Denna studie har genomförts på Judiska Hemmet i Stockholm där ca 75 % av de boende är överlevande från Förintelsen under andra världskriget. Syftet med studien var att undersöka undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda äldre personer som har upplevt trauma. Frågeställningarna handlade om vilket kunnande informanterna anser vara viktigt i arbetet med dessa personer och deras uppfattning om hur denna kunskap bäst lärs in. Vidare tillfrågades informanterna om vad de anser vara viktigt att tänka på i bemötandet av personer som har upplevt trauma. Informanterna ombads även beskriva sina upplevelser av svårigheter i arbetet och hur de hanterar dessa svårigheter. Den sista frågeställningen handlade om vilket stöd informanterna anser vara viktigt i arbetet med personer som har upplevt trauma. Resultatet visade att den kunskap som informanterna ansåg vara viktig var att känna till bakgrunden till den traumatiska händelsen. För informanternas del handlade det om att veta vad som hände under Förintelsen. De ansåg även att man måste ha förståelse för hur traumat kan ha påverkat den som blivit utsatt. Bästa sättet att lära sig detta tyckte undersköterskorna var att vid introduktionen få föreläsningar om Förintelsen och trauma. Även studieresor till koncentrationsläger hade tillfört mycket kunskap och fördjupad förståelse. Vid frågor om bemötande och förhållningssätt svarade informanterna att det grundläggande är att bygga upp ett förtroende, helst via kontaktmannaskapet. Det handlade även om att ha ett personcentrerat förhållningssätt där man ser till varje individs behov. När det gällde svårigheter i arbetet framkom det att de äldre som har upplevt trauma verkar vara mycket känsliga för stress. Informanterna var även eniga om att man inte ska ställa frågor om de traumatiska upplevelserna. Man ska istället lyssna aktivt när den äldre själv ta initiativ till att berätta. Som exempel på svårigheter nämndes allt som är kopplat till personlig hygien, framför allt duschningar. Den höga graden av ångest hos de boende och klagande togs även upp och inte sällan var det kopplat till matsituationen. Störd nattsömn och mardrömmar var också ett återkommande tema. Hanterandet av svårigheterna handlade i huvudsak om att lyssna, bekräfta och inte gå in i diskussion med den boende. Det framkom tydligt att informanterna ansåg att man som undersköterska i arbetet med äldre personer som har upplevt trauma behöver stöd för att orka med sitt arbete. Ofta innebär det att man pratade med sina arbetskamrater men man såg även handledning vara en bra form av stöd.

The purpose of this paper is to investigate and analyze how swedish history teachers teach about genocide and to find out if the introduction of the new curricula in 2011 has caused any changes in the planning and implementation of their teaching methods. The essay, which consists of two sub-studies, have been inspired Niklas Ammerts study Om vad och hur ’må’ ni berätta? The theoretical starting points have been the didactic triangle and the use of history. Our research questions thus basically follows the didactic questions What? How? and Why? Both studies are qualitative and based on semistructured interviews. In each study, four teachers are interviewed from different schools around southern and central Sweden.Based on our studies, we can show that the teachers tend to treat the subject area through a variety of approaches. While the middle and junior high school teachers are more tied to the central content, where the Holocaust and Gulag play a central role, the teachers at the high school level have a more liberal interpretation for which genocide they choose to approach. What becomes clear is that while the teachers at the lower levels focus on creating a foundation for the students before they reach high school, which leads to more abstract and simplified teaching, the high school teachers aim is to try and deepen their work so that the students can become critical thinking democratic social citizens. However, it is also clear that depending on which program students choose to attend at the high school level today, they tend to get very different teaching, which in turn increases the risk that their knowledge progression may become very different.

Abstract The purpose of the study is to investigate the role Hitler played in explanations for the rise of Nazism and the Holocaust. The starting point is textbooks in history for high school from the 1960s to 2014. The purpose is to contribute knowledge to what extent the actor's perspective on a mythical figure has been used to explain one of the most traumatic events of the 20th century. The purpose is also to investigate how the explanations have changed over time. The questions that answered the letter of intent were: What structural explanations are given to Nazism and the Holocaust?, What role is Hitler's person assigned to their development? and How have the explanations changed over time?. Textbooks for high school were natural as Nazism and Holocaust got a greater focus in the curricula for high school than the space provided in the curricula for the high school. For this study, a qualitative text analysis was used as it was appropriate for the material on which the study is based. The theoretical point of departure has been a structure and actor perspective. The textbook authors provide structural explanations for the emergence of Nazism and the Holocaust.  This can be categorized into economics, World War I, social dissatisfaction and anti- Semitism and nationalism in Germany and Europe. Hitler's person is assigned a significant role by the textbook authors as charismatic and ideological inspirers in the development. This as it is more difficult to see clear structural explanations in the textbooks when the textbooks are written.   Keywords: Hitler, läromedel, historieundervisning, Förintelsen och nazism / Sammanfattning   Studien syfte är att undersöka vilken roll Hitler spelade i förklaringar till nazismens och Förintelsen uppkomst. Utgångspunkten är läroböcker i historia för högstadiet från 1960-talet till 2014. Syftet är att bidra med kunskap i vilken utsträckning aktörsperspektivet på en mytomspunnen gestalt har använts för att förklara ett av 1900-talets mest traumatiska skeenden. Syftet är även att undersöka hur förklaringarna förändrats över tid. Frågorna som besvarade syftesskrivningen var: Vilka strukturella förklaringar ges till nazism och Förintelsen? Vilken roll tilldelas Hitlers person för utvecklingen av dessa? Hur har förklaringarna förändrats över tid?. Läroböcker för högstadiet var naturligt då nazism samt Förintelsen fick ett större fokus i läroplanerna för högstadiet än vad utrymmet gavs i läroplanerna för gymnasiet. För denna undersökning har en kvalitativ textanalys använts då det var passande utefter det material som studien basera sig på. Den teoretiska utgångspunkten har varit ett struktur -och aktörsperspektiv. Läroboksförfattarna ger strukturella förklaringar till uppkomst av nazism och Förintelsen. Dessa strukturella förklaringar  kan kategoriseras i ekonomi, första världskriget, socialt missnöje och antisemitism och nationalism i Tyskland och Europa. Hitlers person tilldelas en betydande roll av läroboksförfattarna som karismatisk och ideologisk inspiratör i utvecklingen. Detta då det är svårare att se tydliga strukturella förklaringar i läroböckerna då Hitler hålls ansvarig. Detta blir även tydligare ju längre fram i tid då läroböckerna är skrivna.   Nyckelord: Hitler, läromedel, historieundervisning, Förintelsen och nazism

Uppsatsens 3 huvudbegrepp är demokrati, elevinflytande och förintelsen. De hör ihop på det sättet att skolan har ett demokratiskt uppdrag som ska fostra demokratiska medborgare både praktiskt och teoretiskt. Elevinflytande gynnar elevers lärande och demokratiska lärande i praktiken. Förintelsen är en del av historieundervisningen som ska lära elever att inse värdet av demokratin och vad som kan hända när odemokratiska makter styr. Uppsatsen är byggd på en empirisk undersökning gällande vad 4 stycken 9:or har för relation till demokrati och elevinflytande, men främst hur de med elevinflytande vill bli undervisade om förintelsen för att verkligen förstå händelsen och dess sammankoppling och verkan på dagens samhälle och demokrati. / <p>Godkänt datum 2020-08-27</p>

No description available.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Sedan Skola för bildning (1992) och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) står värdegrunden i centrum för skolans och lärares uppdrag. I utformandet av värdegrundsarbetet har bland annat fokus riktats mot nynazism och främlingsfientliga tendenser i samhället. Dessa har sedan kopplats till antisemitism och Förintelsen genom statsminister Göran Persson och Forum för Levande historia. Därför är det relevant att undersöka hur värdegrundens koppling till Förintelsen gestaltas i undervisningen.</p><p>I uppsatsen fokuseras konstruktionen av Förintelsen i en lokal gymnasiekurs: Förintelsen — ett folkmord att förklara och förstå, 100 poäng. Förintelsen granskas utifrån det material lärarna använder i kursen, som sätts i relation till förintelseforskning, didaktik och konstruktion av undervisningens innehåll.</p><p>Med hjälp av en teoretisk förankring i kritisk diskursanalys och under användning av den kritiska diskursanalysens textanalytiska undersökningsmetod undersöks främst hur ”Förintelsen” konstrueras i förintelsekursernas textmaterial. Detta syfte konkretiseras i undersökningsfrågor som handlar om vilka aktörer och objekt som fokuseras respektive marginaliseras och vilka motiv till aktörernas handlingar texterna erbjuder. Frågorna undersöks främst med referens till texternas sanningsanspråk och den deliberation som möjliggörs respektive omöjliggörs.</p><p>Undersökningens resultat är framför allt att texterna innehåller en relativt tydlig konstruktion av ”Förintelsen” som en händelse som främst berör ”judar” och som motiveras av antisemitismen. Andra beskrivningar av offren förekommer endast undantagsvis och är således marginaliserade. Förövarna förblir även de relativt ogripbara, med andra ord beskrivs de som grupp eller som ideologi ("nazister" respektive "nazismen") som i sin tur främst definieras genom sin antisemitism. Detta innebär att deliberativa samtal om motiv, förklaringsmodeller och handlingsvägar i nuet försvåras.</p>

The principal aim of this thesis is to investigate the reception of a text about the Holocaust by pupils of a class in upper secondary school. The text is Fatelessness by Imre Kertész, a text which can be seen as a complex account of the Holocaust. The study tries to shed light on the pupils’ reactions to the text and how the reading influenced their image of the Holocaust. The empirical material derives from a qualitative case study consisting of inquiries, interviews observations and written material from lessons, etc. The theoretical basis for the analysis is focusing on Kathleen McCormick’s concept of repertoires. Both texts and readers have repertoires which can match, mismatch or exist in tension with each other. The analysis focuses on parts of the pupils’ reception in form of the question of genre, style and language, the main character and the image of the Holocaust. The study shows that from an overall perspective the repertoires of the pupils and the text do not match. Instead they often exist in tension. The text has different signals about genre which can be interpreted in several ways. Fatelessness was a challenge for the pupils because of its language with long sentences, many descriptions and untranslated words, mainly German. The strongest reactions were to the main character Gyurka, whom the pupils at first interpreted as cold, naive and optimistic. For many of the pupils this image changed at the reading when they started to view his manners as a way to survive the concentration camps. Even though the text was challenging the images the pupils had about the Holocaust in many ways, their images did not change overall. Despite the fact that the pupils saw the reading of the book mainly as homework they were very engaged in lesson discussions. The study points to the importance of context and discussions about what the pupils bring with them when they encounter the repertoire of the literature of testimony, in this case Holocaust literature. It can be important for teachers to have an understanding of their pupils’ repertoires when they select what literature to read in class. The study also indicates that, as McCormick suggests, tension can be the most productive meeting of the repertoires.

Centrum för invandrarforskning vid Stockholm universitet (CEIFO) genomförde 1997 en studie om svenska skolelevers förhållande till rasism och demokrati. Resultatet visade att endast 66 procent av respondenterna var säkra på att Förintelsen av judarna hade ägt rum. Med detta som grund bildade man forumet, Levande historia, i syfte om att bevara minnet av Förintelsen. Syftet med vår studie var att undersöka skolelevers attityder gentemot Förintelsen och hur de förhåller sig till händelsen ur ett empatiskt och moraliskt perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som delades ut till 40st årskurs tre elever på gymnasiet. Resultatet visade att gymnasieeleverna har grundläggande kunskaper om Förintelsen och de har en bra inställning till Förintelsen men att de inte alltid tillämpar ett kritiskt tänkande.

<p>Centrum för invandrarforskning vid Stockholm universitet (CEIFO) genomförde 1997 en studie om svenska skolelevers förhållande till rasism och demokrati. Resultatet visade att endast 66 procent av respondenterna var säkra på att Förintelsen av judarna hade ägt rum. Med detta som grund bildade man forumet, Levande historia, i syfte om att bevara minnet av Förintelsen. Syftet med vår studie var att undersöka skolelevers attityder gentemot Förintelsen och hur de förhåller sig till händelsen ur ett empatiskt och moraliskt perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som delades ut till 40st årskurs tre elever på gymnasiet. Resultatet visade att gymnasieeleverna har grundläggande kunskaper om Förintelsen och de har en bra inställning till Förintelsen men att de inte alltid tillämpar ett kritiskt tänkande.</p>

<p>The principal aim of this thesis is to investigate the reception of a text about the Holocaust by pupils of a class in upper secondary school. The text is Fatelessness by Imre Kertész, a text which can be seen as a complex account of the Holocaust. The study tries to shed light on the pupils’ reactions to the text and how the reading influenced their image of the Holocaust.</p><p>The empirical material derives from a qualitative case study consisting of inquiries, interviews observations and written material from lessons, etc. The theoretical basis for the analysis is focusing on Kathleen McCormick’s concept of repertoires. Both texts and readers have repertoires which can match, mismatch or exist in tension with each other. The analysis focuses on parts of the pupils’ reception in form of the question of genre, style and language, the main character and the image of the Holocaust.</p><p>The study shows that from an overall perspective the repertoires of the pupils and the text do not match. Instead they often exist in tension. The text has different signals about genre which can be interpreted in several ways. Fatelessness was a challenge for the pupils because of its language with long sentences, many descriptions and untranslated words, mainly German. The strongest reactions were to the main character Gyurka, whom the pupils at first interpreted as cold, naive and optimistic. For many of the pupils this image changed at the reading when they started to view his manners as a way to survive the concentration camps. Even though the text was challenging the images the pupils had about the Holocaust in many ways, their images did not change overall. Despite the fact that the pupils saw the reading of the book mainly as homework they were very engaged in lesson discussions.</p><p>The study points to the importance of context and discussions about what the pupils bring with them when they encounter the repertoire of the literature of testimony, in this case Holocaust literature. It can be important for teachers to have an understanding of their pupils’ repertoires when they select what literature to read in class. The study also indicates that, as McCormick suggests, tension can be the most productive meeting of the repertoires.</p>