Global ETD Search

51	Läsning på liv och död : En tematisk och berättarteknisk läsning om läsandets funktioner i Markus Zusaks The Book Thief Svensson, Lovisa January 2018 (has links) Den här uppsatsen har som syfte att undersöka på vilka sätt läsning framställs och vilka funktioner läsning fyller i Markus Zusaks uppmärksammande roman The Book Thief (2005). För att besvara detta syfte ställs frågeställningarna: Hur förhåller sig protagonisten Liesel till läsning och vad betyder det för henne? På vilket sätt förstärks romanens lästematik med hjälp av dess berättarteknik? Analysen är uppdelad i två delar. För att besvara den första frågeställningen har en tematisk läsning med inriktning på läsning utförts, genom att presentera citat från romanen för att undersöka vilka funktioner den fiktiva läsningen fyller i The Book Thief. Den andra delen av analysen som besvarar den andra frågeställningen utgår från begreppen palimpsest, mise en abyme och hypertextualitet. Resultatet av undersökningen visar att läsning fyller fyra centrala funktioner för protagonisten Liesel: läsning som terapi och trygghet, social aktivitet, revolutionerande handling och makt samt förstärkning av livet och verklighetsflykt. Med hjälp av berättartekniska grepp som mise en abyme och palimpsest skapas ett metaperspektiv i romanen. Romanen The Book Thief handlar om flickan Liesel och är baserad innehållsligt på hennes egenskrivna bok. Romanen kan ses både som en bokstavlig och bildlig palimpsest. Bokstavligt eftersom romanen innehåller illustrationer som visar karaktären Maxs berättelse som är placerad på övermålade sidor av Mein Kampf. Det kan ses som en bildig palimpsest eftersom berättaren Döden tillåter läsaren att se igenom hans berättelse, då citat från Liesels bok presenteras. Detta bidrar till att förstärka romanens lästematik, då Döden som berättare uppmärksammar att han och Liesel både är läsare och berättare. Genette death reading fictive reader Dillon mise en abyme palimpsest The Book Thief narratology palimpsest Genette The Book Thief narratologi döden mise en abyme fiktiv läsning funktion Förintelsen Dillon Markus Zusak hypertextualitet General Literature Studies Litteraturvetenskap
52	Förintelsen: Vad ska jag tro på? : En jämförelseanalys mellan argumenten från de som tror på att förintelsen har hänt och de som inte gör det / The destruction of Jews: What should I believe? Mellquist, Magnus January 2018 (has links) After World War II some people from all over Europe started to say that the destruction of the European Jews never happened. This article is written to compare the argument the Holocaust deniers are using against science document. The materials that have been used for this comparison are the books “Dog verkligen 6 miljoner? Sanning till sist” and ”En tom säck kan inte stå” which are the Holocaust deniers material. From the other side I have been using the Swedish states internet side Forum för levande historia, the site of Världens historia and the documentary of Auschwitz from BBC. The arguments will be studied from post fact theory specters, were I will compare the facts from the two sides and put them together. I will do that by look how the arguments from the two sides are built. I have also made questions that I have been asking by email the two sides. The Holocaust denier’s sides are the Swedish party called Nordiska Motståndsrörelsen (Nordic resistance movement) and the other side is Forum för levande historia (Forum of living history). The result that this study will show are when you put all the arguments from the Holocaust deniers together, their argument will not be as strong as when they are by them self. Auschwitz cyanväta (hydrocyanic) förintelsen (annihilation of the jews) förnekelse (Holocaust denial) Gröning Himmler Hitler Höss Levandehistoria (Living history) NMR postfakta (postfact) Revisionister (revisionists) varldenshistoria Zyklon B History Historia
53	Från Holocaust till Förintelsen : Etableringsprocessen av begreppet Förintelsen i svenskt språkbruk / The transfer and the establishment from the concept of Holocaust to the Swedish word förintelsen with its new meaning Förintelsen : About the establishment of the word and the concept of Förintelsen in Swedish language Andrée, Johan January 2022 (has links) Jag har i min masteruppsats, utifrån ett begreppshistoriskt perspektiv med transnationell tillämpning, analyserat begreppsöverföringen och etableringen från begreppet Holocaust till det svenska ordet förintelsen med dess nya betydelse Förintelsen. Jag har även analyserat när, hur och vilka som befäste begreppet Förintelsen i svenskt språkbruk. Ordet och begreppet Holocaust Min analys visar att begreppet Holocaust överförs till Sverige och etableras i Sverige genom det svenska ordet och begreppet Förintelsen. Ordet och begreppet Förintelsen Mitt arbete presenterar ett resultat som kullkastar tidigare uppfattningar om etableringen av ordet och begreppet Förintelsen i svenskt språkbruk. Etableringen av ordet och begreppet Förintelsen genomfördes på följande sätt. Bonniers Förlag lanserade år 1978 en översättning av romanen Holocaust, i Sverige marknadsförd med titeln Förintelsen. År 1979 premiärvisade SVT den amerikanska tv-serien Holocaust, i Sverige marknadsförd med titeln Förintelsen. Tidningarna fylldes från år 1979 av artiklar om det nazistiska folkmordet på judar under andra världskriget med rubriken Förintelsen samtidigt som Skandinaviska Institutet för judisk utbildning och kultur producerade läromedel för Sveriges samtliga skolor och bibliotek under begreppet Förintelsen. År 1982 repriserades tv-serien Förintelsen, omgärdad av faktaprogram, allt under det samlande namnet Förintelsen. Ordet och begreppet Förintelsen hade slutligen, efter fyra års intensiv användning, slagit igenom i svenskt språkbruk. Mitt arbete visar att det fanns en samstämmighet, en gemensam vilja hos Bonniers Förlag, SVT, massmedia och judiska organisationer att benämna det nazistiska folkmordet på judar under andra världskriget under den gemensamma benämningen Förintelsen. Alla samverkade för att befästa ordet och begreppet Förintelsen. Jag har i mitt arbete visat att det inte enbart var titeln på en tv-serie som befäste begreppet Förintelsen i svenskt språkbruk. Det krävdes en omfattande samverkan för att etablera ordet och begreppet Förintelsen i Sverige såsom ett samlande begrepp för det nazistiska folkmordet på judar under andra världskriget. / In my master's thesis, from a conceptual historical perspective with transnational application, I have analyzed the concept transfer and the establishment from the concept of Holocaust to the Swedish word förintelsen with its new meaning Förintelsen. I have also analyzed when, how and who consolidated the concept of Förintelsen in Swedish language use. The word and the concept of the Holocaust My analysis shows that the concept of the Holocaust is transferred to Sweden and established in Sweden through the Swedish word and the concept of Förintelsen. The word and the concept of Förintelsen My work presents a result that overturns previous perceptions about the establishment of the word and the concept of Förintelsen in Swedish language. The establishment of the word and the concept of the Holocaust was carried out in the following way. Bonniers Förlag launched in 1978 a translation of the novel Holocaust, in Sweden marketed with the title Förintelsen.In 1979, SVT premiered the American television series Holocaust, in Sweden marketed with the title Förintelsen. From 1979, the newspapers were filled with articles about the Nazi genocide of Jews during World War II, entitled Förintelsen, while the Scandinavian Institute for Jewish Education and Culture produced teaching materials for all of Sweden's schools and libraries under the term Förintelsen. In 1982, the television series Förintelsen was repeated, surrounded by factual programs, all under the collective name Förintelsen. The word and the concept of Förintelsen had finally, after four years of intensive use, made its way into Swedish language. My work shows that there was a consensus, a common will at Bonniers Förlag, SVT, the media and Jewish organizations to name the Nazi genocide of Jews during World War II under the common name Förintelsen. Everyone worked together to consolidate the word and the concept of Förintelsen. In my work, I have shown that it was not only the title of a TV series that consolidated the concept of Förintelsen in Swedish language. Extensive collaboration was required to establish the word and concept of Förintelsen in Sweden as a unifying concept for the Nazi genocide of Jews during World War II. History Historia
54	Metafor - en metod att göra det privata personligt Uddenberg, Molly January 2013 (has links) In this study I have met three authors in a dialogue seminar on their literary work. The discussion, starting from texts by Lacan and Socrates, revolved around the dichotomy of personal and private, and how to benefit from personal material in one’s literary work. The three authors reflected on the writer Karl Ove Knausgård and the photographer Sally Mann, who both are working with their own immediate family as a motif. In Knausgård, you can find a strong and self-dissecting writer persona as a medium of creating recognition in the readers mind. In Sally Mann the metaphorical dimensions of this family motifs transforms them to images of much more general relevance than their private settings. On the subject of truth and story I also reflect on the different approaches that the authors Primo Levi, Viktor Frankl and Imre Kertész have on their experiences of the Holocaust. Finally the importance and relevance of metaphors as a way of getting a touch of one’s own private material is starting to be investigated. / I det här arbetet har jag samlat tre författare i olika genrer till ett dialogseminarium om sin arbetsprocess. Samtalet, som utgick från texter av Lacan och Sokrates, kretsade mycket kring författarens arbetsvillkor och de olika metoder som författarna använder sig av för att hitta sin frihet i förhållande till dem. I samtalet blev det uppenbart hur beroende alla författarna är av en förstående medarbetare. Okunskap och felläsning från en dramaturg eller redaktör kan bokstavligt talat bli förödande. Dialogmötet kom att kretsa kring frågeställningar om hur man skiljer privat och personligt. Vi diskuterade författaren Karl Ove Knausgård och fotografen Sally Mann, som båda jobbar med sin egen familj som motiv. Genom att Knausgård använder sig själv som en roll visar han på en möjlighet att närma sig ett eget material. Hos Sally Mann är det istället de metaforiska dimensionerna i de vardagliga motiven som gör sig tydliga. Också i Imre Kertész skildring av förintelsen förvandlas den till något större: en metafor för hur ödet och slumpen kan påverka våra liv. Hans berättelse blir på det sättet mindre beroende av vad som är sant, än skildringarna av två andra överlevare från Auschwitz: Primo Levi och Viktor Frankl. Vilket inte betyder att de andras texter saknar metaforisk styrka. Avslutningsvis går uppsatsen in på författarnas sätt att använda metaforen som ett verktyg för att berätta. Metaforen är alltid en bild av någonting annat, den skapar en fördjupning och oförväntad igenkänning hos läsaren. Den ger också möjligheter för konstnären/författaren att berätta saker som hen inte kan säga på andra sätt. Metaforen uppstår genom igenkänning i skapandet. Man kan välja att gå med den, eller aktivt gå emot den för att fördjupa textens eller filmens metaforiska dimension. En viktig aspekt för yrkeskunnande inom konsten och författarskap är att aldrig ligga före i sitt arbete genom att oroa sig för vad omgivningen ska tycka och tänka. Då finns det en risk att man blir en feg konstnär, vilket är förödande för ens skapande. Author writing metaphor images language acting role autobiography Lacan Socrates Knausgård Mann art artist artistic process artistry writing process teaching student wiggh strand lindholm levi frankl kertész personal experience private dramaturge script writer editor producer film theatre literature the unconscious Skrivarprocesser författare elever skrivarkurs metafor självbiografi privat personligt konstnär dramaturg manusförfattare förintelsen Karl Ove Knausgård Primo Levi Viktor Frankl Imre Kertész Marianne Strand Maj-Britt Wiggh Åsa Lindholm rollen bildspråket det omedvetna Sally Mann fotografi intuition igenkänning näsblod Platon Lacan Sokrates

Page generated in 0.0682 seconds