Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare, som arbetar med att utföra bedömningar om direkt omplacering av ett barn eller ej, hanterar sin stress som kan uppstå i denna situation. Studien undersökte fem socialarbetare uppfattningar om stresshantering genom semistrukturerade intervjuer med både socialarbetare och teamledare. Alla fem medverkande var utvalda genom tillgänglighetsurval. De fem deltagare arbetade i tre olika kommuner i Sverige. De teorier som användes i studien var KASAM, försvarsmekanismer samt olika former av copingstrategier. Det centrala ur resultatet från denna studie var att socialarbetarens stresshantering stöddes av tre olika delar: Socialarbetarens egen strategi, stödet från kollegor samt ett nära samarbete med organisationen. Valet av socialarbetarens egna strategier varierade mellan de olika deltagarna, men alla använde en egen strategi. Vanliga egna strategier var att planera och fokusera på de ärenden som prioriterades. Möjligheten att kunna diskutera ärenden med sina kollegor samt att få stöd från sin organisation visade sig ha en stor påverkan i hanteringen av stress hos socialarbetaren. Organisationerna hade olika resurser och policys som mallar och hälsovård för att förebygga samt minska stress hos socialarbetare. / The aim of this study was to investigate how social workers, who works with carrying out assessments about immediate relocation of a child or not, handle the stress that can appear in these kinds of situations. The study investigated five social workers view on how to handle stress by using semi structured interviews when interviewing them. All five social workers were selected by a accessibility selection. The five participants worked in three different municipalities in Sweden. The theories used in this study was KASAM, defence mechanisms and different kinds of coping strategies. The central of the result of this study was that the coping of stress by the social worker was depending on three different sections: The social workers own strategies, the support from colleagues and a close cooperation with the organisation. The choice of the social workers own strategy varied between the different participants, but they all used a strategy of their own. Common strategies used on their own was planning and focusing on the errand with the highest priority. The possibility to discuss errands with co-workers and to get support from the organisation was shown to have a big effect on how the social worker were able to handle stress. The organisation had different resources and policies such as templates and health care to prevent and reduce the stress of social workers.

Långvarig smärta innebär ofta stora påfrestningar för individen med konsekvenser på många livsområden vilket utgör en utmaning för hälso- och sjukvården gällande bemötande utifrån ett helhetsperspektiv. En central aspekt av att leva med långvarig smärta är hur stress och påfrestningar hanteras exempelvis genom användning av psykologiska försvar. Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap om psykologiska försvar hos personer med långvarig smärta utifrån frågeställningen:  vilka psykologiska försvar och psykologiska försvarsstrukturer framkommer när vuxna personer med långvarig smärta intervjuas om personligt relevanta områden. Datainsamlingen bestod av tio telefonintervjuer som transkriberades och analyserades med Defense Mechanism Rating Scales (DMRS). Resultaten visade på en varians av psykologiska försvar i deltagargruppen. Mest förekommande var högadaptiva försvar, särskilt humor och anknytning.  Utmärkande var även förekomsten av flertalet medeladaptiva försvar såsom annullering, samt det lågadaptiva försvaret nedvärdering av sig själv. Resultaten kan bidra till ökad förståelse om omedvetna hanteringsstrategier som kan påverka upplevelsen av smärta och även vara av vikt för hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med långvarig smärta. Vidare forskning inom området behövs för att undersöka samband mellan psykologiska försvar och andra relevanta faktorer såsom smärtdiagnos, smärtsymtom och behandlingsutfall. / Chronic pain is associated with extensive distress for the individual with consequences on several areas of life and constitutes a challenge for the healthcare system in approaching chronic pain from a holistic perspective. How individuals cope with distresses for example by using psychological defences is of significance for the chronic pain condition. The purpose of this study was to contribute to the body of knowledge regarding psychological defences that are used by individuals with chronic pain. The research question was: what psychological defences and structures of psychological defences appear when adults with chronic pain are being interviewed on personally relevant topics.  Ten telephone interviews were conducted, the material from interviews was transcripted and analysed using Defense Mechanism Rating Scales (DMRS). The results showed a variety of different psychological defences used by participants. High adaptive defences such as humour and affiliation were the most appearing. Furthermore, the occurrence of middle adaptive defences such as undoing was also detected in the material. Among the low adaptive defences devaluation of self stood out the most. The results contribute to the understanding of involuntary coping-strategies that may influence the experience of chronic pain. In addition, the results are important for the treatment of chronic pain patients within the healthcare. Further research in this field is needed to study links between defence mechanisms and other relevant aspects such as pain diagnosis, pain symptoms and treatment outcome.

Cyber-attacks are an increasing problem for organizations across the world. The attacks on systems are getting more and more sophisticated and thereby more and more difficult to protect against. The security of systems is crucial to protect your data from unauthorized access. One approach for testing the resilience of these systems is the use of threat modelling and attack simulations. The use of threat models also enables you to identify vulnerabilities in your infrastructure. The overall resilience of the system can then be increased by implementing protection against these vulnerabilities which can take many forms. There can be security issues regarding a single component in the infrastructure and more structural issues concerning more than one component in the system. Meta Attack Language (MAL) is a meta language to write threat languages of different systems. In MAL there exits different components called assets, these assets can have defenses. The problem is that structural weaknesses cannot be identified in the current state of the language. This thesis work will provide a solution to identify vulnerable patterns in a threat model and translate these pattern to secure patterns. A prototype has been created that take a threat model as input and outputs a new updated threat model. The prototype will translate the input to a graph database and run a series of predefined queries on the database that will identify and replace vulnerable patterns. A formal logic for finding vulnerable patterns is suggested and an API to change these patterns is implemented. The result shows that by running a model through the prototype, structural vulnerabilities can be identified and mitigated. This could potentially increase the overall resilience of the system. / Attacker på IT system är ett ökande problem för organisationer runt om i världen. Attackerna blir mer och mer sofistikerade och därmed svårare att skydda sig emot. Säkerheten av systemen är väldigt viktigt för att skydda data från obehörig åtkomst. Ett tillvägagångssätt för att testa säkerheten mot attacker är att använda hotmodeller och attack-simuleringar. Resultatet av en sådan simulering kan sedan användas för att göra systemet säkrare genom att implementera skydd mot kända sårbarheter. Dessa sårbarheter kan komma i många olika former. De kan finnas på en enskild komponent i arkitekturen eller så kan de bero på mer strukturella svagheter där flera komponenter berörs. Meta Attack Language (MAL) är ett meta-språk som kan användas för skapa hot-språk. I MAL så finns det olika komponenter som kan ha försvar associerat till sig. Problemet är att i det nuvarande stadiet av MAL så går det inte att identifiera strukturella svagheter där fler än en komponent är en del av problemet. Det här arbetet föreslår en lösning till att identifiera skadliga mönster och översätta dessa mönster till säkra mönster. En prototyp har tagits fram som tar en hotmodell som in-data och returnerar en uppdaterad hotmodell. Prototypen översätter hotmodellen till en grafdatabas och exekverar en serie av sökningar som identifierar och uppdaterar skadliga mönster. En logik för att hitta mönster föreslås och ett API av funktioner för att ändra mönster har utvecklats. Resultaten visar att genom körning av en modell genom prototypen så skulle detta potentiellt kunna öka systemens säkerhet.

Vilken arbetsmiljö möter vi som konstnärer? Vad får våra kroppar hantera? I mitt konstnärliga utforskande har jag intresserat mig för de risker vi utsätter oss för i vår arbetsmiljö på Konstfack. Vardagen i verkstäderna för med sig många exempel på de utmaningar våra kroppar ställs inför.  Vi testar gärna nya tekniker, nya material, plaster och kemikalier med främmande egenskaper att förhålla sig till. Kroppen, materialet och arbetsmiljön har varit centralt närvarande i min process, men kanske framför allt frågan om varför vi så gärna bortser från de risker vi utsätter oss för. Hur hanterar vi vetskapen om hoten på ett psykologiskt plan?  Genom skulptur, hantverkstekniker och materialval har jag undersökt det luftburna hotet, ett ämne som lämnar utrymme för subjektivitet. Det är idén av ett hot, något abstrakt och osynligt, ibland förnimbart, ibland inte. Vad vi väljer att tro på kan i vissa fall ha större effekt än den faktiska materiella inverkan på våra kroppar. Något som länge ansetts vara helande kan plötsligt ses som skadligt – en dualitet som jag gett uttryck för i min gestaltning. Den mångbottnade upplevelsen av dessa hot har en förmåga att påverka varje del av våra liv. För att ge en upplevelse av kontroll och avdramatisera kroppens sårbarhet skapar vi undermedvetet nya beteendemönster, eller förändrar hela vår verklighetsuppfattning. Men vad händer om vi förlikar oss med det som rör sig i det undermedvetna? Kan vi internalisera vetskapen om kroppens sårbarhet? / What work environment do we encounter as artists? What can our bodies handle? In my artistic exploration, I have taken an interest in the risks we expose ourselves to in our work environment at Konstfack. Everyday life in the workshops brings many examples of the challenges our bodies face. We like to test new technologies, new materials, plastics, and chemicals with strange new properties to deal with. The body, the material, and the work environment have been central in my process, but perhaps above all the question of why we are so happy to ignore the risks we expose ourselves to. How do we deal with the knowledge of these threats on a psychological level? Through sculptural techniques and choice of materials, I have explored the airborne threat, a subject that leaves room for subjectivity. It is the idea of a threat, something abstract and invisible, sometimes tangible, sometimes not. What we choose to believe in can in some cases have a more significant effect than the actual material impact on our bodies. Something that has long been considered healing can suddenly be seen as harmful – a duality that I have expressed in my artistic exploration. The multifaceted experience of these threats has the ability to affect every part of our lives. To give an experience of control, and downplay the subconscious presence of the body's vulnerability we create new behavior patterns or change our entire perception of reality. But what happens if we come to terms with what moves in the subconscious? Can we internalize the knowledge of the body's vulnerability?