och att det kommer krävas nya managementmodeller för att framgångsrikt leda organisationer. Det ställs ökade krav på organisationer att snabbt kunna ställa om, ständigt arbeta med förbättring och utveckling för att öka sin innovationskraft. Psykologisk trygghet är ett fenomen som fått ökat utrymme i näringslivet och i forskning under senare år, då det starkt korrelerar med individers och teams förmåga att möta förändring och vara högpresterande. Psykologisk trygghet är en gemensam övertygelse hos medlemmarna i ett team om att teamet är tryggt för interpersonellt risktagande. Syftet med denna uppsats var att bidra med kunskap kring hur företag arbetar för att vara i ständig förnyelse och bygga kapacitet i organisationen för att möta kraven i VUCA, samt förstå hur psykologisk trygghet kan vara en motor i det arbetet. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex intervjuer på två större organisationer. Studiens resultat pekar på sex viktiga fokusområden för att vara och leda i ständig förnyelse och framgångsrikt kunna möta de nya kraven. Dessa sex fokusområden beskrivs på följande sätt: Storytelling -”varför” som möjliggörare för motivation och mening, Förmåga att lära - nyfikenhet som möjliggörare för nytänkande och innovation, Ledarbeteenden - vara förebild som möjliggörare för beteendeförändring, Individen i centrum - självkännedom som möjliggörare för  självledarskap, Ägandeskap - autonomi som möjliggörare för ansvarskänsla och empowerment och Arbetssätt - lita på processen som möjliggörare för struktur och uthållighet. Studien visar vidare att det finns stark koppling mellan psykologisk trygghet och de sex fokusområdena för att vara i ständig förnyelse och kunna möta kraven i omvärlden. Psykologisk trygghet är en möjliggörare för att bygga kapacitet genom dessa fokusområden. Fokusområdena bidrar i sin tur till ökad psykologisk trygghet, samtidigt som de möjliggör att vara i ständig förnyelse. / VUCA is the term used to describe the complex, uncertain and rapid changing world we live in today. Often it is described as a new paradigm with needs for new management models to continue to be successful. In order to be able to meet the new requirements, organizations need to develop ability to smoothly adapt to change, constantly work with improvement and development to increase their power to innovate. Psychological safety is a phenomenon that got more attention in business and research in recent years, due to its high correlation to the ability of individuals and teams to face change and to be high performance units. Psychological safety is a shared belief held by members of a team that the team is safe for interpersonal risk taking. The purpose of this thesis was to contribute with knowledge about how companies work to build capacity in organizations to meet the requirements of VUCA, as well as understanding how psychological safety can be an enabler in this work. A qualitative interview study was conducted with six interviews at two larger organizations. The result of the study highlights six important focus areas for being in continuous renewal and successfully meeting the new requirements. These six focus areas are described as follows: Storytelling - “why” as an enabler for motivation and meaning, Ability to learn - curiosity as an enabler for innovation, Leadership behaviours - to be a role model as an enabler for behaviour change, People centric approach - self-awareness as an enabler for self-leadership, Ownership - autonomy as an enabler for responsibility and empowerment and “Way of working” - trust the process as an enabler for structure and endurance. The study further shows that there is a strong link between psychological safety and the six focus areas. Psychological safety is an enabler to build capacity in these areas. The focus areas contribute in return to increase psychological safety and at the same time support the ability to meet the complex, uncertain and rapidly changing world. / <p>2020-11-26</p>