<p>To the main part, this paper is the result of a literature survey and to the minor part of a field survey. The study is found on the question of, if and why unpalatable plant species invade heavily grassed rangelands and if plants change their defence strategy from a mechanical defence to a chemical defence if the herbivory pressure increase. I conclude that defended plants do invade heavily grassed rangelands if the rangelands lose essential recourses (often nutrients) and/or the defended plants are strongly avoided by mammalian herbivores. I also conclude that plants do go from a mechanical defence strategy to a chemical strategy if their environment loses essential recourses under a threshold. This firstly depends on that mechanical defended plants can not develop a complete defence if they suffer from a shortage in the nutrient supply, and secondly of that plants in resources rich environments often have lager possibilities of responding to herbivory with regrowth. They do not therefore have to defend them self as hard as plants in environments with low supply of recourses.</p>

To the main part, this paper is the result of a literature survey and to the minor part of a field survey. The study is found on the question of, if and why unpalatable plant species invade heavily grassed rangelands and if plants change their defence strategy from a mechanical defence to a chemical defence if the herbivory pressure increase. I conclude that defended plants do invade heavily grassed rangelands if the rangelands lose essential recourses (often nutrients) and/or the defended plants are strongly avoided by mammalian herbivores. I also conclude that plants do go from a mechanical defence strategy to a chemical strategy if their environment loses essential recourses under a threshold. This firstly depends on that mechanical defended plants can not develop a complete defence if they suffer from a shortage in the nutrient supply, and secondly of that plants in resources rich environments often have lager possibilities of responding to herbivory with regrowth. They do not therefore have to defend them self as hard as plants in environments with low supply of recourses.

<p>I psykoanalytisk litteratur beskrivs svårigheten att med borderlinepatienter bilda, en för en framgångsrik behandling nödvändig, arbetsallians och att det är en process som kräver tid. Svårigheterna bottnar i att patienternas primitiva försvarsmekanismer i hög grad präglar relationen. I studien undersöks hur personalen på ett behandlingshem beskriver arbetet med borderlinepatienter och vägen till en arbetsallians. Sex anställda vid ett behandlingshem intervjuades om sitt arbete med borderlinepatienter. De fick även fylla i ett frågeformulär om interventioner. Intervjuerna analyserades via meningskategorisering. Resultatet visar på svårigheter att bygga upp en fungerande arbetsallians, vilket bekräftar den bild som beskrivits i litteraturen. Resultatet pekar också på vikten av en fungerande allians med uppdragsgivarna, som är kommuner eller landsting, för att gemensamt med behandlingshemmet kunna verka för att patienten beviljas en adekvat behandlingstid.</p>

I psykoanalytisk litteratur beskrivs svårigheten att med borderlinepatienter bilda, en för en framgångsrik behandling nödvändig, arbetsallians och att det är en process som kräver tid. Svårigheterna bottnar i att patienternas primitiva försvarsmekanismer i hög grad präglar relationen. I studien undersöks hur personalen på ett behandlingshem beskriver arbetet med borderlinepatienter och vägen till en arbetsallians. Sex anställda vid ett behandlingshem intervjuades om sitt arbete med borderlinepatienter. De fick även fylla i ett frågeformulär om interventioner. Intervjuerna analyserades via meningskategorisering. Resultatet visar på svårigheter att bygga upp en fungerande arbetsallians, vilket bekräftar den bild som beskrivits i litteraturen. Resultatet pekar också på vikten av en fungerande allians med uppdragsgivarna, som är kommuner eller landsting, för att gemensamt med behandlingshemmet kunna verka för att patienten beviljas en adekvat behandlingstid.

Sorg är en av människans grundkänslor och kan utlösas av förlust av något slag. I denna uppsats behandlas den, enligt oss, mest smärtsamma sorgen som man tvingas gå igenom om ens barn dör. Denna litteraturstudie utgår ifrån tre föräldrars känslor och upplevelser kring sitt barns död. Vi har en uppfattning om att döden är ett tabubelagt ämne, i synnerhet när det gäller barn. Vi är dåligt rustade för att ta hand om varandra i dessa situationer och vi gör allt vi kan för att hålla ångesten ifrån oss. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram föräldrars upplevelser; vad de har känt, behövt och vad de har saknat från sin omgivning. Personer som upplever ett trauma som detta, genomgår en kris och ett krisförlopp ser till stora delar likadant ut oavsett vad som framkallat den. Socialt arbete handlar främst om att möta människor i kris och i behov av hjälp. Att få en förförståelse för krisens uttryck och dess olika faser, kan ge oss en utökad kunskap för vårt kommande arbete som socionomer. Dessutom önskar vi öppna upp för egna reflektioner, både för oss själva och för andra läsare.

Detta examensarbete innehåller en kvalitativ undersökning om vuxenmobbning. Syftet med studien var att öka förståelsen för de fysiska och psykiska konsekvenserna av vuxenmobbning inklusive användandet av försvarsmekanismer. Studien syftade även till att undersöka de utsattas upplevelser av sjukvården i samband med att de har sökt hjälp för mobbningen. Resultatet bygger på två tematiska analyser av fem stycken frågeformulär med öppna frågor som har besvarats av personer som har utsatts för mobbning i vuxen ålder. De teman som framkom var; depression, tappat umgänge, negativ påverkan på arbetssituationen, försvarsmekanismer och brist på kunskap och resurser inom sjukvården. Resultatet visar att mobbning påverkar människor uteslutande negativt och den mest allvarliga konsekvensen av mobbning är depression. Detta för att depression kan leda till självmordstankar och självmordsförsök. Inom sjukvården fanns flera upplevda brister gällande mobbning och den största var brist på kunskap och resurser eftersom det leder till att människor inte blir tagna på allvar och inte får nog mycket hjälp i tid. Medvetenheten om mobbning måste öka för att förebyggande arbete ska kunna tillämpas på arbetsplatsen men också på andra platser där mobbning kan förekomma. / This thesis includes a qualitative study on adult bullying. The purpose of this study was to investigate the physical and psychological consequences of adult bullying including the use of defense mechanisms. The study also aimed to investigate the victims experiences of the healthcare as they have sought help for the bullying. The results are based on two thematic analyses of five questionnaires with open questions which have been answered by people who have been victims of bullying in adulthood. The themes that emerged were; depression, loss of association, negative impact on the work situation, defense mechanisms and lack of knowledge and resources within healthcare. The results show that bullying affects people exclusively negatively and the most severe consequence of bullying is depression. This is because depression could lead to suicidal thoughts and attempted suicide. There were several experienced flaws within the healthcare on bullying and the most severe was lack of knowledge and resources because people are not taken seriously and they don’t receive enough with help in time. The awareness of bullying has to increase in order to make preventive action against bullying in the workplace and other places where bullying may occur.

Vi upplever att det i dagens samhälle gärna uttrycks åsikter om vad som anses vara rätt eller fel i olika sammanhang, likaså när det gäller ledarskap, många bär på tankar kring vad som anses vara det perfekta ledarskapet. Ställs frågan får man inte sällan ett detaljerat svar med specifika kvalifikationer. Vi misstänker att åsikter och värderingar som florerar i samhället kan få oanade konsekvenser. Följande kvalitativa studie syftar till att genom en fallstudie på fyra djupintervjuer försöka avslöja olika strategier som tillämpas för att exkludera unga chefer i företag. Genom att blottlägga dessa strategier hoppas vi samtidigt göra dem mindre verkningsfulla. Ämnet anser vi i allra högsta grad är relevant att studera då riskerna med uteslutande av yngre individer i längden kan få negativa följder. Man riskerar till exempel att gå miste om viktig kompetens vilket är negativt då man kan uttrycka det som att framtiden ligger i de yngres händer.Vi har inte som avsikt att presentera någon form av sanning och inte heller generalisera några slutsatser utan vi vill snarare förmedla poänger som kan leda till vidare reflektion hos läsaren. För att kunna åstadkomma detta har vi tillämpat en abduktiv metod där vi kontinuerligt arbetat oss framåt i en så kallad hermeneutisk spiral där vi hela tiden pendlat mellan teori och empiri. Strukturen följer Hernadi´s hermeneutiska triad.Under studien har vi kunnat urskönja beteenden och ageranden inom det specifika företaget, som har en exkluderande effekt på yngre chefer och ledare. I vissa fall har det handlat om att överordnade chefer tillämpat ledningsmetoder som inte tillåtit de yngre cheferna att tala på sitt sätt, medans det i andra fall varit yngre chefer själva som genom sina egna uttalanden och åsikter om ungt ledarskap exkluderat sig själva, de har undervärderat sig själva. Trots att strategierna vi lyckats blottlägga enbart visar på hur situationen kan förhålla sig då studien baseras på material från endast ett företag, så förmedlas ändå tanken om att exkludering överhuvudtaget kan göra sig gällande inom företag idag. Poänger har presenterats i uppsatsen om att vi själva är med och bidrar till en exkludering av unga chefer, till exempel då vi i följande studie valt att beröra ämnet. En problematik inom området kanske inte behöver existera då vi själva i många fall kan ses som bovarna i dramat!

Studiens syfte är att studera vilka erfarenheter individer har som blivit utsatta för brott. Detta för att erhålla en ökad förståelse för brottsoffers situation. Utifrån syftet har frågeställningen Erfarenheter av att vara brottsoffer utvecklats. För att söka svar på frågeställningen har intervjuer valts som datainsamlingsmetod. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats genom IPA-modellen. I resultatet framträdde några centrala kluster. Dessa var försvarsmekanismer, tystnad som följd av stigmatisering, ambivalens och maktaspekter. Utifrån den insamlade datan drogs slutsatserna att brottsoffer utsätts för en emotionell påfrestning som de försöker hantera genom försvarsmekanismer, att brottsoffer tenderar att ha en låg känsla av sammanhang samt ett litet handlingsutrymme och en begränsad makt. Vidare drogs slutsatsen att det finns stereotyper om brottsoffer som kan leda till att brottsoffer stigmatiseras. Risken för stigmatisering leder till att brottsoffer tenderar att inte tala om brottet. Vidare kan brottet komma att ha negativa konsekvenser på brottsoffrets jag. / The purpose with the study is to examine peoples experiences of crimes to gain a greater understanding for crime victims situations. From the purpose has a question arised which is Experiences from being a crime victim. To seek an answer on the question has interviews been chosen as data collection method. The interviews have been taped, transcribed and analyzed through the IPA–model. Some central clusters did emerge from the result. These were defense mechanisms, silence as a result of stigma, ambivalence and aspects of power. From the collected data were the conclusions drawn that crime victims are exposed to an emotional strain that they are trying to control by defense mechanisms, that crime victims tend to have a low sense of coherence and a little discretion and a limited amount of power. The conclusion were also drawn that there are existing stereotypes about crime victim, which can result in that the crime victim gets stigmatized. The risk for the crime victim to become stigmatized leads to the fact that the crime victims don´t want to mention the crime. The crime can also result in negative consequences for the crime victims self.

Adoption är ett av många sätt att bilda familj på, dock är det inte så vanligt i vårt samhälle. Då adoption inte är vanligt förekommande finns det inte heller mycket kunskap kring adoptionsprocessen därför har vårt syfte varit att undersöka vilka emotioner som uppkommer i adoptionsprocessen och hur dessa bearbetas både inom individen och i en gemenskap. Vårt syfte var att undersöka hur paren och den enskilda individen hanterar emotionerna som uppkommer i adoptionsprocessen men även hur normerna påverkar synen på adoptivföräldrar. Därefter ville vi även se hur den enskilda individen kunde genomgå denna process och om föräldragruppen hade någon betydelse. För att ta reda på detta utförde vi fyra solidariska intervjuer med fyra olika par som ingick i samma föräldragrupp. Materialet analyserades utifrån tre teoretiska utgångspunkter, normer enligt M. Foucualt, T. Scheffs begrepp skam och stolthet samt S. Freuds försvarsmekanismer. Med hjälp av dessa teorier kom vi fram till att adoption som familjebildning ses som normbrytande då dessa föräldrar väljer att inte skaffa biologiska barn, vårt resultat visade även att föräldrarna använde sig av försvarsmekanismer för att försvara sig mot ångest och depressiva känslor i olika delar av adoptionsprocessen samt att föräldragruppen hade en stor betydelse. / Adoption is one of many ways to start a family on, however, it’s not so common in our society. When adoption is not usual, there is not much knowledge about the adoption process, therefore our aim was to explore the emotions that arise in the adoption process and how they are processed in both the individual and in the affinity. Our aim was to examine how the pairs and the individual dealing with emotions that arise in the adoption process, but also how the norms affect the view of adoptive parents. Then we wanted to see how the individual could go through the adoption process and if the parent group was important. We have performed four interviews with four couples that was part of the same parent group. The materials were analyzed according to three theoretical points, norms according to M. Foucault, T. Scheffs concept of shame and pride and S. Freuds defense mechanisms. By using these theories we concluded that adoption as a family formation is seen as norm-breaking, when the parents choose not to have biological children, our results also showed that parents used the defense to defend against anxiety and depressive feelings in different parts of the adoption process and that the parents' group had a significant impact.

Försvarsmekanismer är vanligt förekommande svar på predation och aggression bland djur. Till exempel uppvisar många terrestra sniglar en högre aktivitet och förändrat rörelsemönster när de identifierar kemiska signaler från predatorer. I denna studie undersökte jag hur kemiska signaler från en attackerad artfrände påverkade försvarsbeteenden hos trädgårdssnigel (Arion distinctus), där pantersnigel (Limax maximus) representerade aggressor. Ett laboratorieexperiment utfördes med fyra behandlingar (totalt 48 replikat): med slemspår av en trädgårdssnigel, med spår av en pantersnigel, med spår av båda arter tillsammans, samt utan spår. Jag förutspådde att spår av en attackerad artfrände (det vill säga spår från båda arter tillsammans) skulle medföra högre aktivitet och undvikande beteende hos trädgårdssnigeln, samt att båda arter under förberedelsen för behandlingarna skulle uppvisa en högre aktivitet vid närvaro av den andra arten än ensamma. Resultaten visade ingen signifikant effekt av behandling på trädgårdssniglarnas aktivitet eller rörelsemönster, eller på någon av arternas aktivitet vid närvaro av varandra. Eftersom sniglars försvarsbeteenden är kostsamma, är det möjligt att pantersnigeln inte utgjorde ett tillräckligt stort hot för att det skulle vara fördelaktigt för trädgårdssnigeln att utföra dessa beteenden. / Defence mechanisms are a common response to predation and aggression in animals. For example, many terrestrial slugs exhibit a higher activity and change their movement patterns when identifying chemical signals from predators. In this study, I examined how chemical signals from an attacked conspecific affected the defence mechanisms of the common garden slug (Arion distinctus), where the leopard slug (Limax maximus) represented the aggressor. A laboratory experiment was conducted with four treatments (48 replicas in total): with mucus trails from a common garden slug, with trails from a leopard slug, with trails from both species together, and without trails. I predicted that trails from an attacked conspecific (i.e. trails from both species together) would result in increased activity and an avoiding behaviour in the common garden slug, and that both species during the preparation for the treatments would exhibit an increased activity in presence with the other species than alone. The results showed no significant effect of treatment on the common garden slug’s activity or movement pattern, or on both species’ presence of each other. Because slugs’ defence mechanisms are costly, it is possible that the leopard slug did not pose a threat big enough to be beneficial for the common garden slug to execute these behaviours.