Bakgrund och problem: I november 2010 trädde en förändring i Sveriges lag i kraftvilket som innebär ett avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. EUhar genom påtryckningar på sina medlemsländer förespråkat regelförenklingar förföretagen. Syftet med regelförenklingarna var att skapa en mer konkurrenskraftigmarknad genom minskade administrativa kostnader. Sveriges regering beslutade 2006 atten utredning i fallet skulle genomföras vilket fick namnet SOU 2008:32. Utredningensmål var att ta reda på om det skulle gynna småbolagen i Sverige om de inte längre varenligt lag tvungna att upprätta ett reviderat bokslut. Uppsatsens huvudinriktning är attundersöka vilka konsekvenser som småföretagare, skatteverket, banker samt revisorerupplever till följd av avskaffandet av revisionsplikten.Syfte: Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna av avskaffandet av revisionspliktenför små bolag i Sverige. En del av syftet var att belysa eventuella åsiktsskillnadermellan respondenterna.Metod: Fyra personliga intervjuer samt två mejlintervjuer genomfördes. Utöver detta haren enkätundersökning genomförts bland små bolag. Respondenternas svar och åsiktersammanställdes i tabeller. I sin helhet finns intervjuerna transkriberade i bilagorna.Sekundärdata ställdes mot empirin och analyserades i analyskapitlet som mynnar ut i enslutsats där uppsatsens frågeställningar besvaras.Slutsats: Den huvudsakliga konsekvensen är att merparten av de berörda bolagen har valtatt behålla revisionen. Reformen har blivit en paradox mellan reformens syfte och detverkliga utfallet.1. Mer än 80% av företagen har valt att behålla den årliga revisionen.2. De administrativa kostnaderna för de små bolagen har därför inte kunnat minskas.3. Det uppstår problem med finansiering för de företag som valt att avskaffarevisionen.4. Revision av ett företags räkenskaper ökar trovärdigheten för redovisningen ochförtroendet för bolaget. / Program: Civilekonomprogrammet

Målet med denna studie har varit att producera en kvalificerad text för att kunna skapa en bättre förståelse inför hur och varför företag väljer att kommunicera CSR. Inför arbetet med denna studie upplevde vi en förvirring om vad begreppet CSR innebär, och vidare att detta många gånger försvårar kommunikationen av det CSR som det enskilda företaget bedriver. Då betydelsen för vad CSR är skiljer sig åt finns det inget manus för konceptet och därav såg vi ingen anledning till att granska företags CSR. Istället valde vi att studera CSR som användbar symbol för att kommunicera ett företags samhällsansvar. Med anledning av detta har vi undersökt hur utvalda företag ser på kommunikationen av det CSR som de bedriver samt vilka perspektiv som har betydelse för hur det kommuniceras. Vi började därför med att undersöka vad CSR är för respektive företag och varför de arbetar med det för att därefter kunna studera vad kommunikationen av CSR betyder för deras förtroende, image och identitet. Hermeneutiken, läran om tolkning, har varit centralt genom studien då arbetet med CSR och hur det bör kommuniceras har visat sig bero av tiden och rummet som våra undersökta företag befinner sig inom. Dialogen ovan antyder att kommunikationen av CSR är ett komplext fenomen och vårt syfte med studien har därför varit explorativt. Vi har i denna studie valt att arbeta med en kvalitativ ansats och har genomfört intervjuer på fyra företag, nämligen amerikanska Del Monte och Clif Bar samt de svenska företagen Nudie Jeans och Stendahls kommunikationsbyrå. Vi intervjuat två personer per företag, en med CSR-ansvar samt en anställd utan direkt koppling till företagets CSR. Intervjun med Stendahls genomfördes med deras Vd med syftet att erhålla mer kunskap om kommunikation som ett verktyg av CSR. För att komma i kontakt med våra respondenter har vi valt att använda oss av ett strategiskt urval där vi själva bedömt vilka personer som ansågs relevanta för studien och därmed fick ingå i urvalet. För att skapa mer tyngd i studien har vi även studerat och analyserat hur respektive företag valt att kommunicera CSR på sina hemsidor. Vår empiri och analys presenteras i vad vi har valt att benämna Uppdrag granskning, vilken bygger på två delar; Resumé och Den segrande paradoxen. Empirin återfinns i avsnittet Resumé där vi presenterar den information som vi samlat in från samtliga respondenter. För att skapa en förståelse för ämnet har vi tolkat och analyserat resultatet av våra intervjuer med hjälp av vår teoretiska referensram vilket presenteras i avsnittet Den segrande paradoxen. Därefter följer våra slutsatser, som ett resultat av denna studie. Vi har genom denna studie ökat vår förståelse inför hur CSR kommuniceras men även dragit ett antal slutsatser där förväntningar, förtroende, transparens och symboler är centrala begrepp i förståelsen av ett företags kommunikation av CSR. I samband med detta hoppas vi även att studien ska frambringa inspiration hos läsaren till hur företag kan kommunicera ansvarstagande och CSR samt att vi lyckas förmedla relevanta tankar och intresse för vidare forskning. / Program: Magisterutbildning i företagsekonomi

<p>People recieving social assistance is today very common in Swedish society. Of those receiving social assistance single mothers is one ofthe largest groups. The purpose of this study is to examine how single mothers with social assistance experience themselves to be treated by social services, how this treatment affects their confidence in the social services and how they experience it is to live with social assistance. To answer the question, we use qualitative interviews with three clients. Previous research has shown that single mothers receiving social assistance experience vulnerability, and how they perceive it is affected by how they are treated by their social secretaries. Our theoretical approach are the ideas of empowerment and stigma. The results show that clients relate their feelings of vulnerability to their poor economy, lack of work, stereotypes, their relationship to their secretary and their views on the social assistance system. We see that the clients make a distinction between their confidence and trust in the social assistance system and their secretaries. We believe that this has to do with the personal relationship they have with their secretaries. The clients express that the relationship with their secretary is very important because it can affect their self esteem and confidence in the future.</p>

<p>Mälardalens högskola har utfört en omvälvande organisationsförändring. Denna förändring har skapat en stark negativ reaktion från personalen på Akademin förhållbar samhälls- och teknikutveckling (HST). Syftet med denna studie är att ta reda på varför personalen på HST är negativa/positiva till den omorganisation som har skett.</p><p>För att ta reda på detta har jag använt mig av Oregs (2006) modell som använder sig av sex olika orsaker som kan påverka personalens attityd till förändringen. Jag har använt mig av fyra stycken intervjuer av personalen inom den gamla institutionen Ekonomihögskolan och av en enkät gjord av MDH:s ledning (Feb - Maj 2009).</p><p>Jag har kommit fram till att den största orsaken till en negativ syn på organisationsförändringen är att förtroendet saknas mellan personalen och ledningen, vilketborde åtgärdas genom närmare samarbete.</p>

<p>Bakgrund: Rekryteringen av medarbetare ses idag som en allt viktigare process för många företags framtid. Samtidigt väljer företag i allt större utsträckning att köpa in rekryteringsverksamheten externt via ett rekryteringsföretag. Om denna ekvation ska gå ihop måste kunden känna någon form av förtroende för rekryteringsföretaget och lita på att rekryteringsföretaget rekryterar en för kunden lämplig medarbetare. </p><p>Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur förtroende, som en kund känner för ett rekryteringsföretag och/eller den enskilde rekryteraren, kan definieras. Vi avser även att identifiera vad det är som skapar förutsättningar för kundens förtroende. </p><p>Avgränsningar: Vi kommer enbart att undersöka kundens förtroende för rekryteringsföretaget. Vi kommer inte att behandla i vilken utsträckning det finns förtroende i motsatt riktning. </p><p>Genomförande: Studien har genomförts i form av intervjuer med två kunder samt två av dem anlitade rekryteringsföretag. </p><p>Resultat: I den ena relationen mellan kund och rekryteringsföretaghar vi definierat kundens förtroende som strategiskt och baserat på rekryteringsföretagets verkliga handlingar och de kontrollmekanismer i form av de kontrakt och avtal som omger relationen. I den andra relationen känner kunden ett i många avseenden passionerat förtroende som istället bygger på att kunden upplever rekryteringsföretagets intentioner som goda. Förutsättningar för kundens förtroende skapas främst genom lyckade rekryteringar. För detta krävs samarbete över en längre tid. Det finns ett flertal faktorer som i sig innebär en bättre rekrytering och därigenom skapar förutsättningar för förtroende. Dock är flertalet av dessa beroende av just tid. Det förtroende som kunden inledningsvis kände till rekryteringsföretaget utvecklades senare till ett förtroende för den enskilda rekryteraren.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Under senare år har näringslivet fått uppleva flertalet skandaler inom företagsvärlden angående förtroendet för storföretagen, både internationellt och i Sverige. I och med dessa skandaler har också de flesta länder i Europa infört någon form av Corporate Governance eller bolagsstyrning som man säger i Sverige. För att marknaden skall få mer förtroende för näringslivet har Sverige infört en bolagskod som ska öka förtroendet för de svenska börsföretagen.</p><p>Syfte</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka vad bolagskoden inneburit för förtroendet samt studera vad som påverkar förtroendet för det svenska näringslivet.</p><p>Metod</p><p>Studien grundar sig på en kvalitativ metod med utförda intervjuer på fyra grupper det vill säga revisorer, kapitalförvaltare, media och aktieanalytiker. Utifrån dessa intervjuer har uppsatsens primärdata samlats in vilket är kärnan i uppsatsen.</p><p>Resultat</p><p>Studien visar att enbart bolagskoden inte kan återställa förtroendet för svenskt näringsliv. Det krävs flera åtgärder för att stärka förtroendet, dock kan författarna konstatera att den svenska bolagskoden kan fungera som ett verktyg för att öka förtroendet. Det framgår även i studien att bolagskoden är uppbyggd på självregleringssystemet vilket skapar en ökad öppenhet och transparens med principen följa eller förklara.</p>

<p>Att undersöka hur svenska supporterföreningar arbetar för att skapa förtroende kring sig själv och sitt varumärke i förhållande till medierapporteringen kring fotbollsvåldet. </p><p>I studien har vi tillämpat kvalitativa metoder. Huvudsakliga har det empiriska materialet har samlats in genom personliga intervjuer och artiklar. </p><p>Idag verkar det ofta som att det viktigaste för journalister är att sälja lösnummer och skapa rubriker än att förmedla den korrekta bilden av en händelse. Det har visat sig genom våra intervjuer och artikelanalyser att journalister ofta saknar kunskap i ämnet vilket ofta leder till fel ordval. Supporter och huligan skrivs i samma sammanhang och det blir svårt för publiken att skilja dem två åt. Bilden av supportern blir därför i flera fall snedvriden. </p><p>Det är viktigt att supporterföreningarna jobbar med att stärka sin profil, image och identitet många av dem är redan medvetna om det men saknar kunskap. Ett bättre samarbete mellan supporterföreningar, myndigheter, nyhetsmedier och polisen är ett måste för att förbättra bilden av supportern.</p>

<p>Resultatet av undersökningen på Försäkringskassan, Gävleborg, visar att majoriteten i båda respondentgrupperna definierar delaktighet och förtroende likadant. Därefter skiljer sig meningarna åt både mellan respondentgrupperna men även inom respondentgrupperna. Det som lednings- och chefsgrupperna har jobbat med för att uppnå känslan av delaktighet och, indirekt, förtroende är att ge information så tidigt som möjligt och att föra en dialog. De tycker att personalen måste visa engagemang och vilja för att delaktighet skall vara uppfyllt, vilket finner stöd i tidigare forskning. Informationen från huvudkontoret i Stockholm har erhållits i omgångar vilket lett till att det har funnits få svar att ge på personalens frågor. Detta har upplevts frustrerande av intervjuade chefer. Förtroendeskapande har inte målinriktat arbetats med utan mer indirekt genom att skapa en känsla av delaktighet, trygghet och att ge information.</p><p>Trots att det är information som arbetats med från lednings- och chefsgrupp upplever flertalet av personalen att de fått dålig information och de delar de båda chefernas uppfattning att det inte funnit några svar att få. Majoriteten av personalen har visat en vilja att engagera sig genom att ta till sig den givna informationen, ställa frågor, delta i diskussioner och ge synpunkter. Resterande känner att det inte varit någon idé att engagera sig då allt redan är beslutat av huvudkontoret i Stockholm. Att förtroendeskapande inte var något som arbetats med speglade sig i personalens svar om förtroende för lednings- och chefsgruppen. Svaren avseende förtroende var mer varierande än svaren rörande delaktighet. Hälften ur personalgruppen tyckte att informationen om omorganiseringen funnits löpande och varit bra. Medan flera ur personalen hade svårt att se att ledningsgruppen gjort något alls för att skapa förtroende.</p><p>Ledningsrepresentanten tror att de lyckas skapa en känsla av delaktighet och förtroende bland majoriteten av personalen medan områdeschefen upplever att ledningen och chefer har misslyckats radikalt med att skapa delaktighet och förtroende för ledningen men att förtroendet för närmsta chefen är stort. Enhetschefen tycker att de inte lyckats helt med att skapa delaktighet men att de har hanterat sin del på ett bra sätt. Upplevelsen av förtroende delar hon med områdeschefen. Endast en eller två ur personalgruppen kände delaktighet och/eller förtroende för lednings- och chefsgruppen. Några kände delvis delaktighet och förtroende medan de flesta inte kände vare sig delaktighet eller förtroende.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken funktion förtroende har och hur man ser på risker i det moderna, individualiserade samhället. Uppsatsen består huvudsakligen av en litteraturstudie, men innehåller även en liten empirisk undersökning i form av en enkät. Enkäten har delats ut hos studenter inom ekonomi och naturinriktade ämnen på Karlstads universitet. Enkäten är av explorativ art och resultatet av denna är en illustration av hur det kan se ut i verkligheten. Syftet med enkäten var att ta reda på om det fanns en differentierad syn på risk beroende av den teoretiska grund de studerande har vilket även resultatet visade på</p><p>Av litteraturstudien framgår det att förtroende är en ytterst viktig funktion i samhället som är avgörande för mänskligt liv och den ekonomiska utvecklingen. Förtroende kan underlätta livet för människan, men samtidigt medför användandet av förtroende många problem. Två helt olika syner på risker redogörs för i denna uppsats. Risksamhället är den ena vilket innebär att människan har genom sin överdrivna produktion skapat stora risker som den kommer att ha svårt att hantera. Att människan lider av trygghetsnarkomani är den andre vilket innebär att människan oroar sig för mycket, även för sådant som inte innebär någon risk alls.</p><p>Slutsatserna av denna uppsats är att förtroende är ett måste i ett samhälle där människan är beroende av varandra, men användandet av det borde skötas med mer omtanke. Risksamhällets faror är inget som människan kan negligera utan det måste tas på stort allvar speciellt nu när det kan gå att förhindra. Samtidigt borde människan använda sig mer av förnuftet när de värderar risker för att inte fortsätta lida av trygghetsnarkomani. Det viktiga är inte att blunda för möjliga risker utan hur människan väljer att hantera det faktum att det finns risker. Förtroende och risker har ett komplex samspel i det moderna, individualiserade samhället. Utan riskmedvetenhet är det svårt att fatta långsiktliga val. Utan förtroende är det svårt att hantera riskfyllda situationer. Människan har nytta av att förstå detta samspel då både förtroende och risker är viktiga beståndsdelar i hur ett modernt, individualiserat samhälle fungerar.</p>